Analys – Professor Mats Hammarstedt – Långvariga ekonomiska effekter av flyktingkrisen

”Flyktingmottagandet är en humanitär insats” skriver Mats Hammarstedt, Professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet i Växjö i en artikel i Dagens industri. Hammarstedt menar att ”Dålig integration av flyktingarna [migranterna] på arbetsmarknaden gör att den blir en kostnad för de offentliga finanserna”. Jag kommer här att analysera artikeln djupare. Jag fann debattartikeln via Samhällsnytt.


”Under flyktingkrisen [migrantkrisen] hösten 2015 sökte fler än 160.000 människor asyl i Sverige. Året därpå beviljades över 71.000 människor uppehållstillstånd av flykting- eller motsvarande skäl. Antalet människor som beviljades asyl 2016 var dubbelt så högt som det årliga antalet under 2014 och 2015, och flerdubbelt högre än övriga år under de senaste tjugo åren.”

Jag anser att det vore mer korrekt att välja ordet ”migrant”, eller ”invandrare”, eftersom de helt evident migrerat, men att deras flyktingskäl ofta saknar evidens.


”Under asylprocessen påverkar flyktinginvandringen [migrantinvandringen] Sveriges offentliga finanser negativt genom kostnader som i huvudsak belastar Migrationsverket. Huruvida invandringen efter det att flyktingarna [migranterna] folkbokförts i Sverige är en kostnad eller intäkt för de offentliga finanserna avgörs i hög grad av flyktingarnas [migranternas] integration på arbetsmarknaden.”

Det här är debatt men ingen nyhet, eftersom detta har kritiserats evidensbaserat av ex. Tino Sanandaji och det har framförts evidensbaserad kritik mot LO och Arena idé, samt evidensbaserad kritik av ETC via OMTT.


”Nyligen publicerade Statistiska Centralbyrån siffror som visar på att flyktingars [migranternas] integration på den svenska arbetsmarknaden förbättrats något på senare tid, och att flyktingar [migranter] kommer i sysselsättning något snabbare än tidigare. Exempelvis framkommer att bland flyktingar [migranter] i åldern 20 till 64 år som mottogs i Sverige 2011 var omkring 48 procent sysselsatta fem år efter mottagning i Sverige. Bland flyktingar [migranter] som mottogs 2009 tog det sju år innan samma andel sysselsatta uppnåtts. Men integrationsprocessen tar lång tid. Statistiska Centralbyråns siffror visar att 19 år efter mottagning i Sverige är knappt 70 procent av flyktingarna [migranterna] i åldern 20 till 64 år sysselsatta.”

Det som sällan tas upp i debatten är vilken typ av sysselsättning det handlar om. Är det arbeten som arbetslösa svenska medborgare kan utföra? Har sysselsättningen subventionerats av staten eller ger arbetet skatteintäkter på riktigt? Kan sysselsättningen anses vara samhällsnyttig?


”Den långa tid det tar för framför allt flyktingar [migranter] från länder utanför Europa att komma in på arbetsmarknaden gör att flyktinginvandring [migrantinvandring] under lång tid påverkar Sveriges offentliga finanser negativt. En rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visar att sysselsättningsnivån bland utrikes födda bör uppgå till närmare 75 procent för att invandringen ska ge ett positivt tillskott till de offentliga finanserna. Sysselsättningen ska alltså vara några procentenheter högre än den sysselsättningsnivå som kan observeras bland de flyktingar [migranter] som varit bosatta i Sverige i så lång tid som nitton år för att invandringen ska ge ett positivt tillskott till de offentliga finanserna.”

Att konstatera detta är givetvis nödvändigt, men följdfrågan är nog viktigare, nämligen VARFÖR migranter från utomeuropeiska länder har svårt att komma in på arbetsmarknaden? Är arbetslösheten hög eller låg? Vill de inte? Kan de inte? Får de inte? Men jag anser även att det långsiktigt finns fler frågor som berör migrationsekonomin, ex. ekologi och nationell sammanhållning.

Hur stor population är det egentligen ekologiskt försvarbart att härbärgera inom landets gränser långsiktigt? Matematiken är tydlig med vad tillväxt bevisligen leder till. Malthus hade bevisligen rätt och helt evident fel samtidigt. Hur ska vi hushålla med Sveriges resurser i framtiden? Vad är den långsiktiga planen för framtidens generationer? Vilken standard vill vi ha per capita i Sverige? Hur hög ska arbetslösheten vara för att inte skapa inflation? Ska vi gå ur EU:s fria rörlighet av människor och kapital och gå ur  EU-racet mot bottnen? Ska vi ta oss bort från skatteparadisen Nederländerna och Belgien och komma i nationell protektionistisk balans?


