Hur vågar ni? – Det är läge för kraftfullt och organiserat motstånd nu när politikeradeln har återinfört slaveriet

Knut Lindelöf satt tydligen i bilen i onsdags eftermiddag och hörde ett 14 minuter långt inslag i Studio Ett.

Sveriges arbetsmarknad har nu tydligen blivit ett Eldorado för organiserad människohandel, skattefusk och för en ren slaveri. Lindelöf har hört det tidigare, men av inslaget började han fatta vidden av detta problem och det lidande som vårt land orsakar för tusentals hårt arbetande människor. Han menar att det omtalade förfallet är nu synligt för alla som vill se.

Hans fråga till politikerna blev: Hur vågar ni?

Arne Nilsson menar i kommentarsfältet att cirka 70 % av den svenska befolkningen vill avprivatisera välfärden och frågar sig ”Vad bör göras?”…och svarar sedan på Lindelöfs fråga “Hur vågar ni?” och menar att svaret är tämligen enkelt, d.v.s. att det inte finns något kraftfullt och organiserat motstånd, samt att politikerna tycks tro att privatiseringar är det rätta sättet att hantera välfärden, samt att politikerna själva tror att de gynnas av den förda politiken med hög lön och jobb inom de privata företagen när de har utfört sin drängtjänst som politiker. Måhända syftar han på att Reinfeldt idag blivit senior rådgivare på Bank of America eller på filmen Godheten.

Jag tolkar frågan som att vi bör spåna på hur vi skapar ett kraftfullt och organiserat motstånd som kan undergräva politikeradelns möjligheter att sko sig. Av en ren händelse har jag gjort det flera gånger och agerat med blandade resultat flera gånger. Så jag vet möjligheterna och hoten mot folkets effektiva organiserinoch är numera säkerhetsvakt mot sådant.

Bertil Carlman undrar när de första allvarliga protesterna kommer mot höjd pensionsålder, samt tror att den USA-ifiering, som Sverige genomgår, nu har kommit så långt att vår politikerklass i stort sett struntar i vad folket tycker om den.

Leif Stålhammer anser att Språnget in i EU fullbordade sveket mot arbetarklassen under ledning av radarparet Carlsson/Bildt och att vi nu alla sitter i den EU-skiten och att SD därför kan skörda sina framgångar, samt menar att läget är mycket allvarligt.

Min kommentar till dem båda är att folket är missnöjt och proteströstar på vadsomhelst över 4%, som inte uppfattas vara del av etablissemanget. Det är idag SD som har getts den rollen även om om SD:s vacklande i EU-frågan och fulmedias nya acceptans av SD, p.g.a. detta, givetvis har börjat skapa tvivel hos de som har proteströstat på dem. Folket börjar nu inse att man inte kan lita på något av de 8 Riksdagspartierna.

Det är alltså läge för kraftfullt och organiserat motstånd. – Men hur då?

“Var och en tänker på sitt, det är bara jag som tänker på mitt”, som Kjell Martinssons mor skojade med, går ju inte, men likväl är det exakt så som dagens riktiga vänster håller på. Det är faktiskt pinsamt korkat. Jag är besviken på vänstern som inte kan organisera sig effektivt.

“Enade vi stå, söndrade vi falla” skanderade arbetarrörelsen i de första decennierna efter bildandet 1889, men det var en tid då folk inte hade TV eller sociala medier som hjärnförsmutsade dem dygnet runt. De talade med varandra. Idag är människorna individualister till förbannelse.

Jag menar att vi måste anpassa oss till detta tillstånd om vi vill lyckas, inte jobba dubbelt så hårt, men med en taktik som har potential att lyckas i detta nya mentala klimat, så dra om kablarna i hjärnkontoret nu gubbar!

Många nya små grupperingar, med namn som tilltalar individualisterna, betydligt mer än ordet ”kommunism”, som dragits i smutsen länge av fulmedierna, skulle kunna samverka i en regbågskoallition, med några gemensamma punkter, om vi hjälper dem med med grundläggande kunskap om psykopaters infiltration och lögner, kan de inte så lätt bli infiltrerade och förstörda, samt även lätt kunna startas om, när det sker.

Låt inte ett litet ord stå i er väg!

En reaktion på ”Hur vågar ni? – Det är läge för kraftfullt och organiserat motstånd nu när politikeradeln har återinfört slaveriet

  1. Ping: Hur vågar ni? – Vänstern reagerar på slaveri och förfall – Kan medkänsla leda till valsamverkan? – Valsamverkanspartiet

Välkommen att kommentera! Läs gärna kommentarsreglerna i menyn!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s