Kaplangate 2 – F.d. miljöpartisten Bam Björling avslöjar ”mångkulturen”

Vi Avpixlat får jag reda på att Ledarsidorna väljer att publicera Bam Björlings vittnesmål mot Kaplan, gällande hans kommentar om Fadime Sahindal död:

”Det var rätt att hon dödades

För mig som läst på lite om denna kultur är det ingen märklig kommentar. Det är givetvis många från denna kultur som tänker så. Men kanske kan Birger Schlaug, som är känd för att vilja mingla med liknande odemokratiska fenomen, ta en fika med Kaplan och tala honom tillrätta?

Fast kanske är vår bäste Schlaug inte rakryggad nog att ifrågasätta sin tolerans mot den intoleranta hederskultur som så fint kallas ”mångkultur” än? Eller är han en äkta manstant månntro? :-) Nåväl. Det får han själv svara på. Han är nu pingad om den saken. Vi får väl se på hans reaktion.

Det ska bli intressant att se vad Birger Schlaug lyckas svamla ihop åt sin islamistiske kompis denna gång, även om vi inte kan kommentera den saken på hans blogg längre, eftersom han gjort som den förlorande fulmedian och strutsen, nämligen stoppat huvudet i sanden. Nåväl. Jag återkommer med en rapport om saken om det kommer fram något av intresse.

All heder till Björling som tar upp saken och har gjort  det enda hederliga när Miljöpartiet gick för långt och satte Kaplan som minister, nämligen gick ur. Björlings insats kommer sannolikt bidra gott till många flickors och kvinnors lagstadgade rättigheter, jämställdhet och deras verkliga frihet i Sverige.

Med tanke på att tyska feminiser tagit på sig slöjorna och jollrat Allahu akbar nyligen och att Schlaug verkar vara för gammal och trött för att starta nytt parti, så kan det kanske vara värt att fundera på ett nytt parti? Kanske Jämställda partiet eller detta parti?

Kritik – Vetenskapliga partiet utser Birger Schlaug som en välförtjänt kandidat till Årets förvillare

Vi uppmanar alla läsare, vänner och medlemmar att deltaga i röstningen och nominerandet på Årets förvillare, vilken föreningen Vetenskap och Folkbildning.nu tagit initativet till, samt sprida denna utnämning!

Förra gången det begav sig utsåg jag Hans Rosling för att han på ett blint religiöst vis agerade illusionist inför stora mängder människor där han på ett ovetenskapligt vis påstod att tillväxten av populationen och deras inköp av tvättmaskiner alls inte var något problem (Han har ännu inte benådats även om Rosling visat prov på att vara objektiv nog att ge Sverigedemokraterna rätt, när de faktiskt har rätt, vad gäller bistånd.)

Detta år funderade vi på att utse det nyliberalt infiltrerade Miljöpartiet de Gröna, men så slog det oss att de alls inte förvillar så värst mycket, eftersom nyliberalismen som skapar det miljövidriga extremkapitalistiska beteendet tillsammans med Socialdemokraterna ändå är ganska öppet och väl synligt, såväl som vurmandet för religiösa extrema doktriner genom det nedsättande sekteristiska ordet islamofobi, mot de som kritiserar islam och inte lyder den inslagna politiskt sekteristiska galna vägen, oavsett vad verkligheten visar.

Namnet på det nyliberalt och islamistiskt infiltrerade “Miljöpartiet de Gröna” kan förvilla några få i rent självbedrägeri, men det tar ändå inte priset. Peter Eriksson själv som EU-förespråkare framstår för oss som totalt förvillad när EU-landet Finland bygger ett nytt ryskt kärnkraftverk intill Erikssons hembygd, men kan inte anses vara den förvillare som bör få priset, eftersom de som själva lurats och förvillats inte är förtjänta av ett sådant pris, speciellt inte då de redan bestraffats med ett ryskt kärnkraftverk.

Birger Schlaug, däremot, en till synes utmärkt kritiker av Miljöpartiet, samt politikers korruption via asylbaroner, samt kritiker av det galna med tillväxt, helt i linje med Vetenskapliga partiet kan till en början verka något motsägelsefull som pristagare. Rentutav konstigt. Märkligt. Förvillande. Ja. Det bär mig därför emot, men jag anser att mannen varit så duktig på att förvilla den gröna rörelsen till passivitet och makabra förvillande konstruktioner att han t.o.m. verkar ha förvillat sig själv. Det tar för mig därför verkligen priset.

