Enhet Förnuft & Känsla – Det tog litet tid innan jag insåg vad det var för fel på vänstern och feministerna

Följande konversation tar upp ett problem och dess lösning. Den förklarar hur människor ur ex. Sverigedemokraterna, som ofta finns i Avpixlats kommentarsfält, ska kunna kommunicera med sjuklöverns folk och ena Sverige. Lösningen heter att använda både förnuft och känsla när man resonerar, alltså inte enbart använda förnuftet, men att uttrycka varma känslor samtidigt för de kvinnor som ex. lider av krig, förtryck och förföljelse.

Gubben • för 15 timmar sedan:

”Det tog litet tid innan jag insåg vad det var för fel på vänstern och feministerna. De argumenterar utifrån känslor och inte från fakta och logik. Och då blir en dialog inte meningsfull – det blir ju bara pajkastning. Jag minns en kommentar från en vän som hade en diskussion med en feminist: ”Jag trodde att jag argumenterade mot den andra personens fakta och logik när jag upptäckte att jag argumenterade mot personens känslor och då blev en fortsatt dialog meningslös”.

MartinG-Vetenskapliga partiet • för 10 timmar sedan:

”Det är en viktig insikt. Jag har märkt att jag får bättre respons från dessa människor när jag med förnuft och känsla sätter samman långsiktiga argument i flera led med känslor. De kan inte tänka rätt i så många led, men finns känsloargumenten med så är de med på noterna ändå. Deras intentioner är goda, men de luras lätt av onda psykopater genom just känsloargument.

Psykopaterna vill råna statskassan på olika vis, ex. genom krig och asylbaronverksamhet. Deras argument kommer inte visa på verkliga och logiska bevis för vad som är rätt för alla folk, men vara i stil med ”Vi måste hjälpa kvinnorna i Afghanistan” när de vill tjäna pengar på att leverera krigsmatriel, trots att vi hjälpte dem bättre med fredliga metoder innan

De kan säga något i stil med ”Vi måste öppna våra hjärtan” vad gäller att ta in horder med icke-flyktingar och terrorister på bekostnad av bistånd och riktiga flyktingar som flyr eländet, vilket de ofta själva skapat med sina krig.

Slutmålet för psykopaten är att inkassera pengar, oavsett om andra folk får lida eller ej, inget annat.”

Gubben • för 2 timmar sedan:

”Det var en bra kommentar.”

MartinG-Vetenskapliga partiet • för 2 minuter sedan:

”Tack. :-) Din kommentar var också bra för den beskrev problemet även om den inte levererade lösningen. Jag är maskiningenjör med hög förmåga att se samband och lösa problem. Se min kommentar som en gåva till dig och dina strävanden! Känn dig motiverad att ta andemeningen med dig till dina medmänniskor och berätta gärna om Vetenskapliga partiet för dem samtidigt om du känner tacksamhet för ökad insikt!”

Läs även mer om John Dübecks & Lilou Dübecks åsikter om hjärntvätt och påstådd upplysning på Avpixlat! Den är läsvärd. Det John Dübeck råkat ut för benämner man ofta som s.k. argumentationsfel, i detta fall mer specifikt personangrepp eller ad hominem-argument och är ofta resultatet av att en människa förlorat rent logiskt, men av sårad stolthet ändå försöker vinna det, s.a.s. lite grann som när någon välter schackspelet över ända vid förlust.

Detta kan förhindras genom social kompetens. Man kan vinna schackspelet logiskt men få motståndaren att känna sig väl till mods ändå genom rätt typ av kommunikation, respekt och bekräftelse.

För att exemplifiera en korrekt kommunikation med en feminist bör man kanske således säga något i stil med. ”Ni har rätt i att kvinnan inte ska våldtas eller förtryckas” för att först visa respekt och bekräftelse, sedan fortsätta med att uttrycka känslor ”Jag känner stor sorg och förtvivlan när jag ser att de kvinnor som befriat sig från männens förtryck utomlands nu utsätts för samma elände i Sverige”, sedan kanske fortsätta med, ”och det är därför jag anser att förtryckta kvinnor som vill befria sig från förtrycket ska skyddas från förtryckande män”, samt följaktligen, ”Vår demokrati och vår välfärd behöver ibland tillhandahålla en temporär fristad för människor oavsett härkomst där respekt, jämlikhet och frihet råder”.

