Sju frågor om hälsa, miljö och samhälle till partier som deltar i EU-valet 2019, ställda av Föreningen 2000-Talets Vetenskap

Vetenskapliga partiet fick inte kännedom om dessa sju frågor, trots att vi faktiskt länkar till denna förening i högerspalten, men givetvis ska vi besvara dem.

1. Valfri integrativ vård. I våra grannländer ute i Europa ses ofta alternativa behandlingsmetoder som ett komplement till den traditionella vården. I både Tyskland, Frankrike, England och Italien är till exempel homeopatin accepterad och till och med integrerad på sjukhus, i läkarutbildningar och med statliga subventioner av läkemedel. I Sverige bedrivs det i stället en veritabel häxjakt på homeopati och andra alternativa behandlingsformer. Därför är många svenskar tvungna söka sådan vård utomlands. Är det även för Sverige dags att lägga ner ”kriget mot alternativmedicinen” och visa en acceptans för medborgarnas egna val av alternativa behandlingsformer inom den statliga finansierade vården, eller kommer ni i stället att verka för en hårdare linje mot alternativa behandlingsformer och se till att tillgången till sådan vård begränsas ytterligare, till exempel för ungdomar?

Svar 1: -Ja. Det är dags att lägga ner ”kriget mot alternativmedicinen” och visa både öppenhet och vetenskaplig skepticism mot allting, samt ha en acceptans för medborgarnas egna val av alternativa behandlingsformer inom den statliga finansierade vården, inom rimliga ekologiska ramar och rimliga kostnadsramar. Darwinismen måste accepteras. Då måste acceptans för individers val av vård också tillåtas.

2. Botavdrag. En patient som under lång tid har valsat runt inom sjukvården, utan några som helst förbättringar av sina hälsobesvär, uppsöker en alternativ vårdinrättning i Sverige eller utomlands och blir där snabbt av med sitt hälsoproblem. Detta bekräftas även av patientens läkare inom den offentliga sjukvården. Är
det då humant och moraliskt rätt att patienten erhåller motsvarande statligt stöd för sin alternativa behandling, det vill säga ett så kallat ”botavdrag”, eller ska patienten betala full vårdkostnad för att bli
frisk på ett alternativ sätt men inte för att bli frisk på skolmedicinens sätt? Hur gynnar i sådana fall ett sådant synsätt folkhälsan?

Svar 2: – Ja. Det är humant och moraliskt rätt att patienten erhåller motsvarande statligt stöd för sin alternativa behandling, ett så kallat ”botavdrag”. Yttermera måste den vård som inte botat, samt har botat, ifrågasättas och utredas av oberoende statlig forskning.

3. 5G och hälsa. Tekniken med 5G har oftast kritiserats för att den inte har varit föremål för några studier om dess säkerhet och hälsoeffekter. Samtidigt kommer rapporter från hela världen om att människors hälsa försämras när de utsätts för 5G-strålning. Kommer ni att verka för ett stopp mot införandet av 5G till dess att sådana studier har bevisat att tekniken är helt ofarlig, eller anser ni att sådana hälsostudier är onödiga och att försiktighetsprincipen inte bör följas i detta fall?

Svar 3: -Ja. Försiktighetsprincipen ska givetvis gälla. Fri statlig forskning måste säkra människa och natur innan nya kemikalier eller ny teknologi används.

4. Självförsörjning. Fram till början av 1990-talet låg Sveriges självförsörjningsgrad på mellan 85 och 90 procent. Vi var i princip självförsörjande på baslivsmedel såsom spannmål, potatis, mjölk, kött och ost. Det var ett politiskt mål och det var för att vi skulle klara oss i händelse av en kris. I dag har Sveriges självförsörjningsgrad sjunkit till omkring 50 procent. Är ni för att arbeta för att Sverige och de övriga EU-länderna bör eftersträva en högre självförsörjningsgrad, eller bör man låta marknaden bestämma
över produktionen och att politikerna helt strunta i självförsörjningsgraden?

Svar 4. -Ja. Sverige ska genom ett Swexit och införande av tullmur, samt statliga åtgärder, skapa en mycket hög och ekologiskt hållbar självförsörjningsgrad och beredskap mot olika event som hotar nationen och planeten.

5. Miljöpolitik. Klimatpolitiken och de enorma resurser som läggs på begränsning av koldioxid bygger mycket på de rapporter som kommer ifrån IPCC och vilka baseras på NASA:s och NOOA:s manipulerade temperaturdata. IPCC kritiseras dock hårt för att vara ett organ, vars forskning är styrd av politiska intressen i stället för av vetenskap. Dessutom ifrågasätts koldioxidens betydelse för den globala uppvärmningen av en betydande andel av vetenskapsmännen. Vi är inte intresserade av er ståndpunkt i
denna fråga utan vill snarare veta hur ni hanterar den.