”De flyktingar [migranter] Sverige tog emot under flyktingkrisen [migrantkrisen] 2015 kommer således sannolikt att påverka de offentliga finanserna negativt under lång tid framöver. Att så är fallet understryks också av resultaten i rapporten ”Flyktinginvandring – sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser”, som jag och en kollega skrev på uppdrag av Finanspolitiska rådet år 2016.”

”I rapporten studeras hur flyktinginvandring [migrantinvandring] påverkar den offentliga sektorns finanser från och med året efter att flyktingarna [migranterna] erhållit asyl i Sverige och sju år framåt. Av kalkylerna framgår att den offentliga sektorns nettokostnad för varje flykting [migrant] året efter folkbokföring i Sverige uppgår till ca 190.000 kronor. Efter sju år i landet hade motsvarande kostnad sjunkit till ca 95.000 kronor per flykting [migrant]. Siffrorna avser ett genomsnitt för samtliga flyktingar [migranter] som var 18 år eller äldre vid invandringstillfället. Flyktingar [migranter] som har gymnasial, eller högre, utbildning vid invandringstillfället integreras snabbare på arbetsmarknaden, och den offentliga sektorns nettokostnad sju år efter folkbokföring uppgår för dessa flyktingar [migranter] till ca 60.000 kronor per flykting [migrant].”

Att migranter med hög utbildning, som kommer från andra länder än europeiska, INTE ens kompenserar litegrann nationalekonomiskt för de som har lägre utbildning, rent generellt, det är mycket intressant och nytt för mig. För mig tyder det på att arbetslösheten även i yrken med krav på högre utbildning är mycket hög i Sverige, eller att deras påstådda utbildning inte är relevant, eller rentutav förfalskningar. Kan denna arbetslöshet även bero på svensk företagsflykt till länder med lägre löner och lägre skatter i EU, ex. Nederländerna eller Belgien, eller beror det enbart på industrins effektiviseringar genom automation och robotisering?


”Flyktingmottagandet [migrantmottagandet] är en humanitär insats. Dålig integration av flyktingarna [migranterna] på arbetsmarknaden gör att den blir en kostnad för de offentliga finanserna. De nya siffrorna från Statistiska Centralbyrån tyder på att integrationen av flyktingar [migranter] faktiskt förbättrats något på senare tid. Sannolikt är denna förbättring åtminstone till någon del förklarad av konjunkturen, men rätt genomförda åtgärder skulle förmodligen kunna förbättra situationen ytterligare. Utbildningsinsatser kan vara effektiva på sikt, men även åtgärder för att göra det billigare för företag att anställa är nödvändiga. Varje högkonjunktur övergår förr eller senare i lågkonjunktur vilket i värsta fall riskerar att försämra läget. Priset för det är högt. Både för flyktingarna [migranterna] och för Sveriges offentliga finanser.”

Jag anser INTE att man ska kalla migrantmottagandet en ”humanitär insats” utan viss kritisk eftertanke. Humanitet och kostnad, per migrant långsiktigt för Sverige, måste naturligtvis vägas mot den humanitet och kostnad per verklig flykting i flyktingläger som vi kanske hade kunnat hjälpa bättre, samt hur mycket vi hade kunna förhindra humant lidande genom helt andra åtgärder med samma pengar, ex. barnbegränsande lokal politik i utbyte mot förnödenheter där det finns överbefolkning, ex. utrikespolitiska biståndsåtgärder för att gynna fred, yttrandefrihet och demokrati, ex. försvar av suveräna stater, ex. militär hjälp till länder som står under ockupation och förtryck enl. FN, etc. etc. Människor har också fått lida svårt p.g.a. drunkningsolyckor, trång förvaring, ovisshet, mörkt solfattigt klimat för hud och ögon som är anpassade för stark sol etc. etc.

Det är riktigt att Sverige kan vidta ”åtgärder för att göra det billigare för företag att anställa”, men vad är det för åtgärder som avses? Riktade subventioner till migranter som gör att svenskar blir arbetslösa, blir rasister och går med i NMR? Sänkta skatter och sänkta löner för alla löntagare i EU:s race mot välfärdsbottnen? Är detta Hammarstedts, Högerns, SD:s, högersossarnas och de s.k. ”miljöpartisternas” och Dagens Industris mycket gemensamma och mycket våta och mycket kortsiktiga frihandelsdröm? Det verkar inte bättre, men en dag kommer förhoppningsvis folket vakna och rösta rätt i alla avseenden.

Nu en satir av helt andra nationalekonomer som givetvis saknar allt samband med artikeln, helt i syfte att glädja Hammarstedt som tack för en ganska bra artikel för att komma från en högervriden tidning: TrögFattarFöreningen av Galenskaparna

Annonser

Skaffa ett gratis Wordpress-konto och kommentera här!

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s