Kritik av DN – Jan Myrdal – Dagens nyheters skrumpna skam

Jan Myrdal skräder inte orden i denna artikel om DN:s krigshets och kriminalitet:

”Inte för att Aftonbladet skriver mycket om de skamligare bland sina redaktörer och tongivande skribenter den tid då tidningen var ledande förespråkare för det nazityska i Sverige. Men den har faktiskt gjort upp med sitt usla förflutna. Det har Dagens Nyheter aldrig gjort, skriver Jan Myrdal.”

Läs mer av Jan Myrdal via Nyhetsbanken – Dagens Nyheters skrumpna skam!

Det är nog en ganska meningslös vädjan från Myrdal. Varför skulle DN pudla för gamla lögner? DN har helt tydligt fullt upp med att bevara lögnerna samt hitta på nya som kan försämra goda relationer med öst. Allt för att inte Europa och öst ska samverka mot Israels och USA:s kriminalitet i världen. Det är naturligtvis inte utan orsak som DN:s chefredaktör Wolodarski blivit utsedd till årets förvillare två år i rad.

Fjant-Trolltyg-i-Tomteskogen-brudklänning

Fjant avslöjas.

Faktum är att beteendet verkar vara sjukligt upprepat och tvångsmässigt, likt något slags trolltyg i tomteskogen, även bildlikt, vilket får mig att fundera på vilka stora feta lögner och andra planer som vi ännu inte lyckats avslöja. Det är inte konstigt att folk överger DN. Folk vill rimligen läsa nyheter med relevans och DN har blivit något som en nyhetstidning inte får bli, nämligen totalt irrelevant. Helt enkelt fjant.

Dubbelmoral – Det moderatledda SD stödjer mer krig och skapar mer migranter i världen

Vi har fått höra hur fredligt Sverigedemokraterna är när de röstar emot krigen som röstats igenom av Socialdemokrater, Alliansen och vissa inom Miljöpartiet. Det har varit sanningen länge, vilket jag berömt alltmedan partiet vuxit. Detta stämmer tyvärr inte längre. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, som började sin politiska karriär i Moderaterna, leder nu partiet käpprätt rakt in i bombhögerns imperialistiska Nato-politik.

Jag noterar att Alliansen nu har ytterligare ett parti. Moderater för krig som skapar migration och asylbaronsverksamhet och moderater för krig som skapar migration, men är emot asylbaronsverksamheten (d.v.s. SD). I svensk politik har vi även mycket vänsterfolk som verkar vara emot krig, men oturligt nog verka ha svalt monopolkapitalistisk medias och asylbaronernas falska godhets-retorik på bekostnad av biståndsbudgeten.

Kommunistiska partiet ex. är emot mot både krig och asylbaronsverksamheten, förutom någon massmedialt lurad korttänkt tant då. Vetenskapliga partiet anser att vi hjälper fler och bättre på helt andra sätt långsiktigt genom att angripa de olika grundproblemen, samtidigt som vi själva mår bra, d.v.s. det som en riktigt bra läkare givetvis gör om han själv ska orka vara någon bra läkare hela sitt aktiva yrkesliv. Tänk om fler sådana intelligenta partier kunde förstå hur viktigt det är med valsamverkan? Då skulle de kunna komma över 4% och utgöra ett vänster-smörgåsbord för väljarna, vilket även Kajsa Ekis Ekman verkar vilja ha.

Men ska man säga något positivt i sammanhanget så är det att åtminstone högern presenterar ett helt smörgåsbord av riksdagspartier över 4%, inkl. ett EU-vurmande Moderaterna light som heter både ”social” och ”demokrati” i sitt namn fastän detta parti motverkar detta. Högern har även två olika ”miljöparti” som även de består av mycken bombhögerfolk som med viss njutånger ändå marscherar åt höger utan alltför stora protester.

Vänstern däremot visar upp endast ett riksdagsparti, ett parti som dessutom hårt bekämpar varje försök att locka väljare som är skeptiska till extrema fenomen som skapar splittring hos arbetarklassen, ex. genom att angripa Amine Kakabaveh när hon angrep en extrem sekt som är oförenlig med ett svenskt samhälle och ex. genom att riva upp Luciabeslutet tillsammans med Carl Bildt.

Men ändå, läs gärna mer om Sverigedemokraternas Nato-vurm på Anders Romelsjös blogg!

Läs även mer om förändringen av Nato-politiken på Sverigedemokraternas hemsida!

Politisk militär sommarnovell – USA:s svettige Sergeant Brown och Sveriges Löjtnant Månsson i Aurora 17

Förord

Sverige och USA ska samöva. Aurora 17. Vilka människor är det som Sverige ska samöva med vid Aurora 17-övningen? Det är en fråga jag ställer mig som författare idag. Jag tror egentligen inte att skillnaden mellan en svensk soldat och en amerikansk soldat idag är särskilt stor. Våra länder skiljer sig inte nämnvärt åt mer än att USA:s motsvarighet till Vänsterpartiet, vänsterfalangen av Demokraterna är ca tre gånger större i USA än i Sverige.