5a) Har ni inkluderat IPCC:s bild av klimathotet i er EU-politik utan någon som helst kritisk granskning av IPCC och deras rapporter?

Svar 5a: -Nej. Vi har granskat klimatfrågan öppet och kritiskt, funnit sen sannolika källan till alarmismen via klimatforskaren Jakob Nordangård, tittat på fakta, analyserat argumenten och lögnerna och kommit fram till att det finns för många osäkra parametrar och att vi inte vet någonting om framtida klimat, men att god beredskap kärnvapen-nedrustning och rymdforskning är rimligt att satsa på.

5b) Har ni på något djupare plan granskat klimatfrågan och tagit del av den kritik som finns mot att koldioxid skulle utgöra ett verkligt hot mot klimatet?

Svar 5b: -Ja. CO2 kan säkert ha en liten värmande effekt, men fördelarna av något höjd CO2 tycks faktisk vara mycket stora och skulle lika väl kunna motverka en framtida nedkylning, som är skadlig för oss. Vi ser istället population som ett större hot mot den ekologiska hållbarheten, eftersom en accellererad mänsklig aktivitet tränger undan djur och natur.

5c) Ger ni plats åt ”klimatskeptiker” och IPCC-kritik i er interna debatt, era forum och i er medlemstidning?

Svar 5c: – Ja. Våra kommentarsfält är väldigt öppna. Vi älskar kritik. Den gör oss smartare.

5d) Anser ni att debatten om den antropogena uppvärmningen av jorden är avgjord och att det inte bör läggas någon mer tid på den?

Svar 5d: -Ja. Vi anser att frågan är av ringa betydelse och full med illusionism, samt tar bort fokus från viktigare frågor som ex. kärnvapennedrustning, ekologisk hållbarhet och fred som helt evident skulle gynna oss alla i hela världen mycket mer.

6. Ungas psykiska hälsa. Enligt Socialstyrelsen ökar den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. Köerna till psykisk behandling blir längre trots att fler får behandling. Nyligen varnade dessutom 171 psykologer och psykoterapeuter om att våra unga kan komma att drabbas av depressioner beroende på hur klimatpolitiken förs. Bland annat var Greta Thunbergs klimatstrejk och lanseringen av ordet ”klimatångest” startskottet för
att klimathotet introducerades i barn- och ungdomars sinnen. Detta har alltså blivit ytterligare ett monster under barnens sängar, så farligt att en hel generation barn nu enligt professionen riskerar att drabbas av psykisk ohälsa på grund av klimatet. Anser ni att det är rätt att den klimatrörelse som nu inkluderar våra barn i denna ödesfråga är ett sunt och acceptabelt sätt att arbeta med klimatfrågor?

Svar 6: -Nej. Vi ser klimatalarmismen som osund, men vi berömmer ändå barn med engagemang, men försöker istället kanalisera deras energi mot verkliga hot och konstruktiva lösningar som minskar logisk rädsla ex. kärnvapenavtalet och god beredskap mot olika kända/möjliga event.

7. Vaccination. Italien har lagstiftat om tvångsvaccinering. Den nya lagen tvingar barn att ta 12 olika vacciner för att få lov att gå i skola, förskola eller på dagis. Föräldrar som inte lyder kan få böter med upp till 7 500 euro (över 80 000 kronor), och kan bli anmälda till Socialen och förlora vårdnaden och sina föräldrarättigheter. Är ni positiv till att liknande vaccinationspolicy införs i EU:s samtliga länder eller
anser ni att det ytterst är föräldrarna som själva ska bestämma om deras barn ska vaccineras eller inte utan att staten inför hot och tvång?

Svar 7: – Det är föräldrarna som själva ska bestämma om deras barn ska vaccineras och mot vad och med vilket vaccin. Argument för och emot vaccin ska presenteras så objektivt som möjligt av olika forskare med kompetens på området. Tvångsvaccinering är toralitärt och länder som infört detta mot sin befolkning skall bojkottas.

I övrigt hoppas vi på fler frågor inför riksdagsvalet 2022 och att föreningen 2000-Talets Vetenskap når ut till människorna och gör dem superintelligenta och aktiva för framtidens generationers bästa.

Annonser

2 reaktioner på ”Sju frågor om hälsa, miljö och samhälle till partier som deltar i EU-valet 2019, ställda av Föreningen 2000-Talets Vetenskap

  1. Har lagt märke till att du kallar Jacob Nordangård för klimatforskare. Jag tror inte han skulle godkänna den beteckningen. Det han gjort är att studera hur mäktiga politiska krafter har utnyttjat intresset för klimatet för att vinna makt. Jacob har nog inte tagit bestämd ställning i sakfrågan. Det han gjort är att noga dokumentera förloppet så att det inte går att förneka det dolda motivet.

Välkommen att kommentera! Läs gärna kommentarsreglerna i menyn!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s