Vidare kan man påstå ”Vi kan varken ha medeltida former av kristendom eller extrema former av islam som förtrycker kvinnan i Sverige. Sverige måste vara ett fritt och kärleksfullt land där alla kvinnor respekteras, trivs och känner sig trygga när de är ute på promenad och kan välja sin egna pojkvän eller en ny tro”. Som svensk med svenska värderingar är det lätt att hålla med, men med detta sätt att resonera talar man till känslorna samtidigt som man för in logiken.

Slutligen kan man säga ”Kristendomen har inte alltid respekterat kvinnan, men förtryckt henne, men kristendomen hör hemma i Sverige idag för den respekterar kvinnan idag, men extrema former av Islam hör inte hemma i Sverige och borde förbjudas eftersom dessa sekter inte respekterar kvinnan.”, men man bör också vara medveten om att islamister kan ljuga friskt för feminister om sin religion, ex. lögnaktigt kalla den för ”fredens religion”, så man måste även ta några exempel på vad Islam faktiskt innebär ex. ta upp några saker som islam slutligen leder till, även rent matematiska exempel som tydliggörs på ett enkelt sätt kan vara hjälpsamma. Samtidigt kan man där baka in känsloargument till feminister i sina förklaringar, om man är motiverad att skapa enhet i Sverige.

T.o.m. Utvandring tillbaka över Medelhavet för de som saknar asylskäl kan beskrivas på på ett mer känslomässigt korrekt sätt, ex. ”Människor som nu sett fördelarna med den fria jämlika svenska kvinnan och mannen, men saknar asylskäl för att freden och demokratin nu är vunnen i deras hemländer, kan nu äntligen få återkomma till sina kära hemländer bortom Medelhavet och bygga upp dem tillsammans där med samma respekt, frihet och jämlikhet som vi åtnjuter i Sverige. Om de inte väljer den den jämlika respektfulla vägen kommer vi känna stor sorg för dem, men samtidigt har vi ändå gjort vår känslomässigt korrekta hjälparbete i Sverige. Det kommer alltid finnas människor i behov av hjälp i världen, särskilt vid krig, och då måste vi ha kraft att kunna hjälpa till på rätt sätt. Ett sätt vi kan få mer kraft är att människor, nu med nya erfarenheter genom sin vistelse i Sverige, återvandrar och på så vis kan hjälpa fler människor till jämlikhet och trygghet i sina egna länder när de återuppbygger dem tillsammans.”

Annonser

Ad hominem-argument från Birger Schlaug när han uttalar sig mediokert om Brexit

På en bild i Birger Schlaugs inlägg om Brexit ser vi, vad jag anser vara, en konstlad aggression mellan frihandelsivraren Bildt & frihandelsivraren Schlaug. I själva verket är dessa två borgare ganska eniga, helt oavsett skäggväxt. Jag anser att båda, märkligt nog, är för att folket och miljön ska förslavas av något de båda kallar ”frihandel”.

Birger Schlaug, f.d. språkrör för Miljöpartiet frågar sig:

”Blir det inte större kaos i EU om man väljer att vara kvar?”

Miljön och våra ändliga resurser ska utsättas för ökat ekologiskt tryck. Den ene gör det förmodligen i blindo för att han tycker att allt som börjar med ordet ”fri” låter bra, kanske för sin ”fria” företagande brorsas miniföretag eller kanske för ett hemligt bankkonto som fylls av Rockefeller?

Den mer slätrakade och välkammade Bildt gör det sannolikt för sin egen kortsiktiga vinning genom egna investeringar. Men en sak får man ändå ge den kortsiktige Schlaug som menar:

”Hur det än blir kommer man att vakna upp dagen efter folkomröstningen [Brexit] och kunna konstatera att den konservativa regeringen sitter kvar – och att delar av ovanstående problem faktiskt härrör från den.”