Någon absolut sanning existerar inte. Vi kan försöka närma oss sanningen med evidens, ibland t.o.m. med matematiska bevis och vi kan ibland komma nära, säkerligen ofta rakt på sanningen, men vi är aldrig helt säkra, men när evidens och bevis pekar i samma riktning kan vi i alla fall känna att vi nått nära sanningen.

Jag ställer således frågorna: Vad är det för soldater som samövar? Hur tänker de? Vilken moral har de? Hur ser de på framtiden? Vilken typ av människor arbetar de för? I min novell framträder ett fullt möjligt svar ur min fantasi.

–-

Politisk militär sommarnovell – USA:s svettige sergeant Brown och Sveriges Löjtnant Månsson

Mörkt. Händerna vilade på relingen. I ljuset från stjärnorna på däck kom ett vitt leende mot Månsson. “Manson, you motherfucker”, sade rösten vänligt med ett skratt på slutet. Löjtnant Månsson skrattade till, översatte orden i sitt huvud och funderade samtidigt på vänligheten i tonen. “Manson”, betydde att rösten menade honom men att personen läst “å” på hans namnbricka som ett “a”. “Din moderknullare” användes i USA ungefär som “Din djävel” på svenska, men kunde menas vänligt mellan vänner i USA.

Det kändes egendomligt och ovant, nästan som att väster om Gotland samtidigt befinna sig i förorten talandes med en lågt bildad smågangster. Månsson svarade med samma vänliga ton på nästan perfekt amerikansk engelska, “Ja, förmodligen är jag en helt förskräcklig moderknullare. Din moder var en förträfflig moder. Kom in i stjärnornas ljus min son!”

Leendet försvann i mörkret. En obehaglig tystnad spred sig. Hade Månsson gått för långt? Kanske var det att gå för långt att skämta med killens moder och kanske rentutav hans imam eller präst? Amerikaner kan vara religiösa och trots sina blå ljuskänsliga ögon kunde Månsson inte uttyda den förvånade minen i det kolsvarta ansiktet trots stjärnornas ljus.

Efter mannens förvåning i mörkret kom skrattet. Båda militärerna var mentalt stabila, drillade att kallt motstå provokationer i sina hårda helvetesveckor som nybakade soldater. Månsson skrattade också, hälsade med handen i luften och lade tillbaka handen på relingen.

I stjärnljuset såg Månsson att det var den svettige sergeant Brown. Sergeanten svettades fastän det var relativt svalt i sensommarnatten. “Du har pungkulor Månsson. Det gillar jag. Kom med mig!” beordrade Brown. “Jag har en kall öl till dig”. “Men sergeant…”, började Månsson, “Inga men!”, sade Brown, “Jag vill visa dig något, men du måste lova mig att inte berätta för någon. Lova!”. “Ok. Jag lovar”, sade Månsson.

De gick ned tillsammans i fartyget, ned för en trång trappa. Klick. Pys. Klick. Pys. Ölen var kall och slank ner lätt. Leende i tystnad kände Månsson hur adrenalinet försvann helt och han kände sig lugnare. Brown satte pekfingret mot sin stängda mun och vinkade att Månsson skulle följa efter så tyst han kunde. De amerikanska soldaterna sov tungt med gardinerna fördragna i kojerna. Sergeant Brown hade kört riktigt hårt med dem under dagens fridykarövningar.

De kom till överdelen av ett stort rum med gallergolv och ett tjugotal silos. Det brummade och klickade i ventiler. Månsson visste vad som fanns inuti. Missiler. Oklart vilka stridsspetsar. Den svenska regeringen hade godkänt införseln och tullen hade inte fått klartecken att kontrollera dem. Enligt svenskt värdlandavtal och lag var inte införsel av kärnvapen förbjudet på svenskt territorium fastän en minoritet av svenska politiker hade krävt det.

“Vänta här!” sade sergeant Brown. Han var försvunnen i ungefär 22 sekunder. Månsson övervägde att fotografera utrustningen och instruktionerna på silosen med sin hemliga kamera, men en märklig känsla fick honom att avstå, trots att han hade order att göra det om tillfälle gavs.

“Du är inte en så dålig moderknullare, Manson”, sade Brown när han tittade fram bakom ett silo med en geiger-mätare för att mäta radioaktiv strålning, “Detta är seriösa moderknullare, riktigt förfärliga moderknullare” fortsatte Brown medan han klappade på ett silo. “Nukleära?”, frågade Månsson. Brown höll geigermätaren mot ett av silona och den visade ett svagt utslag. “Japp och det bekymrar mig. Jag vaknar ofta svettig i mardrömmar”, svarade Brown, vilket förmodligen förklarade både svetten i den svala natten, förutom att Brown faktiskt var vaken mitt i natten.

Brown sade: “Jag har sett många barn slitna i bitar av våra vanliga konventionella klusterbomber i Irak. Jag har sett blodet i vanliga bostadsområden och jag har känt de hemska dofterna av utspritt maginnehåll. Jag har sett barn som frågar när de ska få tillbaka sina armar. Jag har sett läkare och sjuksköterskor som inte vet vad de ska svara och inte kan dölja sina känslor. Liklukten är värst, men ett kärnvapenkrig bekymrar mig faktiskt ännu mer. Bekymrar det inte er svenskar?” Månsson svarade: “Visst, vissa av oss, men vad kan lilla Sverige egentligen göra åt det?”, svarade Månsson.