Utnämningen går därför till Birger Schlaug:

+ För Schlauggate, d.v.s. skyddandet av minglande islamister med extrema islamister som mördar, nedstängningen av bloggen efter s.k. “hackning”, inkl. avstängandet av kommentarsfält, inkl. framträdande med ett flin i DN, av alla förvillande fulmedia-tidningar, p.g.a. denna s.k. “hackning”.

+ För den kontinuerliga sakliga men förvillande kritiken av Miljöpartiet de Gröna utan att sedan stödja eller driva nybildade gröna partier skapade av människor i den gröna rörelsen såsom Ekologiska partiet, Gröna partiet, Ekosolid, Sveriges Ekologiska Demokratiska Socialister eller Vetenskapliga partiet, vilka skulle kunna utgöra den nystart som den gröna rörelsen så väl behöver, vilket framgår av hans egen och andras kritik mot Miljöpartiet de Gröna, speciellt om de valsamverkar sig över 4% med andra nya initiativ genom Valsamverkanspartiet.

+ För den förvillande dåliga jämförelsen med Nils Flyg, en Sverigevänlig socialist/kommunist, förmodligen hotad till livet av Stalin, likt Leo Trotsky, förmodligen i kamp mot det internationella förslavande miljövidriga kapitalet, förmodligen då lyckligt ovetandes om Hitlertysklands förbrytelser mot oskyldiga judar, i tider av hot mot Sveriges nationella självständighet.

+ För motverkandet av deliberativ demokrati, genom att likna samtal med Sverigevänliga krafter med att byta hjärnceller med dem, vilket kan skapa en förvillande sekteristisk rädsla, vilken kan leda bort från hövlighet människor emellan och bort från enad samhällsordning och demokrati.

Benådning sker om Birger Schlaug stödjer eller startar ett nytt grönt ekologiskt initiativ som är uttalat rättvist, Sverigevänligt och demokratiskt socialistiskt, i vilket människor som följer extrema fascistiska doktriner, nyliberaler, liberaler, samt tokliberaler för tillväxt är permanent portade.

Det nya gröna partiet i min vision måste också i sina stadgar permanent fastställa att de valsamverkar brett med andra demokratiska initiativ i demokratins namn och avser att vara öppna, bemötande och i möjligaste mån hövliga. Då kan Birger Schlaug bli benådad och kritiken mot honom försvinna.

Benådning sker också om han och hans gröna vänner, mot förmodan, lyckas göra om det tokliberalt nedlusade Miljöpartiet till ett grönt och rättvist vettigt miljöparti igen.

Deltag, kommentera och sprid!

Meditation – ETC:s och Birger Schlaugs motsägelsefulla Nils Flyg-argument

Det verkar finnas ett skrämmande minne i intellektuella vänster-led, kanske mer skrämmande än Stalin, men det är alls inte så farligt.

Jag blev först en smula förstummad av Nils Flyg-argumentet, trots ivrigt mediterande. Det skall erkännas. Nils Flyg-argument och den förmedlade rädslan kom jag i kontakt med genom vänstertidningen ETC och via Birger Schlaugs blogg. Rädslan tycks ligga i att bli jämförd med Nils Flyg, d.v.s. kommunisten/socialisten som officiellt valde att bli nationalsocialist.

Jag tror att detta nazistargument ofta kan förblinda och skrämma vänstermänniskor så att ödlehjärnan/ödlekomplexet tar över i hjärnfunktionen istället för att våga resonera logiskt och känslomässigt korrekt om saken i ett lugnare perspektiv. Problemet ligger i den hårda sekteristiska uppdelningen i politiska läger som bekrigar varann.

Att ta upp Nils Flyg-argumentet fungerar sannolikt som ett förtäckt hot om att bli allmänt åtlöje inom den vänsterintellektuella sekten. Jag har själv tvingats lägga jämförelsen åt sidan ett tag, för jämförelsen har faktiskt stört även mig, eftersom jag är för min nations väl (nationell) men också för socialismen och demokratin såsom Olof Palme, men Olof Palme uppfattar jag som en mycket god fredlig nationell ledare, en slags idol, som jag gärna blir jämförd med.