Schlaug konstaterar, helt riktigt, att den borgerliga politiken är problemet. Det är sant. Både EUs byråkrater och Storbritanniens borgerliga politikeradel är för frihandeln och således emot en skyddande protektionism.

Blir inte det engelska folket förtryckt av EU genom frihandel, inkl. kungliga socialbidrag till den onödiga politikeradeln i Bryssel, så kommer de bli förtryckta av den borgerliga frihandeln, men då naturligtvis utan avgift.

Men oavsett vad britterna väljer direktdemokratiskt kommer ändå frihandeln fortsätta racet mot välfärdsbottnen genom andra frihandelsavtal som ökar de miljövidriga transporterna i världen och sänker det engelska folkets löner.

Ett Brexit är naturligtvis bättre för den brittiska nationella demokratins möjligheter att i framtiden kasta av sig oket från kapitalisternas fria handlande och vandlande, vilken trycker ner löner, skatter och välfärd, men britterna kan endast kasta av sig oket med en riktig vänsterman vid rodret, ex. Jeremy Corbyn.

Protektionism, som skulle skydda alla nationer i världen på flera olika vis, finns inte ens på Schlaugs karta, kanske inte ens i hans vokabulär. Schlaug konstaterar också att han:

”lever på en europeisk gräddhylla” … [den] ”uppblåsta”, [den] ”fisförnäma” … ”stinnare medelklassens hylla”.

En fantastisk självinsikt. Bravo! Yttermera konstaterar han att han själv:

”har en överlägsen attityd som snarast göder Sverigedemokraterna”.

Wow. Imponerande. Så bjuder han till och visar upp exakt detta genom följande rader:

”Vilken sida man än skulle stå på inför den brittiska folkomröstningen så hamnar man i sällskap man helst vill undvika.”

Som vanligt snubblar Schlaug in på retoriska dumheter, denna gång genom ad hominem-argument. En tolvåring kan förstå att man naturligtvis inte hamnar ”på någons sida” bara för att man är enig i en politisk fråga, av olika anledningar, lika lite som någon hamnar på den alkoholfrie vegetarianen Hitlers sida för att denne blir nykterist och vegetarian. Sådant är bluffmakeri och retoriska finter i en pinsamt antiintellektuell röra.

Schlaug visar dessutom sitt förakt för välfärden med stor tydlighet:

”Byråkratin och vurmen för att i en alltmer sovjetiserad byråkrati sluka delar av demokratins grundbultar borde göra de flesta förskräckta.”

Sovjetiseringen, dvs. att göra EU allt mer demokratisk och socialistisk genom centrala beslut om skatter och välfärd är naturligtvis vad kapitalisten Schlaug fruktar mer än något annat. För tänk om EU, genom en gigantisk vänstervind, skulle utvecklas allt mer till ett nytt slags Sovjetunionen?

Då skulle Schlaug och hans brorsa beskattas och få vara med och betala för välfärden för de som inte sitter på gräddhyllan likt han. Då skulle kanske Schlaug få betala för en bättre miljö också tillsammans med alla kapitalisterna och kanske skulle då till slut demokratisk socialism ta över på riktigt? Gudibehagligt för miljön? Jo. Förmodligen gudibehagligt, speciellt med tanke på nya generationers miljömedvetenhet, men alltså inte gudibehagligt för den kortsiktige Schlaug.

Så. Som om ett retoriskt felsteg i en artikel inte vore nog så kommer karln med ytterligare ad hominem-argument. Schlaug attackerar:

”sådana som uppmuntrar till rasism och inskränkt nationalism” [och att] ”Ställer man sig där får man göra det med kraftfullt avståndstagande till andra som står på samma sida.”

Visserligen kan både nationalism och internationalism givetvis bli inskränkt, men hur ska den ena sidan ens kunna lyssna på på den andra sidan när man använder sådana vettlösa konfliktskapande ad hominem-argument?