Brown reagerade med viss irritation blandad med ledsamhet i rösten, “Jag ska tala om för er svenskar vad ni och alla andra små länder kan göra! Ni kan välja politiker med mer moral och med pungkulor som ger ett stort fett stopp till moderknullande atombomber på ert territorium, för det är det som det moderknullande Washington borde få höra någon djälva gång!”

Månsson suckade och svarade: “Vi har samma problem i Sverige som ni har i USA. Vår befolkning är fördummad av massmedierna som ägs av ungefär samma monopolkapitalister. Folket fortsätter, i alltför hög grad, att rösta på de politiker som ville ha hit kärnvapnen. Politikerna använder ett känslomässigt språk för att hålla det långsiktiga tänkandet i schack. Orden skola, vård och omsorg, eller mer pengar i plånboken, eller det bästa för Sverige, eller alla människors lika värde, eller andra floskler eller självmotsägelser utgör en dunmjuk kudde av behaglig rosa dröm för det svenska folket. De slipper tänka. Det kan mjukt luta sig tillbaka mot kudden. Kudden förirrar intelligensen och det skeptiska tänkandet, men kudden är i allra högsta grad bekväm.

Brown tömde sin öl helt och frågade uppgivet “Så. Vad röstade du på, Manson?” Månsson svarade: “Alltså, jag tror att det skulle kunna översättas till något som liknar Bernie Sanders i USA”. Brown såg något lättad ut och sade “Ganska bra, Manson, men jag vet inte om det är bra nog. Du såg ju vad som hände i USA. Berine blev lurad på konfekten och stöttade ändå drottningen av kaos, Hillary Clinton. Det var därför som så många röstade på Donald Trump som använde delar av Bernies retorik för att vinna valet. Trump beordrade nyligen oss i marinen att skjuta missiler mot demokratin i Syrien och nyligen sålde han mer vapen till Wahhabismens diktatur i Saudiarabien.”

Månsson vände ned huvudet i sann besvikelse och svarade: “Jo, men USA:s folk kunde väl inte veta att det skulle gå så. Det trodde på förändring. Det trodde att träsket skulle rensas upp. Inte heller Sveriges folk skulle väl kunna veta att vår statsminister skulle sälja drönare tillsammans med Wallenberg till saudierna och…” Brown avbröt med ett bestämt “Tjurskit!”, vilket betyder “Skitsnack!” på engelska. Brown fortsatte bestämt: “USA:s och Sveriges folk visste mycket väl vad de gjorde, de satans tjurskitande moderknullarna.”

Månsson var helt tyst och tänkte på vad Brown sade och insåg att det förmodligen var sanningen, även om han själv inte var motiverad att tänka på den saken, lika lite som USA:s eller Sveriges folk sannolikt var motiverat att tänka på vad de gjort val efter val efter val i åtminstone 30 år.

Månssons och var tionde svensks röst på Vänsterpartiet hade i princip haft lika lite effekt som att de allra flesta medborgare i USA ville ha Bernie Sanders som president. Noll effekt. Och frågan var väl om ens fullständig seger för Bernie hade hjälpt när man tänker på vad som hänt med alla av de presidenter och statsministrar som trodde att de kunde skapa världsfred, oavsett om de var republikaner eller demokrater eller demokratiska socialister från Sverige.

Månsson var en kortväxt men vältränad man, en dataingenjör, eller som det egentligen borde heta, datoringenjör. Han hade högt IQ och var stark som helvete för sin storlek, men det syntes knappast på honom, förutom på benen och arslet, om han var naken. Månsson var väl insatt i utrikespolitik. Det var exakt dessa orsaker som gjorde att han hade valts ut till särskilt känsliga och svåra uppdrag.

Att Månsson var en extremt god prickskytt och kunde kasta granater längre och mer exakt än de flesta storvuxna soldater och med lätthet kunde dyka 50 meter på ett andetag under vattnet och hittills med vänlighet hade “strypt ut” många förvånade specialsoldater i svenska försvaret, i vad som kan liknas vi militär brottning utan vapen, det hade faktiskt inte lika stor betydelse.

Det som var viktigt var att Månsson alltid gick under radarn vid svåra operationer och alltid ingav ett stort förtroende oavsett vad det gällde. Oavsett om Månsson kom joggande mot ett svenskt förband mitt i skogen i röd sosse-toppluva, för att se hur många uppgifter han kunde dra ur dem och för att analysera deras handhavande av situationen, eller om han jobbade nära ett misstänkt utländskt objekt i ett större internationellt företag.

Vad exakt det berodde på visste inte försvarsmaktens psykologer, men de trodde att det berodde på att han var kortväxt, ganska oansenlig och hade en lugn och naturligt vänlig personlighet, på gränsen till naiv, en personlighet som attraherade människor på rätt sätt. Månsson visste vad det berodde på. Han mediterade helt enkelt ofta och länge när helst han fick tillfälle. Det hade önskvärd effekt.