Varför då denna ologiska rädsla? Rädsla som stör tänkandet kan ofta bero på ett missförstånd. Något som man inte helt förstått, något man missat, en floskel man närt men inte upptäckt, någon typ av självmotsägelse, en s.k. oxymoron. Det kan drabba vem som helst. Det kan vara både svårt och och lite otäckt att upptäcka. Man måste andas lugnt och vara snäll mot sig själv. Man måste inse att man bara är en människa som kan ha fel och göra misstag, annars kan man lätt hamna i kognitiv dissonans eller vilja förtränga tankarna, inte våga tänka dem, d.v.s. strypa sin egen hjärnas yttrandefrihet.

Jag har därför låtit denna störande jämförelse mogna sakta. Jag har haft den i bakhuvudet ett tag, men idag verkar det äntligen ha mognat. Polletten trillade ner i meditation. Tacksamhet för det.

För att inte vara ohövlig och direkt kalla någon för fascist eller jämföra dem med Nils Flyg eller nazister, vilket givetvis vore ohövligt om de själva inte vill det, ska jag låta er själva inse vad som mognat hos mig med att presentera min eget dåliga vetande om och spekulerande om Nils Flyg, men först några små frågor utan att nämna några namn:

1. Vilket parti i Sverige har gått från protektionistisk fredlig neutral demokratisk socialism till frihandel, fri rörlighet och nyliberalism som stöder dagens i särklass mest invaderande stormakt som bryter i särklass flest internationella avtal och begår i särklass flest krigsförbrytelser under demokratiskt flagg?

2. Vilka partier i Sverige söker samverkan med detta svenska parti i punkt 1, och vilka ledamöter röstar för dessa krig gång på gång i Sveriges riksdag i den absoluta övertygelsen om att de gör rätt?

3. Vilka partier i Sverige stöttar idag militanta diktaturer som följer fascistiska doktriner med vapenleveranser, diktaturer som i sin tur levererar vapen till terrorister som vill störta yttrandefriheten och demokratin i Syrien och i världen?

4. Vilka partier vill med alla medel importera människor som stöder militanta fascistiska doktriner in till Sverige, så att de kan odla denna doktrin här, trots att alla städer i Syrien utom en, nämligen Aleppo, upplever fred idag?

5. Vilken enda sekteristisk doktrin är uttalat anti-judisk, anti-kristen och anti-ateistisk, dessutom på ett extremt våldsamt sätt, inkl. ritualslakt av människor, inkl. kast med homosexuella från hustak, och vilka partier stöder dess införsel, utbredning och radikalisering i Sverige, samt kallar kritiker till denna sekteristiska doktrin för ”fobiker”?

Vet ni inte svaren på frågorna så fråga gärna i kommentarsfältet så ger jag gärna fler ledtrådar!

Kommentarsfältet är vidöppet. Vi är inte rädda för saklig diskussion. Diskussion och dialog är grunden i en demokrati. Det är rentutav så viktigt för demokratin med vår klara hövliga dialog att vi uppmanar er alla att tydligt bojkotta eller rentutav fördöma eller förlöjliga de skribenter som inte vågar ha ett relativt öppet kommentarsfält.

Tillbaka till Nils Flyg:

Han verkar ha hyllat Lenin, men var kritiker av den sovjetiska kommunismen under Stalin och hade sympatier med mycket i den tyska nationalsocialismen, men tydligen inte i allt, ex. inte vad gäller fascismen och rasismen. Kanske gjorde ändå Nils Flyg ett taktiskt val, i likhet med exempelvis trotskisterna, som var rädda för eventuella personliga konsekvenser av den sovjetiska säkerhetstjänstens internationella verksamhet. Trotsky dog med en ishacka i ryggen. Rädslan var inte irrationell, ingen ”fobi”.

