För att som svensk likna det med Olof Palmes skafferital, så har vi kanske befolkningsmässigt tömt skafferiet. Vi har kanske ätit oss genom skafferiväggen, genom gipset, fuktspärren och isoleringen och ut genom fasaden och numera släpar vi kanske den svenska flaggan i rännstenen med kreditkort utställda på framtidens generationer och på vår planets artrikedom. I Sverige är exempelvis frågan om vargens, fjällrävens och järvens rätt att existera i sin naturliga miljö inte en självklarhet för alla människor såsom chimpansens rätt inte är alla människors högsta prioritet i Afrika.