Det större medvetande han erhållit, som går att jämföra med en fotbolls storlek jämfört med en golfboll, gjorde nu att Månsson befann sig i ett av USA:s absolut känsligaste rum. Han valde ändå att inte aktivera sin kamera som satt inuti namnbrickan. Ett yrkesmässigt felaktigt beslut, men det skulle visa sig vara ett mycket riktigt yrkesmässig beslut baserat på en helt riktig känsla. Han kände sig nämligen övervakad av något och det var inte sergeanten Brown.

Månsson sade istället till Brown: “De svenska kuksugarna har satt på mig en kamera. Den sitter i min namnskylt, men jag kommer inte ta några bilder och inte berätta för mina överordnade. Vet du varför?” Brown svarade, “Vi antog att du var spion, men jag vet inte varför du inte gör det jobbet om du har med dig kameran?”. “Jag gör inte mitt jobb för att du kanske skulle få lida för det och det skulle ändå inte göra någon skillnad. Dessutom känner jag mig övervakad och alla vet redan vad de måste veta ändå.” Brown svarade: “Du har rätt, Manson, vi kan inte göra ett djävla moderknullande skit åt någonting ändå, förutom en sak”. Brown lyfte ögonbrynen i väntan på Månssons svar.

“Vad menar du?”, frågade Månsson. Brown svarade med positivt allvar: “Vi kan arbeta för förändring. Vi kan tala med alla människor, i alla fall med de som har tillräckligt bakom pannbenet. Vi kan göra dem medvetna om hur det verkligen ligger till i världen och göra dem medvetna om hur viktigt det är att vi alla talar med varann och organiserar oss”. “Där har du moderknullande rätt, sergeant Brown. En bägare kan endast fyllas droppe för droppe.”, svarade Månsson.

Brown sade till Månsson: “Riktigt, Manson. När tillräckligt många människor talar med varann och gör det ofta så blir det snart en störtflod av droppar i koppen. Jag ska också vara ärlig mot dig, Manson. Jag har order att fånga dig på video här inne när du eventuellt fotograferar med din kamera.” Månsson svarade med ett leende: ”Jag vet. Det är sannolikt en del av övningen, men det sket sig för er, ni fick inga bevis.”

Brown frågade förvånad: “Hur i helvete kunde du veta att du var övervakad, Manson?” Månsson svarade med ett leende: “Känslan är ibland helt riktig, min vän, och känslan leder ibland till logiken, för varför skulle ni inte övervaka ett av USA:s känsligaste rum minutiöst och ovanpå det släpa in en svensk mitt i härligheten och lämna honom ensam där? Nej, bäste Sergeant Brown, det gäller att vara i kontakt med sina känslor och sitt förnuft. Fråga dig hur du egentligen kan ha moral eller ens pungkulor utan att känna efter? Hur kan man ens ha ett långsiktigt förstånd utan vara i kontakt med sitt lugn och sina känslor?”

Brown tittade på Månsson i förvåning och misstro. “Berätta då hur jag får så stora pungkulor att jag inte vaknar svettig i panik varje djävla natt!“, sade Brown och såg verkligen ut att mena det. Månsson visste med stor säkerhet att sergeanten förmodligen menade exakt vad han sade och precis vad det berodde på.

Månsson kunde skilja verklig rädsla från spelad rädsla på en känsla som förmodligen uppstod genom en kombination av doft och minspel. Svetten i Browns panna var räddhågsen svett. Han fruktade och föraktade de fruktansvärda vapen han satt på och de fientliga ubåtar som kunde sänka skeppet närsomhelst och de ryska ubåtar som kunde utplåna hans fru och fyra barn i New York på en pisskvart.

Månsson tittade vänligt på Brown och sade: “Du måste andas djupt och betrakta dina tankar utifrån och betrakta varifrån din rädsla kommer! Låt din rädsla vara där medan du betraktar den! Fly den inte! Den är naturlig. Livet självt har rädsla inbyggt. Den är en del av Darwinismen. Rädslan är ett självförsvar som tryggar kortsiktig överlevnad även om absolut inget på den här planeten överlever på lång sikt, inte ens genetiskt. Du känner säkert till att livet börjat om på nytt två gånger på jorden och du känner säkert till det oändliga Universum och alla dess galaxer, så betrakta din rädsla i ett kosmiskt perspektiv och du kommer se hur liten och ologisk rädslan är i detta perspektiv!”

Brown svarade: “Ok. Det är absolut värt ett försök, men hur gör vi nu med våra chefer och denna spionövning? Ska vi säga sanningen till dem? Ska vi redogöra för hela vår konversation?” Månsson svarade: ”Jag tror det vore mycket lämpligt. Vår konversation är förmodligen mycket viktigare en denna moderknullande övning ändå, såvida inte någon riktigt dum moderknullare avfyrar en av alla tusentals missiler mot Ryssland av misstag, hybris eller sinnessjukdom”.

De sista orden verkade inte ha en positiv inverkan på sergeant Brown, men han sade ändå: “Ok, vi gör så, men jag tar din namnbricka när vi kommit ut ur rummet först!” Brown följde Månsson ut, tog namnbrickan, vände sig om gick tillbaka in i silorummet med geigermätaren, mätte silosen och var tillbaka efter tio minuter. De gick tillsammans upp på bryggan. Männen ställde sig vid relingen och betraktade stjärnorna.