Att ”tänka globalt och handla lokalt” har länge varit de miljöpartistiska ekologernas slogan. Detta är en utmärkt form av nationalism och lokalpatriotism som stärker ekologiskt och lokalt producerat och minskar slöseriet med våra resurser, minskar miljöförstörande handlande och vandlande och minskar miljöförstöringen. Det är en nationalism som dessutom stärker totalförsvaret helt utan extra kostnader eftersom lokalt producerat oftast kan förse en befolkning med vad de behöver även i tider av krig.

Vettlös internationalism, där man låter folk drunkna i Medelhavet, urskiljningslöst samlar extremister, kallar dem barn fastän de har kraftigare skäggväxt än Schlaug själv, samt låter deras sekteristiska ledare radikalisera psykologiskt försvagade människor in i en våldsam fascistisk sekt, är naturligtvis en vedervärdig internationalism, medan en internationalism som fokuserar på att hjälpa människor lokalt är behjärtansvärd eftersom man då hjälper flest människor med de pengar man satsar.

Vettlös internationalism är också att importera barnavlande människor till ett kallt Sverige där det resursdränerande fotavtrycket kommer bli många gånger större än i länder närmare ekvatorn, speciellt med tanke på att vi redan har en hög arbetslöshet.

Genom deportation av illegala fullvuxna icke-flyktingar och genom att upprätta ”lagliga vägar in” via ambassader för verkliga flyktingar, ex. författare med fatwor på huvudet, kan man minska drunkningsolyckor och minska lidandet för mänskligheten långsiktigt avsevärt bättre, anser jag.

Ytterligare ett exempel på vettlös internationalism är att stödja USA, Turkiet och Saudiarabien som genom det militärindustriella komplexet skapat och drivit på terrorismen mot Syriens nationella demokratiska socialism och samtidigt drivit på horder med människor att fly till Europa, medan de länder som stöttat terrorismen själva inte tagit emot en enda kotte av de som flytt det problem som de själva skapat.

Skärpning Schlaug! Låt någon intelligentare människa se över dina mediokra texter innan du postar dem, då skulle de åtminstone kunna framstå som intelligenta!

Med vänlig hälsning
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet

Glada Nyheter för Motpol.nu – Det nazistiska ETC marknadsför balanserad internationalism genom Ad hominem-argument

Glada Nyheter för Motpol.nuDet Nazistiska ETC marknadsför balanserad internationalism genom Ad hominem-argument, i detta fall genom Guilt by association:

En annan sida som Anton Lundin Pettersson följde var Motpol.nu. Motpol är en bloggportal som startades av nazistiska Nordiska förbundet 2004 och drivs nu som en tankesmedja av Daniel Friberg. Enligt rapporten ”100 år av radikal nationalism” används Motpol för att bedriva en kulturkamp och sprida identitära tankar.

Jag funderar på om Nazistiska ETC gjorde likadant då två personer fick ”kila vidare” på IKEA? Angrep man mördarens muslimska vänner, hans imam eller angrep man Koranens våldsamma verser eller Muhammeds liv som finns beskrivet i Hadditherna? Inte? Nehä? Varför inte det? Frågan är befogad.

Så jag drabbas av medkänsla och sympati med de som så burdust och utan godtagbara bevis så obalanserat anklagas för medansvaret för mord på oskyldiga och blir givetvis intresserad av offrena och kollar upp motpols medarbetare och hittar några intressanta personer och hittar speciellt en som är väl värd att nämna:

Joakim Andersen, Ställföreträdande redaktör, en person som tidigare varit marxist, dvs. sannolikt varit Vänsterpartist eller kanske kommunist, men som nu anser att:

… den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor.

Något som jag själv inte helt förstått. Visserligen har grundidén om vad som är ”vänster” och ”höger” försmutsats av de fåtalet som äger kapitalistägd massmedia, även försmutsats av högerns infiltration av Miljöpartiet och Socialdemokraterna, samt även försmutsats av högerns tankesmedjor, men även människorna i Vänsterpartiet är givetvis själva skyldiga till denna ogynnsamma polarisering, som accepterat tankesmedjornas polarisering,

Frågan är om Joakim antingen har rätt eller helt enkelt har gett upp slaget inom vänstern och därför anpassat sig inom ett samarbete med högerfolk på Motpol.nu?

