Lars Bern skriver om Miljörörelsens svek mot mänskligheten
”Det växte fram en stor folklig miljörörelse som till en början dominerades av engagerade idealister och forskare. Den infiltrerades dock ganska snart av politiska vänsteraktivister. De såg mest miljöfrågan som ett lämpligt verktyg för att bekämpa kapitalism och marknadsekonomi.”
Alla i miljörörelsen är ABSOLUT INTE ”vänsteraktivister”. Det är evident för den som undersöker saken. Miljöpartiet ligger ex. socialpolitiskt till höger om Socialdemokraterna, ett parti som numera är för frågor som traditionellt varit borgerliga. Övningar med Nato, samverkan med imperialistiska stater, vapen till diktaturer som befinner sig i krig, att inte vilja sänka arbetstiden, privatiseringar, ökade klassklyftor, frihandel som ställer arbetare mot arbetare i konkurrensen om monopolkapitalets gunst, etc. etc.
Jag har endast mött fåtalet socialister i Miljörörelsen. Miljöpartiet vurmade ex. ständigt för exakt den monopolkapitalism och marknadsekonomi som ställer till miljöproblemen, samt bestod faktiskt mest av f.d. folkpartister, centerpartister och kristdemokrater när jag deltog. De var alltså gamla borgare som sett eller fått känna av problemen och som alltså led av en slags njutånger, men samtidigt inte vill se eller avskaffa grundproblemet, nämligen monopolkapitalismen och den otyglade tillväxten.
Vad gäller migrationen har Alliansens partier, såväl som S, V och MP, gjort sig skyldiga till den extrema migrationsnivå som åstadkommits till just Sverige. Ej heller detta kan således betecknas som ”vänster” om man tittar på realpolitiken, även om högerpartiet SD, som leds av den f.d. moderaten Jimmie Åkesson, gärna vill befläcka migrationskatastrofen med ordet ”vänster” naturligtvis, men det är faktiskt ren lögn. Många kommunister i KP och SKP är ex. emot den vettlösa migrationspolitiken och de är bevisligen mer ”vänster” än Vänsterpartiet socialpolitiskt.
Alla partier i riksdagen hade mycket väl kunnat kanalisera bättre och effektivare hjälp lokalt via ex. SIDA eller UNHCR, hjälpt fler, undvikit drunkningar i Medelhavet etc. helt utan att försätta landet i dagens prekära situation där både SD och NMR växer. I humanitet leder SD följaktligen med hästlängder jämfört med de andra partierna i denna fråga. SD är för fred och mot drunkningsolyckor. T.o.m. Hans Rosling verkade ungefär 90% enig i den saken och många kommunister i KP verkar helt klart vara inne på liknande resonemang precis som många moderater som nu helt tydligt byter till SD.
De omedvetna, de sekteristiskt indoktrinerade i miljörörelsen, de som saknar grundläggande kunskaper i hur man förhåller sig både öppen och skeptisk samtidigt, de saknar exakt den förmåga som krävs för att ändra uppfattning, men de är naturligtvis inte ensamma om den saken. T.o.m. en vetenskapligt kompetent person kan få svårigheter i ett socialt sekteristiskt sammanhang. Grupptrycket och effekten av upprepningar är ett välkänt socialpsykologiskt gissel som kan koppla förbi både förstånd och känsla.
”Den moderna miljörörelsen föddes år 1962 när marinbiologen Rachel Carson kom ut med sin bok Tyst vår. Hon lyckades måla upp ett skrämmande perspektiv där våra moderna kemiska gifter med DDT i spetsen hotade djurlivet. Tanken att alla fåglar skulle dö och vårarna tystna, var en skräckfylld metafor som fångade människors fantasi. Den fick ett enormt genomslag i opinionen.”
DDT och andra liknande gifter är inte ett lika stort hot mot djurlivet som det är mot oss själva. Det har med halterna att göra eftersom vi befinner oss på toppen av näringspyramiden. Det gör inte kor, grisar, höns eller fisk som vi äter. Deras nivåer av gifter är oftast lägre än våra, undantaget veganer naturligtvis.