“Jag har ändrat mig, Manson. Här har du bilderna”, sade sergeant Brown och satte på honom namnbrickan med ett leende. Brown fortsatte: “Vi säger att du klarade uppdraget! Din kuksugande chef levererar bilderna till era och kanske till mina kuksugande chefer och många kommer länge försöka lista ut hur du gjorde det utan upptäckt! Det blir deras övning. Är det OK för dig, Manson?” Månsson svarade nickade med ett leende och en mjuk blinkning och sträckte ut sin högra hand för ett handslag och sade: “Ok. Då klarade vi båda vårt uppdrag. Du fick in mig i rummet enligt order och vi fick bilderna”.

Sergeant Brown gav Månsson ett fast men vänlig hand och log som om han hade en räv bakom örat. Månsson tänkte: “Jag undrar vad han har fotograferat. Det ska bli spännande att se bilderna”. Månsson sade: “Det där var en djävligt god amerikansk öl, Sergeanten. Tack för den. Låt mig nu berätta om en alldeles speciell galax för dig som är på väg rakt emot oss!” Brown svarade: “Låt mig först hämta några amerikanska kalla öl till!” och försvann sedan ner i fartyget.

Månsson riktade sin ficklampa mot väst, och skickade sin signal: Två korta, en lång och fick det väntade svaret: Två korta med fem sekunders mellanrum. Svaret kom cirka femhundra meter från skeppet. Han tog ut kompassriktningen och gjorde ett perfekt hopp över relingen ned i den svarta svenska Östersjön. De svenska attackdykarna mötte Månsson ca femtio meter från den svenska ubåten, ungefär samtidigt som Brown kom tillbaka till relingen.

Sergeant Brown släppte ner båda ölflaskorna i Östersjön med ett leende. Han tog tag i relingen och andades djupt. Snart slutade Brown att svettas. Ett lugn kom över honom och ett leende, som påminde om Månssons leende, kom över sergeantens läppar. “Riktig demokrati och fred kommer snart till hela världen och till USA”, tänkte sergeant Brown.

Epilog

Jag inspirerades att skriva denna text p.g.a. Harold Pinters Nobeltal översatt till svenska (original på engelska). Jag fick nys om dess existens via Anders Romelsjös blogg.

Vetenskap – Lars Bern – Direktör på KTH vill förbjuda vetenskaplig metod vad gäller jakten på koldioxiden

Det är en f.d. KTH:are som ställt frågan i en föreläsning: ”Är det hållbart att jaga koldioxid?” Direktören för alumniaktiviter vid KTH hävdar i ett meddelande att hypoteser som skolan har som politiskt mål inte bör falsifieras. Citat av Lars Bern:

”Per-Olof Eriksson inledde med ett föredrag med rubriken Är det hållbart att jaga koldioxid? Eriksson är en teknisk fysiker utbildad vid KTH. Han pratade om vad som är normalklimatet på jorden och hur litet vi människor kan påverka det. Han menade att det innebär att vi måste acceptera det klimat som vår relation till solen ger oss. Vi får anpassa oss efter det, samtidigt som vi bekämpar de miljöproblem som vi de facto orsakar.”

”Eriksson har på senare år gjort sig känd som en kritiker av den av etablissemanget stödda vetenskapliga hypotesen om hur antropogena utsläpp av koldioxid förväntas påverka klimatet mot en förment uppvärmning.”

Emma Jones direktör för alumniaktiviter vid KTH levererar följande reaktion på Erikssons föredrag:

”Ni anordnade ju en föreläsning för ett litet tag sedan med Per-Olof Eriksson, vilken var mycket välbesökt. Jag förstår att ni med föreläsningen ville skapa debatt och som akademisk institution är det viktigt att vi värnar rätten att framföra olika åsikter. I det här fallet blir det dock problematiskt då åsikterna går stick i stäv med KTH:s inställning och vår rektors uttalade grundpelare för vår framtida utveckling.”…

Läs mer: Lars Bern – Kungliga Tekniska Högskolan trampar i klaveret och förnekar vetenskapens metod

Jag delar uppfattningen av Lars Bern att ”Uttalandet är fullständigt hårresande för att komma från en institution som berömmer sig om att syssla med vetenskap.” Personligen anser jag att det är oerhört viktigt att det antingen leder till offentliga pudlingar eller uppsägning av Jones för KTH:s goda rykte.

Men kanske är det inte så märkligt ändå. Emma Jones har gått på Imperialistiska Universitetet i London. Är man en imperialist så är sannolikt också med på imperialisternas agenda för världsdominans. I denna dominans ingår det att lyda imperialismens ledare, d.v.s. monopolkapitalisterna som önskar sig förtryckande globalism.

Klimathotet är ett av dessa illusionisters huvudverktyg för detta. Då måste man försöka förtrycka yttrandefriheten och demokratin på detta vis. Om Jones fick betalt direkt från Rockefeller center för att skriva brevet så skulle det INTE förvåna mig det minsta.