Ekonomiska problem kan kanske ha tvingat Nils Flyg till vissa eftergifter dessutom?
Kanske kan Stalinismens invasion av Finland ha lett till allt mer nationalism hos socialisten Nils Flyg? Kanske var det kampen mot storfinansen som förenade honom med den tyska nationalsocialismen, samma storfinans som vi lider under idag, ni vet herrarna i Bilderberggruppen som älskar frihandeln som förstör alla länder och miljön där den drar fram?

Man får dessutom komma ihåg att Sverige innan 1945 hade många Hitler-sympatisörer. Kanske ville han locka dem till sig? Nils Flyg kanske kände sig dåligt behandlad av kommunisterna, kanske utstött och ville hämnas? Kanske nazisterna mötte honom med den sekteristiska värme han saknade hos kommunisterna? Tja. Det är faktiskt svårt att verkligen veta vad som pågår bakom kulisserna i det politiska spelet.

Ur Engelska Wikipedia om Nils Flyg:

Still, Nils Flyg never fully gave in to Hitlerism. He was neither an adherent of core fascist or racist policies, and considered himself a socialist until his death. He was against capitalism and imperialism and openly supported the basic ideas of Marx and Lenin. In one speech to a group of Swedish Nazis, he caused confusion when he declared: ”Death to communism! Long live communism!”

Nils Flyg menade nog att Stalins form av kommunism borde dö och att det vore bra för kommunismen, precis som jag menar att Miljöpartiets nyliberala krigspolitik och extremismvurmande av idag måste dö och att det vore bra för den mer ekologiska gröna rörelsen, precis som jag menar att det nyliberala extremismvurmande Socialdemokraterna måste dö och att det vore bra för den demokratiska socialismen.

Birger Schlaugs bristfälliga analys – Vad skulle Dalai Lama röstat på?

Birger Schlaugs bristfälliga analys – Vad skulle Dalai Lama röstat på?

Schlaug har visserligen rätt att Dalai Lama säger sig vara väldigt grön politiskt, förmodligen mycket mer grön än Miljöpartiet självt. Kanske är Dalai Lama rentutav i nivå med Vetenskapliga partiet, d.v.s. en slags ekofascist på riktigt, men hur är det egentligen? Låt oss titta lite djupare på saken!

Vad tycker Dalai lama om ex. araber i Sverige?

”Araberna måste skickas hem till arabvärlden”

Diskussion om citatet på Buddhist.se. Inte exakt Miljöpartiets politik, snarare Nordiska Motståndsrörelsens politik. Vetenskapliga partiets politik är något mindre rasistisk än Dalai Lama och Nordiska Motståndsrörelsen. Vi fokuserar istället på att vi skicka hem de som underkastar sig våldsamma sekteristiska strofer som står i bjärt kontrast till ekologi, anständighet, yttrandefrihet och demokrati.

Men varifrån kommer då Dalai Lamas aversion mot araber? Kanske är det inte de sekteristiskt våldsamma stroferna, men att han har insett genom ex. meditation, vilket är en viktig del av Vetenskapliga partiet, att islam vill utrota alla andra religioner i världen, i synnerhet de som leder till upplysthet, såsom ex. Buddhismen som befriar människan istället för att underkasta människan vidriga imamer?

Kanske är det barnaveln som leder till lidande och öken som han är emot? Jo. Det verkar rimligt att Dalai Lama återigen är på Vetenskapliga partiets sida för så här säger han:

tenzin_gyatso_80x80
”En av de stora utmaningarna i dag är befolkningsexplosionen. Om vi inte har förmåga att ta itu med denna fråga på ett effektivt sätt kommer vi att konfronteras med problemet med att naturresurserna är otillräckliga för alla människor på denna jord.”
/ Tenzin Gyatso Källa: Citat om population

Yttermera:

tenzin_gyatso_80x80
”Befolkningstillväxten är väldigt mycket förknippad med fattigdom, och fattigdomen plundrar i sin tur jorden. När mänskliga grupper dör av hunger, äter de allt: gräs, insekter, allt. De hugger ner träden, de lämnar landet torrt och kalt. Alla andra angelägenheter försvinner. Det är därför de problem som vi kallar ”miljömässiga” under de närmaste 30 åren kommer att vara de svåraste som mänskligheten har att bemöta. ”
/ Tenzin GyatsoKälla: Citat om population