Inte ens ekologiskt grönfoder är någon garanti mot de gifter som är luftburna, de gifter som fritt strövande djur och veganer äter. Det finns således en enorm anledning för existensen av en mentalt frisk miljörörelse och en opinion för ett riktigt ekologiskt miljöparti, likt Vetenskapliga partiet, detta helt oavsett vad man bestämmer sig för att stoppa i sig.
Men helt riktigt tar många i miljörörelsen till vad som helst helt okritiskt, bara det kan väcka folk till insikten om vår samhörighet med naturen. Känslomässigt är det rätt, men det är oförnuftigt. De drar in fåglar, sälar, klimat, isbjörnar, barn i pulkor på gräskullar, samt uppenbart vilseledande auktoriteter, ja, vad som helst som finns att tillgå för att stödja den fastfrusna ståndpunkten och ignorerar samtidigt fullständigt de fakta som kritikerna framför.
För dessa människor handlar det nämligen inte om rimlig skepticism och ärligt sanningssökande, men om känsla. Vadsomhelst som stödjer den egna politiska känslan och viljan blir automatiskt sant för dem, enbart för att det passar deras agenda. Vetenskapliga evidens behövs inte, men de lurar sig själva, anser jag.
”…de rika angloamerikanska oligarkerna insåg att man kunde utnyttja människors miljöengagemang som ett verktyg för att driva igenom sin agenda för en ny, av dem själva och deras företag centralstyrd, världsordning (NWO).
För ändamålet bildade man år 1968 bl.a. den nymalthusianska lobbygruppen Romklubben, vars syfte var att skrämma upp opinionen och göra den mer mottaglig för oligarkins planer. År 1972 inför FN:s första stora miljökonferens i Stockholm gav man ut skriften Tillväxtens gränser som tack vare en massiv publicitet (i de av oligarkerna allt mer dominerade medierna) fick ett omåttligt genomslag.”
Förmodligen finns det lakejer till de rika angloamerikanska oligarkerna även i Miljöpartiet, individer som insett att man kan utnyttja människors miljöengagemang som ett verktyg för att driva igenom en agenda för en ny diktatorisk världsordning (NWO) i utbyte mot bruna kuvert från monopolkapitalet, eftersom det finns någon procent av psykopater lite här och var i samhället, sannolikt speciellt hos f.d. hycklande nyliberaler, tokliberaler och andra kortsiktiga borgare.
Men att Malthus hade helt fel stämmer faktiskt inte. Hans matematiska bevis är nämligen klockrena. Exponentialfunktionen är inget svagt ”evidens” men ett matematiskt oomkullrunkeligt ”bevis” om vad tillväxt leder till. Övriga vetenskapliga evidens talar dessutom inte en enda gång emot hans helt korrekta matematik. Arkeologer och biologer har levererat evidensen om hur ömsesidigt beroende vi är av balans med naturen och hur skadlig tillväxten är för oss. Möjlig tillväxt, utan att begå våldtäkt på naturen och oss själva, har gränser.
Besöker man ex. ett överbefolkat land som Indien förstår man det inte enbart genom förståndet men även genom känslan när man äter sig mätt, samtidigt som hungrande barn tigger och avmagrade människor bor under plastskynken utmed vägarna, eller när människorna är så desperata att de förgiftar västerlänningar för att kunna mjölka dem via procent på nödvändiga taxiresor, övervårdande, försäkringsbedrägeri och förlängt boende.
Förutsägelser om en snar brist på en rad viktiga råvaror och olja, Peak allt möjligt, var alls inga fantasier. Som tur är verkar vi ha haft turen att solceller och effektivare batterier i stort sett verkar vara på väg att fasa ut oljeberoendet och vi verkar därför nu är vara på väg att rädda oss från det förvarnade nederlaget en stund till, men det är rent matematiskt enbart en tidsfrist. Hur många fördubblingar till som vi klarar, innan vi går Påsköns öde tillmötes, det är det ingen som helt kan förutspå. Det har Malthus m.fl. lärt oss. Mänskligheten kan bestämma sig för att göra som en normal hamster, d.v.s. sluta växa vid en viss tidpunkt istället för att bli en omöjlig hamster.