Mer om vetenskaplighet:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hypotetisk_deduktion

Mats Qviberg – En man med ”aphjärna” köper Metro för 70 miljoner & säljer för 1 krona – Som avskedspresent ger han 50 miljoner

… ”Metros hårt kritiserade minoritetsägare Mats Qviberg säljer alla sina aktier i investmentbolaget Custos, som äger Metro och Realtid, för en krona. Det innebär att han – på bara ett halvår – har förlorat 70 miljoner kronor.”

”Mats Qviberg är ändå nöjd”

Jasså?

”Jag är jättenöjd med affären även om det blev väldigt kort och dyrt.”

Jag får inte i hop det hela. Finns det andra mer intelligenta affärer samtidigt som vi inte tagit del av?

”Han ger också Malin Ekman några berömmande ord. På frågan om varför han ville att just hon skulle göra den sista intervjun med honom i rollen som medieägare säger Mats Qviberg: ”Dels har du följt affären från början och är duktig. Dessutom känner jag att det var olyckligt att du hamnade i skottgluggen för den frustration som jag kände vid tillfället. Om du hade känt mig personligen så hade du vetat att mitt uttryck ’aphjärna’ är något som jag använder om mig själv i dagliga sammanhang. Återigen är detta ett exempel på ett begrepp som jag använder i talspråk som definitivt inte fungerar i tryck.””

Mats ”Aphjärnan” Qviberg, vilket han dagligen insiktsfullt tycks kalla sig själv, har dock tydligen tänkt ut en ännu bättre plan:

”Som avskedspresent skickar han in 50 miljoner kronor för att ”säkerställa att Metro skall kunna fortsätta på sin inslagna bana””.

Här ligger det garanterat en hund eller en apa begraven eller bör hans familj kanske överväga en omyndigförklaring? Det hela får mig ändå att tänka på Nils Ferlins dikt:

Nidvisa till människan

(av Nils Ferlin, ur busen Fabians poesialbum)

 

Jag är ett stackars djur som tappat svansen,

som min kusin, den fredlige schimpansen.

Min fader Adam gick i Edens Lunder

som något oförgätligt apvidunder.

 

Rätt solo var han av sitt slag och släkte

en konstprodukt som många frågor väckte.

Hans ögon lyste lika små som röda,

stor var hans brunst – som hans talang att döda.

 

Där kom en lurvig, brun gorillahane …

… en sten i hjärnan vart hans fall och bane.

Men honan log – thy hon fick länge leva,

och skriften skriver hennes namn som Eva.

 

Vår moder Eva var en grann tjinona,

en liten smidigt växt gorillahona.

Hon födde Adam barn och knäckte nötter

och lärde svartkunskap vid mästarns fötter.

 

Och tiden gick och Adams barn och söner

degenererades och uppfann böner,

och uppfann samhällsskick, polis och lagar

och gjorde slut – totalt – på Paradisets dagar.

 

Och blevo myror blott i jättestackar,

dem nöden trampar i med spikjärnsklackar …

– Du alltets medelpunkt, som det är skrivet,

du frågetecken för dig själv och livet,

 

du senapskorn på världens åkrar, gödda

av det förmultnade och det förblödda,

du människa, du manifestationen

av Han som bor i tron och religionen.

 

till slut så är du dock, du jordens konung,

trots dina skalders rökelse och honung,

en stackars apa blott på dekadansen

som tappat både sinnesron och svansen.

Källor:
https://www.medievarlden.se/mikael-marklund/2017/05/22/qvibergs-hedervarda-sorti/

https://www.medievarlden.se/2017/05/metro-till-salu/

http://skrivarlyan.ullerud.nu/nils-ferlin-ar-anda-min-favorit/

Kritik – Sverigedemokraterna underkastar sig Nato vilket kommer skapa fortsatt asylkaos för Sverige

Tidigare skrev jag en artikel som poängterade att det inte framgår om Sverigedemokraterna är för alliansfrihet och neutralitet. Numera verkar det framgå att Sverigedemokraterna är eniga med högern, sossar och flera miljöpartister, d.v.s. monopolkapitalets lakejer (det militärindustriella komplexets lakejer) deras färgrevolutioner, terrorism och atomkrigshets, d.v.s. exakt en av de saker som skapat asylkaoset, förutom överbefolkningen och den påföljande miljöförstöringen, kanske rentutav den totala förintelsen.

Den nya lydelsen ur Sverigedemokraternas politik är nämligen följande:

”Sverigedemokraterna menar att det är statens kärnuppgift att värna vår frihet och att hävda vår territoriella integritet och vi anslår därför kraftigt ökade medel till Försvarsmakten med målsättningen att nå en nivå av 2,5 % av BNP. Sveriges försvarspolitik ska fokusera på försvaret av Sverige. Genom att stärka vårt eget försvar, genom att fullt ut verka för ett nordiskt försvarssamarbete och genom partnerskapet för fred med NATO tar Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar.

När Sverige återfått ett existensförsvar är det rimligt att Sverige åter bidrar med militärt bistånd i fredsskapande och fredsbevarande insatser med FN-mandat bakom. Det är en balanserad inställning långt från både isolationism och förlorad självständighet.”