Jag beslutar mig att helt enkelt undersöka saken genom att läsa några bloggposter han skapat och speciellt en som heter ”No border, no nation” – invandringskritik från vänster får mig intresserad och därför ska jag citera och kommentera:

I samband med den pågående migrationskrisen har vänsterpartiet beskyllt övriga partier för att ha ”gått åt höger”. Detta när de försiktigt försökt återta kontrollen över landets gränser. Det kan vara av värde att något studera relationen mellan å ena sidan begreppen ”höger” och ”vänster”, å andra sidan migrationspolitiken. Är gränskontroll ”höger” och öppna gränser ”vänster”? Måste man som vänster stödja det senare?

Vetenskapliga rapporter talar för att en nationell vänsterpolitik i alla länder som skapar välfärd är bra för både miljö och människor på lång sikt, så om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att ta en grundlig titt på Vetenskapliga partiet.

Vi förknippar idag ofta vänstern med krav på öppna gränser, och en så omfattande invandring som möjligt. Men detta är en historiskt ganska ny situation. De historiska marxisterna såg inte invandring som ett ständigt självändamål, tvärtom varnade Engels för att en mångetnisk arbetarklass har svårare att organisera sig, och Trotskij varnade av geopolitiska skäl för japansk invandring då han menade att dessa japanska immigranter skulle bilda en förtrupp för den japanska koloniala expansionen (jämför den moderna islamiseringsdiskursens resonemang). Marx själv föraktade arbetare som genom migration omintetgjorde arbetarklassens landvinningar i andra länder, och skulle förmodligen ha haft en del mindre positivt att säga om dagens ”papperslösa”. Vi har skrivit om klassisk marxism och migration tidigare här: Lästips: Klassisk marxism och migration

Detta är något som även jag noterat om vänsterns märkliga krav på öppna gränser, och en så omfattande invandring som möjligt. Det ligger ingen rimlighet i dessa krav, men motverkar istället vänstern och stärker ex. högerpartiet Sverigedemokraterna.

Yttermera är det miljömässigt korrekt med minskad population och minskad handel detta är ocks vetenskapligt bevisat. Dessutom är det emotionellt korrekt, på så många olika plan, att hjälpa fler människor lokalt med att lyckas i sina hemländer än att ge storbilds-TV i Sverige till fåtalet. Karl Marx åsikt om migration kände jag dock inte till. Tack för lästipset!

Det ovan sagda gäller dessutom specifikt marxismen, vilken i förbigående sagt inte är den enda vänstertraditionen. Tvärtom kan vi identifiera något som kan kallas en ”sann vänster” med ursprung i franska revolutionen, med på samma gång patriotiska och socialistiska förtecken. Vi finner där bland annat, i varierande grad, Marat, Babeuf, Proudhon, Blanqui, Lasalle, Strindberg, Thiriart, Bouchet och Soral. Även här är det svårt att hitta exempel på försvar av massinvandring, tvärtom slog den sanna vänsterns patriotism ofta över i fientlighet mot etniska minoriteter och nykomlingar.

Att vänstern brukade vara så patriotisk, det hade jag ingen aning om. Tack för upplysningen. Kanske kan denna patriotism blomstra igen och faktiskt gynna både vänstern och välfärden?

Dagens situation är alltså ny, ett exempel på det Gottfried beskrivit som ”the strange death of marxism”. ”Vänstern” genomsyras av nya sensibiliteter, blir nyttiga idioter åt storkapital och globalister som vill slå sönder Europas nationer. Känslor och slagord ersätter analys och politik.

Glada Nyheter – Jag vill meddela att det finns individer i vänstern som så sakta börjar vakna nu och det kan leda till en ketchup-effekt som kan leda till en riktig nationell vänster. Tack på förhand.