Lösningen är förmodligen inte tillväxtekonomernas eller tillväxtpolitikernas monopolkapitalistiska NWO-agenda. I det har Lars Bern helt rätt. Att låta dessa girigbukar fortsätta kan liknas vid att låta en vargflock vakta korv-skafferiet. De kommer strax äta sig ut genom skafferiets inre väggar och ut genom träplankorna på dess baksida. Lösningen måste vara folklig, nationell, lokal, ekologisk, innebära en god balanserad välfärd som uppfattas som rättvis, samt ha demokratiskt stöd, men även bygga på vetenskap. Allt annat kommer förmodligen leda till kaos, tror jag.
Första varvet fick Malthus fel i sin bedömning. Odlingstekniken utvecklades på ett sätt som berikade jordbruket.Fördubblingarna kunde fortgå en stund till. Nästa varv verkar han få skrämmande rätt om vi inte lyckas igen. GMO-industrins lov om större och mer motståndskraftiga skördar som skulle mätta allt fler människor verkar ha slagit fel.
GMO-forskarna har utarmat och förgiftat jorden, naturen och människorna. Det är ytterligare evidens på att gränser kan nås och det är tyvärr en sen och katastrofal varningssignal. Frågan är om vi kommer kunna parera effektivt denna gång, särskilt med tanke på att politikerna verkar planera en islamisering av hela världen, med vad det kommer innebära populationsmässigt. Ljuset i tunneln heter märkligt nog Bangladesh där muslimerna faktiskt fått ned barnafödandet.
Det finns fler religiösa ljus i tunneln, nämligen Påven, även om han utsätts för kritik internt för detta, och även om religionernas företrädare genom historien generellt sett inte varit särskilt vetenskapligt intresserade, prästen Malthus undantagen. I Indien tävlar ex. muslimer och hinduer om att försöka överbefolka landet med sin egen sekterism. Det är sorgligt nog inte enbart Indiens populationstillstånd eller Bollywood som framstår som löjligt i detta sammanhang, men i stort sett alla politiker i våra svenska TV-rutor, Birger Schlaug halvt undantagen, samt tyvärr också Lars Bern endast halvt undantagen.
Det är makabert och konstigt. Jag frågar mig varför? Förfaller Bern omedvetet in i en oärlig debatteknik s.k. ”poisoning the well” här? Han verkar onekligen misstänkliggöra Malthus (och indirekt många andra vetenskapsmän) genom att anse att de tillhör de klandervärda globalisterna eftersom de råkar dra samma slutsats med bevis och evidens om tillväxtens katastrofala effekter på population och miljö.
Matematiker är eniga om vad som sker med ständig tillväxt, dvs. siffror som bevisligen ständigt fördubblas. Det leder till fullkomligt makabra siffror på några fåtal fördubblingar. Arkeologer har evidens vad som skedde med Påskön där populationen växte och förstörde naturen på sin egen ö. Tillväxten av människor, råttor och rovdrift lade grunden till förödelsen. Jordbruksforskare vet också att den pågående tillväxten INTE är hållbar, men att s.k. ”hållbar tillväxt” är en oxymoron, en självmotsägelse.
Men det är sant som Bern skriver också. Verkliga miljöproblem går under radarn p.g.a. miljörörelsen självt, även om tillväxt-problemet, som han avfärdat tillsammans med miljörörelsen, faktiskt inte går att avfärda på det viset utan att man bevisligen beter sig sig ovetenskapligt. Vill man bete sig vetenskapligt är kanske meditation i tystnad det absolut första man bör prova på? Det ökar både öppenhet och skeptisk förmåga och gör även att man lever längre.