Det är visserligen bra att Sverigedemokraterna vill bygga upp ett nytt modernt försvar. Alla länder behöver det såsom världen tyvärr ser ut. Givetvis är det bra att det delvis är inställt på ”territoriell integritet”, men vi behöver även bygga upp ett försvar mot det som är det verkliga hotet i dag, d.v.s. mot färgrevolutioner understödda av USA, som i Ukraina, d.v.s. revolutioner mot demokratin. Det hela världen idag behöver är dessutom ett försvar mot terrorism understödd av USA, Israel, Saudiarabien och Turkiet etc.

Det är därför vi behöver en kombination av allmän värnplikt och modern teknologi, d.v.s. det som visat sig effektivt mot terrorismen och statsterrorismen mot ex. Syriens demokrati. Därför tror jag att det är synd att Sverigedemokraterna har tagit bort den allmänna värnplikten ur sitt program.

Vad som anses vara ”allmän värnplikt” borde kanske hellre ytterligare förtydligas? Jag anser det vara självklart att det ska handla om ett fullgott försvar inkl. ett välbeväpnat hemvärn. Det är rimligt att ett en svensk soldat eller svensk hemvärnsman naturligtvis betraktar sig som svensk och värderar yttrandefrihet och demokrati högt. De andra ”svenska medborgarna” som inte känner sig ”svenska” måste trots detta underkasta sig ”allmän värnplikt”, en värnplikt som ev. kan hjälpa dem att bli Sverigevänligare, ex. avprogrammeras från samhällsfarliga doktriner som riskerar Sveriges väl.

Det är också bra att Sverigedemokraternas är för ett nordiskt försvarssamarbete, något vi länge haft med ex. Finland, vilket gör norden till en stark fredlig och neutral buffertzon, även om det skärpta Finland beklagat svenska sossars, miljöpartisters och borgares galna nedrustning, förmodligen även beklagat Nato-vurmen som nu gjort vår gemensamma neutrala zon mindre. Att vurma för Nato hjälper nämligen inte norden till samverkan med Finland, snarare anser jag att vi hellre bör hjälpa det sannolikt ofrivilliga krigsbrotts-Norge ut ur Nato.

Men att gå på bomb-politikeradelns Nato-vurm-linje anser jag vara ett tveksamt val för Sverige om man är motiverad att vara Sverigevänlig på riktig. Det är tvärtom att göra sig till måltavla för kärnvapen, samtidigt som ”försvarshjälp” från andra Nato-länder knappast kan existera ändå vid ett eventuellt kärnvapenkrig. Hela Europa kommer i princip vara ödelagt vid ett kärnvapenkrig mot Ryssland eftersom EU är oerhört svårt att försvara mot kryssningsmissiler.

Visserligen skulle politikeradeln kunna vara för Nato som ett slags försäkran om att inte bli attackerat av Nato eller deras proxy-arméer som attackerat land efter land i världen, oavsett om de varit demokratier eller ej, och mördat miljontals människor sedan 1945. Visserligen skulle Sverige på så vis kanske kunna undgå mord på miljontals människor kortsiktigt, likt en butiksföreståndare som räddhågset betalar maffian procent för ”beskydd”.

Man bör då rimligen fråga sig om det verkligen är långsiktigt hållbart? Jag anser att sådan feghet är helt fel väg att gå. Vi kan vara neutrala och ändå ha goda relationer med stormakterna, ex. köpa materiel från både Ryssarna och Natoländer för vårt eget självständiga konventionella totalförsvar, ett totalförsvar som till största delen bör vara statligt och producerat i Sverige. Långsiktigare är således att ha lite djävla ryggrad, menar jag.

Kanske menar Sverigedemokraterna att vi av säkerhetsskäl bör vara nära Nato under återuppbyggnaden av Sveriges försvar, eller rentutav under den tid då Sverige rensas ut från demokratiproblem? Det framgår inte. Det skulle ev. kunna vara slugt, men då måste man rimligen ha resten av politikeradeln med sig på att stänga gränserna och häkta/avvisa/deportera potentiella terror-problem dit där de hör hemma. Då är det intelligent, inte annars. Så länge problemet växer i Sverige är det ointelligent. Då är Nato-pengarna förmodligen helt bortkastade, t.o.m. kontraproduktiva.

En annan sak som inte framgår är om Sverigedemokraternas kan vara enigt med Nato-agendan om konstanta krig eftersom det i största utsträckning drabbar ”muslimer”, men det kommer de nog knappast erkänna och det vore dessutom synnerligen korttänkt med tanke på att alla som kallar sig ”muslimer” inte är emot demokrati och yttrandefrihet eller ens vill förstöra Sverige genom massmigrationen och dennas effekt på populationen i Sverige. De är enbart sekulära människor som flyr de problem som extrem islamism och Washington skapat tillsammans med pengar från Wahhabismen.

Riktiga flyktingar är sannolikt oftast kvinnor som söker fristad för sig och sina barn medan kriget härjar. Män är inte att betrakta som flyktingar utom i undantagsfall, anser jag, ex. Salman Rushdie som har en fatwa på sitt huvud. Fega skäggiga barn eller fullvuxna män är oftast inga ”flyktingar”, men enbart fega män som inte ställer upp på sitt land när hemlandet behöver dem.