Östtyskland tog främst emot arbetskraftsinvandring, och målet var att de skulle vara gäster snarare än bosättare. Istället för ”Multi-Kulti-Romantik” präglades politiken av ömsesidig nytta. Kontakter med östtyskar uppmuntrades inte, i synnerhet inte förhållanden, men gästerna fick en god yrkesutbildning och skulle lära sig tyska språket, tysk kultur och tyska värden för att bättre fungera i DDR. Yrkesutbildningen var det sedan tänkt att deras hemländer skulle ha användning av när de återvände hem. Sannolikt spelade ”volymerna” här en avgörande roll, gästernas antal var under kontroll och man kunde därför ge var och en en nyttig introduktion och utbildning. Därefter fanns det också ett konkret arbete, istället för arbetslöshet.

Detta hade jag ingen aning om, men detta liknar ändå på något vis den arbetskraftsinvandring vi hade i Sverige tidigare, när behovet av arbetskraft var hög, även om våra invandrare, främst från Jugoslavien, då snabbt blev svenska medborgare med fulla rättigheter.

I artikeln tas också upp de flyktingar Östtyskland tog emot, även här var tanken att de flesta skulle återvända på sikt. Därför ansträngde man sig att inte fjärma dem från hemländernas språk och kultur. Den östtyska utlänningspolitiken framstår kort och gott som realistisk och väl förenlig med en anti-imperialistisk och internationalistisk världsbild.

Det är något emotionellt korrekt i förfarandet att människor med ny utbildning och nya kunskaper återvänder med inarbetat kapital och bygger upp sina hemländer också.

”Om Honecker illustrerar realsocialismens migrationspolitik, kan det också vara intressant med en mer samtida marxistisk analys av den pågående folkvandringen till Europa. Vi finner en sådan analys i Die Rote Fahne. Stephan Steins kopplar där slagordet ”no border, no nation” till imperialismen, det är just vad som skett i Libyen, Syrien, Irak, Somalia. Imperialistiska krafter har krossat dessa nationer, och deras gränser. Slagordet lämnar efter sig en milt sagt besk eftersmak.”

Kanske borde de stater som krossat dessa nationer ta emot flyktingströmmen? Vore inte det rättvist och orrekt både logiskt och emotionellt?

Steins menar också att folkvandringen till Europa fyller flera funktioner för imperialister och storkapital. Den tyska sociala modellen undermineras, billig arbetskraft importeras. Viktigare är dock det faktum att nationalstaten destabiliseras, både kulturellt, socialt och politiskt. Även detta ligger i de transnationella krafternas intresse.

För människor som värderar demokrati, yttrandefrihet och självbestämmande är det givetvis nödvändigt med nationellt oberoende och välfärd. Rent politiskt betyder det fokus på en ny omröstning om EU-medlemskapet och införandet av tullmur som möjliggör en egen välfärdspolitik.

Sammantaget visar Steins, Rabehl och Elsässer att vänstern inte behöver anamma den världsbild som överheten sprider genom media, inte som Steins skriver bli ”emotionellt konditionerad att delta i den egna etnociden”. Tvärtom bör man sträva efter att förstå den större helheten, det finns heller ingen anledning att överge klassiska ideal som nationernas självbestämmande och folkens fredliga samarbete. Internationalism snarare än selektiv antinationalism.

Frågan är då varför Vänstern övergett den balanserade internationalismen, vilket i dagsläget skulle kunna sätta vänstern vid makten och införa en bättre välfärd? Jag är konspiratoriskt lagd och misstänker att borgerliga agenter infiltrerat vänstern likt Lars Ohly, f.d. folkpartist, och genom maniulation inom vänstern repeterat ordet ”rasism” så fort någon upplyst om balanserad internationalism.

Nåväl. Det är ändå glada nyheter att vi ser problemet och har positiva och konstruktia förslag på lösningar. Joakim Andersen har med sin intellektuella kapacitet stor potential att bli medlem i centralkommittén för Vetenskapliga partiet. Tacksamhet till det nazistiska ETC som gynnar det som de kallar ”nazism”, nämligen ”balanserad internationalism” genom Ad Hominem. Utan er hade jag aldrig funnit en så intressant och medveten och bildad vänsterman.

MVH
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet