EU-medlemskapet – Kalergi – Giftermålet med en dotter till en samuraj kan ha lett till Europas harakiri

Heinrich Coudenhove-Kalergi var en österikisk-ungersk diplomat, författare och medlem av Coudenhove-Kalergi-familjen. Han talade 18 språk inkl. turkiska, arabiska, hebreiska och japanska och hans diplomatiska tjänstgöringar inkluderade Aten, Rio de Janeiro, Konstantinopel och Buenos Aires.

Bild på Heinrich von Coudenhove Kalergi Bild på Mitsu Aoyama
Heinrich & Mitsuko

Heinrich Coudenhove-Kalergi blev ställföreträdande minister för Österrike-Ungern för Japan, där han stannade i 4 år,. Han studerade buddhism och gifte sig med en ung japansk kvinna från en samurai-familj, Mitsuko Aoyama. Något verkar dock ha gått fel vid de japanska buddhistiska studierna. Buddha förespråkade nämligen kyskhet och balans. Paret fick tvärtom hela sju barn, däribland Richard von Coudenhove-Kalergi, mest känd för sin roll i etableringen av den paneuropeiska rörelsen, och Kalergi-planen, vilket lett fram till Europeiska unionen (EU).

Bild på Richard von Coudenhove Kalergi
Richard

En samuraj var nämligen en adlig krigare i det feodala Japan. Samurajerna var vasaller som tilldelades förläningar då de svor lojalitet till diktatorn/kejsaren och tjänade honom, ungefär som dagens politikeradel som tilldelas rejäla löner om de tjänar monopolkapitalets EU.

Det påstås att Heinrich Coudenhove-Kalergi initiellt hade anti-judiska åsikter. Det påstås vidare att han hade förväntat sig bekräfta sin antipati mot judarna när han började arbeta med sin avhandling, på tyska ”Das Wesen des Antisemitismus” (d.v.s. Antisemitismens essens).

Att hans blandrasbarn Richard sannolikt fått utstå en mängd olika ras-fördomar i området Österrike-Ungern förefaller sannolikt, med tanke på historiken. Att Heinrich och Richard samtidigt skulle haft fördomar mot judar förefaller följaktligen extremt osannolikt, snarare förefaller det mer sannolikt med motsatsen att han allierat sig med dem och kanske t.o.m. upplyfts och uppmuntrats av dem.

I hans stad Ronsperg (Ronšperk) fanns nämligen redan från 1700-talet en judisk gemenskap som upprätthöll en ortodox judisk skola, främst utnyttjad av män fram till 1859, så dessa människor måste familjen ha känt till och kanske umgåtts med.

Heinrich Coudenhove-Kalergi kom till en anti-rasistisk judevänlig slutsats, när Richard var ca. 7 år, då han publicerade sin bok 1901, enligt Engelska Wikipedia. Boken lär ha varit en ironisk kritik av de då nya rasteorierna, rasteorier som säkerligen båda föräldrarna och sonen sannolikt såg som ett hot. Richard lär alltså redan tidigt ha fått uppfattningen att rasismens och anti-judiskhetens väsen inte utgjorde något mer än ett fanatiskt religiöst hat.

Men det ändå intressant att Heinrich Coudenhove-Kalergi spårade fanatismen till en religiös trångsynthet som härrörde från Ezras förkunnade av Torahn i Judendomen.

Enligt Heinrich Coudenhove-Kalergi så provocerade judiskt religiös trångsynthet ett motstånd från de relativt toleranta grekisk-romerska kristna som judarna benämnde ”polyteister”, vilket framkallade deras anti-judiska reaktion, så anti-judiskheten existens kom alltså plötsligt till när kristendomen och islam tog över judendomens intoleranta fanatism och vände den mot judarna.

Heinrich Coudenhove-Kalergi gav alltså judarna skulden för den religiösa intoleransens ursprung, den som t.o.m. idag går att betrakta tydligt i Israel, och fördömde det som ett brott mot äkta religiösa principer. Han lär ändå ha kallat varje slags rasism för okristlig.

Heinrich Coudenhove-Kalergi lär ha uppmanat liberala kristna och liberala judar att alliera sig för att skydda både religionerna, samt religionen som sådan, mot den framväxande sekularismens hot. Islam var nog inte ens på tapeten vid denna tidpunkt.

Trots Heinrich Coudenhove-Kalergi motstånd mot förenklad rasteori så blev han tydligen enig i att judar är rasligt distinkta. Varför han kom till den slutsatsen är märkligt, då judar finns av många olika raser. Men logiskt nog påpekade han att det inte finns någon semitisk ras, eftersom semitiska språk är en språkfamilj, vilket är evident. Varför således boken felaktigt heter ”Antisemitismens essens” förefaller ologiskt.

Heinrich Coudenhove-Kalergi försökte också övertyga sin publik om att semiter visst kunde vara kreativa, vilket han ansåg hade evidens i civilisationer formade av assyrier och babylonier, som talade semitiska språk. Han försökte vidare försvara judarna mot trångsynta anklagelser om parasitisk girighet och feghet med anekdoter av judisk strävsamhet och krigsmod.

Det är naturligtvis fullkomligt logiskt att idén om ”EU:s race mot välfärdsbottnen” EU:s harakiri och även tanken på en utstuderad sammanblandning av olika raser och kulturer, genom massiv folkvandring till Europa, kan ha kommit från föräldrarna av korsningen mellan en extremt privilegierad familjemedlem i Europa och en privilegierad familjemedlem i det japanska samhället.

 

Annonser

Välkommen att kommentera! Läs gärna kommentarsreglerna i menyn!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s