Kritiskt svar till Elisson och Norberg – Om Olof Palmes härliga vänner i tidningen Metro

Att kritisera Olof Palme, även om han är död och själv inte längre kan försvara sig, bör man väl kunna göra, speciellt om man anger källor för sina påståenden. Det skulle nog inte den nationelle demokratiske socialisten Olof Palme ha något emot, bara man låter honom få ett någorlunda gott försvar och samtidigt inser att dagens nyliberala socialdemokrati alls inte följer hans demokratiska socialistiska principer.

Den anonyme bloggaren Elisson tycks i princip ha kopierat kritik mot Olof Palme från Johan Norberg som fått in en artikel i Metro (men till den typen av media länkar vi inte längre till av princip-skäl). Det saknas dessutom källhänvisningar till påståendena. Mina egna påståenden har jag mestadels hämtat ur Engelska Wikipedia, inte ur det politrukskadade Svenska Wikipedia.

Elisson, även om han inte vill vara offentlig, vilket givetvis är ok med tanke på hur repressivt samhället blivit, har ändå något som Metro inte vågar ha, nämligen ett öppet kommentarsfält. Öppna kommentarsfält är bra för samtalsdemokratin, men givetvis dåligt för lögnen, således är ett relativt öppet kommentarsfält en nödvändighet för alla som söker sannolikheter kritiskt.

Att Johan Norberg, som är klassiskt liberal och för global kapitalism, samt medlem i den Amerikanska libertarianska tankesmedjan ”Cato Institute”, med huvudkvarter i Washington, har fått in en artikel i tidningen Metro där han kritiserar den nationelle demokratiske socialisten Olof Palme är naturligtvis inget konstigt alls. Metro är en tidning vars ägarförhållanden måste anses vara graverande kapital-liberala och borgerliga och som därför sannolikt låter det gravt kapital-liberala och borgerliga TT rapportera åt dem.

Att folk alltmer börjat rata gratistidningen Metro och annan TT-besmittad press är heller inte konstigt. All media som rapar upp kapital-liberala borgerliga texter står under hårt tryck nu när alla besitter smarta telefoner och kan välja att läsa mer relevanta och undersökande medier, samt kan gå till botten med allting lätt.

Men låt oss ändå helt kort bli motiverade att ändå relativt ytligt undersöka den kapital-liberala och borgerliga kritiken av Olof Palme, helt enkelt av ren hövlighet mot den mördade Olof Palme! Det kan naturligtvis vara intressant även för en mer fredlig moralisk kapital-libertariansk borgare som röstar på bomb-Alliansen, såväl som för en nyliberal som röstar på bomb-socialdemokrater, samt bomb-miljöpartister, men ändå är öppen för kritik av den egna kapital-liberala världsbilden.

Inledningsvis noterar jag att rysshat odlas i artikeln, trots att Vladimir Putin måste betraktas som en kapital-liberal borgare själv, även om han verkar vara emot Bilderberggruppens globala agenda, eftersom han sannolikt är nationalkonservativ, såsom Olof Palme, för sitt eget lands väl. Således var Olof Palme sannolikt ingen landsförrädare.

Politikeradelns och svenska medias felaktigt uppmålade ”djävulsbilder” mot Sovjetunionen, vilka Olof Palme verkar ha noterat, florerar idag mot Vladimir Putin och härstammar naturligtvis från de giriges agenda i Bilderbergruppen som vill skapa konflikt och profitera på den, som vanligt, på folkets bekostnad.

Mellankrigstidens mönster för ett storkrig går igen. USA och Nato klättrar likt aggressiva pitbulls på Rysslands gränser och försöker med alla medel försvaga och dra in Ryssland i ett nytt krig, nu främst via Ukraina där USA stöttat Ukrainska nazister till att störta demokratin och skrämma slag på det traditionellt ryska folket på Krim.

Det värsta är att EU-etablissemanget uppträder med ett självskadebeteende, som om EU är en lydig soldat åt USA. USA sitter på läktaren med sin radiostyrda drönare, ett naivt EU med propeller på kepsen. USA anser sig sannolikt sitta tillräckligt lång borta för att inte skadas självt materiellt, medan EU och Ryssland hetsas mot varandra till något som kan komma att sluta i total katastrof för Sverige och Europa.

Olof Palme var inte “anti-amerikan”, det är inte sanningen, men Olof Palmes kritik mot USA:s extrema kapitalism berodde naturligtvis på den kontinuerliga imperialism som pågått från USA:s sida allt sedan slutet på andra världskriget, samt givetvis på den extremkapitalism som drabbat USA:s folk och som står i bjärt kontrast till det som Olof Palme företrädde.

Olof Palme bevittnade effekterna av kapitalismen på sin resa genom USA i sin ungdom och han kände sympati med det lidande amerikanska folket, vilket han ofta visade. Han visade också ofta sympati med de andra amerikaner som som förtrycktes och mördades av USA:s regim i Syd- och Centralamerika. Så att han skulle vara “anti-amerikan”, det är bevisligen inte sanningen från er sida.

Att Olof Palme var vän med Robert Mugabe är inte konstigt alls. Robert Robert Mugabe var en nationell demokratisk socialist, precis som Olof Palme. Den imperialistiska kolonialmakten Storbritannien har länge försökt att sätta krokben för Zimbabwes folk. Zimbabwe är nämligen fullt med diamanter och Platina som de vill åt, vilket naturligtvis även Sverige och Olof Palme ville åt, men på ett helt annat sätt, d.v.s. genom ömsesidig respekt, inte genom utsugande global kapitalistisk kolonialism.

Afrika är kanske inte lika demokratiskt välutvecklat som Sverige? Jag är ingen expert på Afrika. Afrika har kanske en korrumperade stam-mentalitet som kanske vida övertrumfar politikeradelns familj- och vänskapskorruption i Sverige, men de sanktioner som Zimbabwe utsatts för har givetvis haft effekter som blivit fascistiska och drabbat den vita befolkningen som hämnd. Sådana rasistiska oroligheter kan givetvis drabba alla länder som utsätts för sanktioner. “T. I. A.” som afrikanerna säger “This is Africa”.

Nu till religiösa ayatollor. Jag vet inte bakgrunden, men att Olof Palme berömmer uppbyggnaden av demokratiska institutioner i länder som i århundraden undertryckts av extrema doktriner, samt av Storbritanniens och USA:s olika nickedockor, skulle naturligtvis kunna anses vara något positivt.

Demokratiska institutioner är nämligen motsatsen till diktatur. Det är motsatsen till extrema doktriner och det är motsatsen till Storbritanniens och USA:s olika nickedockor. Att den extrema doktrinen, kanske i maskopi med USA och Storbritannien, sedan avrättade vänsterfolk som ville göra revolution mot den odemokratiska doktrinens diktatur är väl knappast Olof Palmes fel?

Nu till Pol Pot. Jag har varit i Kambodja och talat med människorna där samt läst olika böcker om Kambodja och kan därför rekommendera David P. Chandlers böcker om saken. Jag uppfattar honom som relativt objektiv, trots hans amerikanska bakgrund.

Kambodjanerna själva uppfattar ofta den USA-stödda Lon Nol som den stora skurken. Pol Pots paranoia skapades av att hans socialdemokratiska vänner mördades av Lon Nol. Pol Pot som gömde sig i djunglerna kom sedan till makten genom USA:s vettlösa bombningar av lokalbefolkningen på landsbygden.

P.g.a. Pol Pots mycket välgrundade paranoia och p.g.a. låg nivå på folkets bildning, samt felaktiga beräkningar och okunniga människors glädjerapporter om tillgången på ris, blev resultatet i den påföljande svälten hemsk tortyr samt avrättningar på den hierarki som tidigare undertryckt folket på landsbygden och stött USA som stött bombningen av dem.

Olof Palme och Fidel Castro hade rätt. Det var ”en stor seger för folkens rätt att bestämma över sitt eget öde” i Kambodja då de krossat Lon Nol-diktaturen där. Och ni har rätt i att det blev ett fruktansvärt öde för många kambodjaner, när svälten kom, särskilt för de f.d. stadsborna som givetvis avrättades först. Att ingen hjälp skickades till Kambodja är givetvis en bidragande orsak till folkmordet. De tvingades välja svältdöden eller överklassens död. De valde det senare. Inte konstigt under omständigheterna.

Fidel Castro och den kubanska kommunistiska enpartidemokratin, har sett till att skaffa Kuba en massa intressanta saker, något man knappast kan kalla förtryck alls, men välfärd. Att låg barnadödlighet och låg kriminalitet på Kuba ogillas av kapital-liberala globalister är faktiskt något märkligt, anser jag.

Så till Khadaffi. Iraks vänsterparti Baathpartiet och Saddam Hussein som ville sälja sin olja i Euro hade inga kärnvapen. Vad skedde? De blev olagligen invaderade och mördade av USA/Nato samt saudiska islamistiska proxy-arméer. Den i Afrika väl ansedde Khadaffi som var på väg att skapa riktiga pengar baserade på guldreserv hade inga kärnvapen. Vad skedde? Olagligen invaderad, bestulen och mördad av USA/Nato/saudiska islamistiska proxy-arméer. Syriens vänsterparti Baathpartiet och Assad hade inga kärnvapen. Vad skedde? Invaderade via USA/Natos/saudiska islamistiska proxy-arméer.

Vem vet? Kanske hade Khadaffi rätt? Det hade kanske gått att lösa den palestinska-israeliska konflikten en gång för alla med ett reellt hot mot Israel om de inte följer FN:s gränsdragning? Inget annat tycks bevisligen hittills ha fungerat för att få den av israeler benämnda ”nazist”-staten Israel att respektera FN:s fastslagna gränser. Självklart förespråkar jag inte kärnvapenkrig, men den aggressiva apartheidstaten Israel tycks inneha kärnvapen själva och verkar ivriga att få använda dem mot Iran.

Nu till Erich Hoenecker och DDR. Att Olof Palme var mer positiv till det demokratiskt socialistiska östblocket var naturligtvis inte konstigt. Olof Palme var för både socialism och demokrati. Det var denna demokratiska socialism som till slut beslutade sig för perestrojka, med påföljande maffia-kapitalism. Fett misstag.

Östtysklands ledande partier ansåg att kommunismen krävde en mur mot kapitalismen. Det är inget konstigt. Med ett kommunistiskt system med gratis utbildning och jämlika löner blir man annars lätt av med de välutbildade människor som fått sin utbildning gratis. En gräns mellan kommunism och kapitalism måste därför givetvis vara järnhård. Kommunismen kan inte ta emot den fattigdom som kapitalismen skapar och vill naturligtvis inte bli av med den välutbildade population den skapar.

Östtyskland hade nästan direkt efter krigsslutet 1945 fria val och flera olika partier, bl.a. Bondepartiet, Liberaldemokraterna, Kristdemokraterna och Nationaldemokraterna. Att Hoenecker således skulle ha varit en “diktator” stämmer inte. Att han p.g.a. sin historik däremot var mäkta populär är ingen hemlighet. Den som varit motiverad att läst på litegrann om socialism, marxism och kommunism inser att dessa tankar inte handlar om förtryck, men om att befria arbetaren från girigbukarnas slaveri.

Olof Palme var en mycket beläst man och absolut Sveriges mest karismatiska statsminister genom tiderna. Där har ni båda absolut rätt. Jag upplever alls inte att Olof Palme var någon speciellt stor hycklare jämfört med dagens politikeradel, även om en statsminister givetvis måste ljuga ibland i nationens bästa intresse, men även i ett interndemokratiskt parti givetvis också måste ljuga på order av Socialdemokratins egen partistyrelse.

Slutligen. Rent principiellt ska man vara skeptisk mot varje blaska som bespottar något, oavsett vad det än är. Sök alltid sanningen om ägarförhållanden hos avsändaren och om tingens ordning djupt och brett och skaffa er en egen uppfattning baserad på dessa undersökningar!

Annonser

One thought on “Kritiskt svar till Elisson och Norberg – Om Olof Palmes härliga vänner i tidningen Metro

  1. Pingback: Alliansen, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet planerar fortsatt landsförräderi | Vetenskapliga partiet

Skaffa ett gratis Wordpress-konto och kommentera här!

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s