Kanske är han rentutav vetenskapligt lagd vår käre Tenzin?
Citat från Bibelfokus om Dalai Lama:

”Att han på 80-talet bidrog till att starta Mind & Life Institute, som aktivt arbetar för att förena buddhism och vetenskap.”

samt,

”I boken The Transformed Mind, ”Det förändrade medvetandet”, Coronet Books, Hodder & Stoughton, 2001, s. 76 och 82, betonar Dalai Lama vikten av kontinuerliga möten mellan ledare, vetenskapsmän och mellan människor som har ”djupare upplevelser”.”

samt,

“With the evergrowing impact of science on our lives, religion and spirituality have a greater role to play reminding us of our humanity. There is no contradiction between the two. Each gives us valuable insights into the other. Both science and the teachings of Buddha tell us of the fundamental unity of all things.”

Således är det min slutsats att Dalai Lama sannolikt stödjer det i särklass mest buddhistiska, mest vetenskapliga och mest meditarande partiet någonsin, nämligen Vetenskapliga partiet och vi stödjer härmed honom.

Fem alternativa lösningar för Miljöpartiet

Alternativ 1 – Kompostering

Med tanke på att komposteringsviljan aldrig varit så stor som idag gör att man åtminstone bör överväga alternativet kompostering, anser jag. Många Miljöpartister har nämligen redan beslutat sig för att kompostera den stinkande halvruttna dollargröna fisken genom att lämna partiet. Därför blir en återvinning av den ruttna gamla fisken således svårare och svårare för varje sekund. Förruttnelsen har helt enkelt gått för långt.

Fortsatt ruttenhet utan hänsyn till kärnvärden som ekologi eller rättvis fördelning kan liknas vid en kompostering av Miljöpartiet. Ruttenheten gör visserligen processen snabbare och partiet kommer då upplösas och snabbare kunna utgöra näring för ett nytt och friskt alternativ. De mest ruttna delarna av fisken, ex. de som röstat för krig och de som gjort att Sverige har kvar kärnkraften kan kanske portas mer permanent i ett nytt alternativ. Men kommer ett nytt alternativ ha kraft att ta sig över 4%?

Alternativ 2 – Entrism

Ralph Monö, Annika Lillemets och Mattias Kauttmann vill enligt Birger Schlaug återta ”sitt miljöparti” från de som ”huka på regeringstaburetterna”. Jag frågar mig hur detta ska gå till rent praktiskt? En slags intern ekologisk organisation som går in och röstar in sig själva i ledningen genom entrism? Hur stor måste den organisationen i så fall vara för att kunna göra detta effektivt? Kommer motståndarna utföra entrism som motåtgärd?

Alternativ 3 – En nystart av partiet under namnet Alternativet

Birger Schlaug, som för övrigt redan lämnat partiet precis som jag, har skissat på hur ett Miljöparti hade kunnat se ut om det startats idag. Märkligt nog har han undvikit den fråga som är på allas läppar, nämligen migrationen av flyktingar som saknar asylskäl, vilket naturligtvis är ytterligare en ekologisk katastrof för Sverige och världen för den som förstår den exponentiella funktionen.

albert_bartlett_80x80
”Den mänskliga rasens största tillkortakommande är vår oförmåga att förstå den exponentiella funktionen.”
/ Albert Bartlett (Källa: Citat om Demokrati)

Likt en gås som inte bryr sig om man häller vatten på den har Birger heller inte nämnt Ekologiska partiet eller Vetenskapliga partiet i sammanhanget, märkligt nog. Ej heller har han nämnt att MP också varit pådrivande vad gäller den rasism som den vettlösa migrationen skapat ej heller har han nämt de förslösade pengar som hade kunnat användas på ett humanare, effektivare och mer ekologiskt vis loklt än att föda socialdemokratiska och borgerliga migrantbaroner.

Jag är, precis som Birger Schlaug, en av alla de som har den ekologiska delen av MP i mitt hjärta och jag känner stor sorg för det som pågått under flera år. Jag känner även sorg för de barn som tvingats dö i Medelhavet p.g.a. den förda migrationspolitiken. Jag känner mig på sätt å vis medskyldig eftersom jag inte lyckats vända idiotin.