Nato-krigen löser inte heller överbefolkningen eftersom barnaföderskorna inte drabbas, men nästan enbart männen och i viss mån barnen då länder utsätts för sanktioner eller terrorbombningar av terroristerna såsom ex. Syrien. Terrorn och ”kriget mot terrorismen” orsakar givetvis onödigt lidande, migration och asylkaos, men det är framförallt överbefolkningen och Nato som skapar misären som orsakar migrationen, förutom att vi inte spärrar den och avvisar den så att beteendet upphör, samt hjälper de lidande människorna till fred och nedväxt av populationen i sina egna länder.

När barnaföderskorna yttermera ynglar av sig i Europa, enligt religionens påbud, och sätter stämpeln ”muslim” i rumpan på sina oskyldiga barn, ev. misshandlar sina barn grovt genom att skära av dem den känsligaste och trevligaste delen på snoppen, och sedan drar med dem till Wahhabismens moskéer, som politikeradeln välkomnat, ev. hotar sina barn med dödsstraff om de begår apostasi, ja, då har vi inte löst något problem alls, vare sig för Syrien eller för Sverige, men istället skapat ytterligare ett problem för Sverige och på lång sikt även för resten av norden och världen, inkl. för sekulära muslimer.

SD bör således göra sig av med sin bomb-Nato-retorik, anser jag, och vara ”socialkonservativa” på riktigt, d.v.s. ta oss tillbaka till det svenska folkhemmet, det som byggdes av svenska folket under Olof Palme och ledare före honom, d.v.s. det som dagens s.k. ”socialdemokrater”, s.k. ”miljöpartister” och borgare gör sitt bästa för att rasera genom sin satans ”frihandel”. Att ställa sig emot detta vore att ställa sig mot etablissemanget. Det vore att utgöra ett verkligt alternativ till dem, likt Vetenskapliga partiet gör.

Ur folkets kraft i september 2018 med minst 51% Sverigevänlighet för det svenska folkhemmet kan vi sedan hjälpa andra länder med långsiktiga bistånd, försvar och fred mot Natos och terrorismens satans mördare. Det vore ”svenskt” på riktigt och för ”demokrati” på riktigt, anser jag. Feghet är släkt med lydnad och underkastelse så var modiga Sverigedemokrater! Samverka inte med den gnidna djävulen! Det kan aldrig bli rätt genom att man gör fel, så enkelt är det, så gör rätt!

Militärövning Aurora 17 – Trumps kärnvapen tuffar in i Sverige på riktigt

Om jag förstått saken rätt finns det enligt Anders Romelsjö inga garantier för att INTE kärnvapen tuffar in i Sverige under Donald Trumps och de amerikanska republikanernas ledning.

”Vi har länge försökt bringa klarhet i en inte oväsentlig fråga – den amerikanska krigsmaktens eventuella kärnvapen. I ett samtal med övningsledaren i höstas fick vi veta att inga garantier begärts från Försvarsmaktens sida. I samtal med den nytillsatta kommunikationsofficeren Rickard Wissmann i våras förklarades att det var ett rent tullärande. Hos Tullverket säger man att några inspektioner i praktiken inte görs och påpekar att de utländska styrkorna sedan förra året är upptagna i samma lag om tullfrihet som diplomater.”

Jag tror INTE att svenska folket är med på den saken. Aurora är således en odemokratisk övning. Förhoppningsvis kommer folket nu överväga att byta partier i september 2018. Kanske är de visserligen redan då utplånade, eftersom virrpannor i Washington verkar ha en hybris-plan på att attackera först. Himla strålande!

Denna hybris-plan tycks även vara orsaken till att bestycka Sydkorea med fler missiler. De är tydligen inte avsedda för Nordkorea, men för att stoppa Kinas vedergällning efter hybrisattacken. USA ringar helt tydligt in Ryssland och Kina inför anfallet. Hitler och västs avlidna bankirer, om de mot förmodan kan se vad som sker, applåderar nog från ett varmt ställe i hopp om att strax få påhälsning, även av svenska politiker och deras lakejer som jobbar på i samma anda.

Jag kommer se till att jag vid tidpunkten för ”övningen” inte befinner mig i närheten av den eller i några svenska storstäder. Någon som vill ge mig tillgång till en välförsedd bunker så att jag kan leda resterna av Sverige efter kärnvapenkriget? Om du kan tolerera det som sker, vilket kräver god självkontroll och vi har tur och överlever, kanske genom prepping, så är det ändå mitt tips att du siktar på att välja fredliga politiker nästa val!

SD vurmar för Nato tyvärr. Miljöpartister har röstat både för krig och framställningen av plutonium genom kärnkraften, tyvärr. Vänsterpartiet är sannolikt därför det minst dåliga i Sveriges riksdag du kan rösta på i detta avseende, men tyvärr inte vad gäller införseln av extrem wahhabism och salafister. Kommunistiska partiet som börjat vakna upp är både litet och valsamverkar inte ännu, tyvärr.

Men du kan alltid rösta så här på Vetenskapliga partiet som faktiskt valsamverkar!