Jag insåg att det var kört för MP redan då partiet tog bort sitt utträdeskrav ur EU. Det var ett internt direktdemokratiskt beslut över internet, vilket innebar att partiet redan då var infiltrerat av den ruttna miljövidrighet som ville öka miljöförsmutsande transporter och senare förlänga kärnkraften i Sverige med 30 år.

Jag som maskiningenjör och konstruktör tillhör inte dem som tror på för snabba kompromisser. Det blir sällan bra. Man måste först positivt och kreativt spåna på förslag som leder till fullgoda lösningar.

Alternativ 4 – Intern falangbildning där falangerna representeras i riksdagen

Det förslag som jag finner bäst för Miljöpartiet, för Sverige och för världen är någon typ av uppdelning som ger den ekologiska delen bärkraft inom MP och kan ta Miljöpartiet förbi 4%. Miljöpartiet måste också skaffa sig en migrationskritisk falang och en rättvisefalang om de ska ha någon som helst chans att utmana de andra partierna om väljarna för annars kommer inte partiet utgöra någon nämnvärd skillnad i kontrast till de andra partierna.

Om partiet således skulle motsvaras av väljarnas vilja till ekologi, ökad lokalt bistånd istället för finansiering av socialdemokratiska asylbaroner, samt social rättvisa istället för bomb-högerpolitik skulle partiet möjligtvis kunna fortleva som ett alternativ.

Alternativ 5 – Uppsplittring av partiet och valsamverkan mot 4%

Att partiet splittras i olika falanger som valsamverkar genom Valsamverkanspartiet mot 4% där den enda fråga som enar de nya partierna är en vilja till bättre miljö, men där de olika gröna partierna möts i debattsofforna och attackerar varandras fastfrusna föreställningar.

Att känna tillit till att vi blir representerade är nämligen demokratins kärna. Ett direktdemokratiskt parti kan ha fördelar om det inte kör över sina medlemmar, men istället representerar dem, men intern direktdemokrati som gör om ett parti till oigenkännlighet är naturligtvis lika förödande för vilket parti som helst.

Ett parti måste konstrueras så att det kan behålla sin linje och stå emot entrism. På valdagen måste ett parti utgöra ett alternativ till de andra partierna på riktigt om det ska bli demokratiskt enligt ordets verkliga betydelse.

Med vänlig hälsning
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet

Ad hominem-argument från Birger Schlaug när han uttalar sig mediokert om Brexit

På en bild i Birger Schlaugs inlägg om Brexit ser vi, vad jag anser vara, en konstlad aggression mellan frihandelsivraren Bildt & frihandelsivraren Schlaug. I själva verket är dessa två borgare ganska eniga, helt oavsett skäggväxt. Jag anser att båda, märkligt nog, är för att folket och miljön ska förslavas av något de båda kallar ”frihandel”.

Birger Schlaug, f.d. språkrör för Miljöpartiet frågar sig:

”Blir det inte större kaos i EU om man väljer att vara kvar?”

Miljön och våra ändliga resurser ska utsättas för ökat ekologiskt tryck. Den ene gör det förmodligen i blindo för att han tycker att allt som börjar med ordet ”fri” låter bra, kanske för sin ”fria” företagande brorsas miniföretag eller kanske för ett hemligt bankkonto som fylls av Rockefeller?

Den mer slätrakade och välkammade Bildt gör det sannolikt för sin egen kortsiktiga vinning genom egna investeringar. Men en sak får man ändå ge den kortsiktige Schlaug som menar:

”Hur det än blir kommer man att vakna upp dagen efter folkomröstningen [Brexit] och kunna konstatera att den konservativa regeringen sitter kvar – och att delar av ovanstående problem faktiskt härrör från den.”

Schlaug konstaterar, helt riktigt, att den borgerliga politiken är problemet. Det är sant. Både EUs byråkrater och Storbritanniens borgerliga politikeradel är för frihandeln och således emot en skyddande protektionism.

Blir inte det engelska folket förtryckt av EU genom frihandel, inkl. kungliga socialbidrag till den onödiga politikeradeln i Bryssel, så kommer de bli förtryckta av den borgerliga frihandeln, men då naturligtvis utan avgift.

Men oavsett vad britterna väljer direktdemokratiskt kommer ändå frihandeln fortsätta racet mot välfärdsbottnen genom andra frihandelsavtal som ökar de miljövidriga transporterna i världen och sänker det engelska folkets löner.

Ett Brexit är naturligtvis bättre för den brittiska nationella demokratins möjligheter att i framtiden kasta av sig oket från kapitalisternas fria handlande och vandlande, vilken trycker ner löner, skatter och välfärd, men britterna kan endast kasta av sig oket med en riktig vänsterman vid rodret, ex. Jeremy Corbyn.

Protektionism, som skulle skydda alla nationer i världen på flera olika vis, finns inte ens på Schlaugs karta, kanske inte ens i hans vokabulär. Schlaug konstaterar också att han:

”lever på en europeisk gräddhylla” … [den] ”uppblåsta”, [den] ”fisförnäma” … ”stinnare medelklassens hylla”.

En fantastisk självinsikt. Bravo! Yttermera konstaterar han att han själv:

”har en överlägsen attityd som snarast göder Sverigedemokraterna”.

Wow. Imponerande. Så bjuder han till och visar upp exakt detta genom följande rader:

”Vilken sida man än skulle stå på inför den brittiska folkomröstningen så hamnar man i sällskap man helst vill undvika.”

Som vanligt snubblar Schlaug in på retoriska dumheter, denna gång genom ad hominem-argument. En tolvåring kan förstå att man naturligtvis inte hamnar ”på någons sida” bara för att man är enig i en politisk fråga, av olika anledningar, lika lite som någon hamnar på den alkoholfrie vegetarianen Hitlers sida för att denne blir nykterist och vegetarian. Sådant är bluffmakeri och retoriska finter i en pinsamt antiintellektuell röra.

Schlaug visar dessutom sitt förakt för välfärden med stor tydlighet:

”Byråkratin och vurmen för att i en alltmer sovjetiserad byråkrati sluka delar av demokratins grundbultar borde göra de flesta förskräckta.”

Sovjetiseringen, dvs. att göra EU allt mer demokratisk och socialistisk genom centrala beslut om skatter och välfärd är naturligtvis vad kapitalisten Schlaug fruktar mer än något annat. För tänk om EU, genom en gigantisk vänstervind, skulle utvecklas allt mer till ett nytt slags Sovjetunionen?

Då skulle Schlaug och hans brorsa beskattas och få vara med och betala för välfärden för de som inte sitter på gräddhyllan likt han. Då skulle kanske Schlaug få betala för en bättre miljö också tillsammans med alla kapitalisterna och kanske skulle då till slut demokratisk socialism ta över på riktigt? Gudibehagligt för miljön? Jo. Förmodligen gudibehagligt, speciellt med tanke på nya generationers miljömedvetenhet, men alltså inte gudibehagligt för den kortsiktige Schlaug.

Så. Som om ett retoriskt felsteg i en artikel inte vore nog så kommer karln med ytterligare ad hominem-argument. Schlaug attackerar:

”sådana som uppmuntrar till rasism och inskränkt nationalism” [och att] ”Ställer man sig där får man göra det med kraftfullt avståndstagande till andra som står på samma sida.”

Visserligen kan både nationalism och internationalism givetvis bli inskränkt, men hur ska den ena sidan ens kunna lyssna på på den andra sidan när man använder sådana vettlösa konfliktskapande ad hominem-argument?

Att ”tänka globalt och handla lokalt” har länge varit de miljöpartistiska ekologernas slogan. Detta är en utmärkt form av nationalism och lokalpatriotism som stärker ekologiskt och lokalt producerat och minskar slöseriet med våra resurser, minskar miljöförstörande handlande och vandlande och minskar miljöförstöringen. Det är en nationalism som dessutom stärker totalförsvaret helt utan extra kostnader eftersom lokalt producerat oftast kan förse en befolkning med vad de behöver även i tider av krig.

Vettlös internationalism, där man låter folk drunkna i Medelhavet, urskiljningslöst samlar extremister, kallar dem barn fastän de har kraftigare skäggväxt än Schlaug själv, samt låter deras sekteristiska ledare radikalisera psykologiskt försvagade människor in i en våldsam fascistisk sekt, är naturligtvis en vedervärdig internationalism, medan en internationalism som fokuserar på att hjälpa människor lokalt är behjärtansvärd eftersom man då hjälper flest människor med de pengar man satsar.

Vettlös internationalism är också att importera barnavlande människor till ett kallt Sverige där det resursdränerande fotavtrycket kommer bli många gånger större än i länder närmare ekvatorn, speciellt med tanke på att vi redan har en hög arbetslöshet.

Genom deportation av illegala fullvuxna icke-flyktingar och genom att upprätta ”lagliga vägar in” via ambassader för verkliga flyktingar, ex. författare med fatwor på huvudet, kan man minska drunkningsolyckor och minska lidandet för mänskligheten långsiktigt avsevärt bättre, anser jag.

Ytterligare ett exempel på vettlös internationalism är att stödja USA, Turkiet och Saudiarabien som genom det militärindustriella komplexet skapat och drivit på terrorismen mot Syriens nationella demokratiska socialism och samtidigt drivit på horder med människor att fly till Europa, medan de länder som stöttat terrorismen själva inte tagit emot en enda kotte av de som flytt det problem som de själva skapat.

Skärpning Schlaug! Låt någon intelligentare människa se över dina mediokra texter innan du postar dem, då skulle de åtminstone kunna framstå som intelligenta!

Med vänlig hälsning
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet

Politisk satir av Birger Schalug samt informationsvideo från försvarsmakten

Låt inte Försvarsmakten anfalla Bryssel” skriver Birger Schlaug i vad som verkar vara en politisk satir.

Det satiren vilar på är att Försvarsmakten…

”med alla medel skall försvara att all offentlig makt skall utgå från folket.”

…samtidigt som demokratin på alla möjliga vis INTE längre utgår från folket.

Schlaug tar upp att:

”Ungefär 60 procent av besluten som rör kommunerna påverkas av det som redan beslutats av Bryssel. Och ungefär 50 procent av besluten som rör landsting och regioner påverkas av beslut inom EU.”

Jag passar på, i sammanhanget, att upplysa om att krigsmaskineriet Natos nya odemokratiska värdlandavtal med svensk politikeradel, hur svenska folket lurades in i EU-medlemskapet, samt det kommande frihandelsavtalet TTIP som ska underminera demokratin totalt och som också saknar folkets stöd och således är odemokratiskt.

Schlaug rekommenderar Försvarsmakten att inte anfalla Bryssel, vilket är behjärtansvärt, men frågan är då varför inte Försvarsmakten borde attackera riksdagen?

Schalug menar att våld aldrig är bra, men han har nog aldrig funderat djupare på den saken, tror jag. Det är en indoktrinerad hållning. Självförsvar är nämligen våld. Spårvagnsproblemet kan appliceras på självförsvar och våld. Om man inte ingriper med våld i självförsvar, vad sker då? Ett värre våld? ex. krig med Ryssland? Mer miljöförstöring?

Schlaug tycker om att tala om saker. Det är han relativt duktig på. Sanningen är dock att hans ogeomtänkta svamlande givetvis lett till raka motsatsen till vad han svamlat om eftersom han inte tänker djupare på någonting och aldrig handlar.

Att Schlaug hoppas att:

”regeringen håller Försvarsmakten i nackskinnet”

… trots att regeringen beter sig odemokratiskt är en sådan där overklig motsägelsefull slutsats som nästan alltid är svammlets krona på verket när karln är igång. För det är givetvis det odemokratiska beteendet som gör att regeringen ex. attackerar en stor svensk dricksvattentäkt som folket självt aldrig skulle drömma om att attackera, lika lite som de vill attackera Ryssland.

Jag ställer mig frågan om de kanske var Birger Schlaugs ödmjuka oförmåga till ledarskap, hans feminina underkastelse inför interndemokratin, på bekostnad av demokratin, som gjorde honom så mäkta populär som språkrör för Miljöpartiets borgerliga miljövidriga politikeradel?

Politiken, ekologin och demokratin behöver lite djälva stake ibland! Och känner du dig avdankad, gammal och slö, slapp och likgiltig, så följ för helvete åtminstone den som har lite djävla stake!

MVH
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet

P.s. Direktlänk till Försvarsmaktens informationsvideo.