Joakim Medin – En wallraffande torsk i Thailand för nätverket ”Schyst resande”

Nu var det länge sedan, men jag har varit backpacker i Thailand och jag vill gärna komplettera historien om män och prostitution i Thailand av tidningen Flamman. Jag tror inte att artikeln gynnar det tilltänkta syftet heller, även om jag tror att intentionen kan vara riktigt god med tanke på den politiska färgen som har hjärtat till vänster.

Joakim Medin har, för nätverket ”Schyst resande”, wallraffat som torsk och hängt med in på barer, bordeller och klubbar och släppts in i de västerländska torskarnas miljöer och liv. Efter mycket tid i Sydostasien kan jag intyga att de här personligheterna som han beskriver förmodligen existerar och förmodligen finns samlade precis där han befunnit sig, men bilden som ges av Flamman haltar säkerligen grovt, i min mening.

Jag har mött lesbiska kvinnor och hippies som uppenbarligen är sexturister också och jag tvivlar starkt på att de alltid skulle sympatisera med Sverigedemokraterna eller uttalar rasistiska värderingar eller åsikter.

Jag har dessutom mött en kille som inte längre ville vara tillsammans med någon vit kvinna för då började han tänka på den engelska ljushyade kvinna som hade bedragit honom. Visst var det rasism, men rasism mot den egna nationaliteten/rasen, eller kanske någon slags sex-terapi för att glömma olycklig bitter kärlek?

En man var ett tydligt offer för sin mycket äkta kärlek till en thailändska som hade lurat honom till giftermål. Han hade köpt hus och motorcykel i hennes namn. Nu var han av med allt, utom den blinda kärleken till henne, och försökte få tillbaka henne, men är det konstigt att andra män kan bli cyniska eller t.o.m. rasistiska eller kanske hämndlystna när de blir illa behandlade?

Rasism är dessutom omöjligt hos de män som förälskat sig i en människa av en annan ras och dessa finner man inte in denna miljö alls, eller inte längre, men i Thailand är rasen inget tabu-ämne som i Sverige, där saker ständigt måste omskrivas till förbannelse. I Thailand är en katt en ”mjau”, en groda som låter ”Waa” är en ”Waa”.

En etnisk nordeuropé är en ”farang”, som är samma ord som för en vit frukt, vilket givetvis kan liknas vid att i Sverige kalla en djupt solbränd individ för choklad, men ingen tar illa upp i Thailand. I Thailand är acceptansen istället 100% och vänligheten är äkta. De flesta är buddhister och tror fullt och fast på att vara vänliga och att sprida lycka omkring sig. Det märks, men saker och ting kallas för vad de är och jag känner ingen som anser sig ha blivit kränkt av sanningen i Thailand.

Både kvinnor och s.k. ladyboys kan vara oerhört aggressiva i sitt raggande och frågan är väl vem som är offer eller förövare i detta spel? Vinnaren är kanske endast drogförsäljaren och hallicken, även om jag betvivlar även det. Det finns tydligen även västerländska unga män i Thailand som prostituerar sig för pengar till droger. Köparna är tydligen rika thaikvinnor.

Hur fick jag reda på det? – Jo. En dag i Bangkok visade en äldre prostituerad kvinna intresse för mig. Hon gav inte upp efter ett vänligt ”nej tack” och den buddhistiska stop-handen, så skojfrisk som jag är så sade jag att hon visst såg trevlig ut, men att hon inte skulle ha råd.

Strax var jag haffad av polisen som genomsökte mig efter droger. Eftersom jag mediterade mycket och inte hade några droger så var jag inte rädd, men hjälpsam och vänlig mot polisen. Då såg jag skräcken i deras ögon. De var förmodligen ängsliga för att ha gjort fel och skulle få reprimand av polischefen, eller kanske ängsliga att de hade gjort något som skulle ge dem dålig karma, eller kanske trodde de att jag var en helig varelse från en annan planet? Ja, ungefär så kändes det.

Senare, när jag återgav historien för andra backpackers så fick jag veta att yngre västerländska killar ofta var status hos äldre Thaikvinnor med pengar och att polisen därför kan ha tipsats av kvinnan i hopp om att kunna göra ett beslag.

I Laos fick jag höra av en taxiförare att en kvinna erbjudit honom pengar för sex, men villkoret var att han skulle kunna göra det minst fem gånger med henne, för annars fick han inga pengar. Mannen som ville ha pengarna, men tyckte att fem gånger var jobbigt, berättade om sina trix för att lyckas med uppgiften.

En kille från Finland, som jag träffade, hade lurats helt och hållet av en transkvinna och började första gången fundera på det genetiska könet när hon körde motorcykel lika aggressivt som en man och han satt baktill. Jag tror inte att han köpte henne, men visst var han säkert generös mot henne.

I Sverige tycker Darko att invandringen har gått för långt. Människor som flytt islamismen, som Bassam Al-Baghdady, är givetvis bestörta numera. De vill ju leva i ett fritt land, inte i ett islamistiskt.

Jag tycker inte att Sverige har kollapsat, men om någon tycker det så har de kanske en lägre toleranströskel än jag som befunnit mig i Mumbai och Calcutta och sett människor sova och tigga på gatorna, något jag inte sett i Sverige förrän alldeles nyligen, på tal om kollaps…. Hmm.. Kanske är jag naiv ändå?

Det finns nog ungefär lika många bittra män som kvinnor. De bittra männen har ofta blivit av med sina barn och de bittra kvinnorna beskyller frånvarande fäder. Den verkliga skulden är säkert än det ena och än det andra, men jag har också mött västerländska barn i Thailand som har bra relationer med sina fäder, vars nya fruar är jättesnälla thailändskor, som älskar fördelarna med sina västerländska män, män som ofta beter sig jämställt mot dem och är snälla mot deras barn.

Jag upplevde inte ”normaliseringen” bland andra turister. Det jag upplevde var att man aldrig kunde urskilja om paren var prostituerade eller fruar som gift sig för pengar eller kärlek och att man således inte kunde döma. Det fanns även västerländska prostituerade i Thailand.

Jag vet inte själv om alla västerländska kvinnor som jag samtalade med var prostituerade eller ej, utom i ett enda fall, då en fransk kvinnan sade att hon bedrev ”fiskfarm” i Frankrike, vilket jag fann otroligt intressant och började ställa frågor om farmen. Hon försvann med en ursäkt. In kom sedan vad jag antar var en torsk eller en hallick och berättade att detta var deras kodord och att hon alltså var en prostituerad vars s.k. ”fiskfarm” bestod av torskarna.

Dessutom befinner sig backpackers och turister ofta i ett annat land för att uppleva landets kultur, inte för att berätta för andra kulturer hur allting ska vara. Det är dessutom svårt att se ner på människor som verkligen är genomtrevliga. Men prostitution lär bli vanligare ju mer ojämlikt Sverige blir, tyvärr.

Att någon ”uppenbarligen befinner sig i prostitution” kan man aldrig veta om någon inte vill säga det. Kvinnor som inte är prostituerade kan klä sig slampigt ändå och prostituerade kan klä sig anständigt. Man kan heller aldrig veta vad de har råkat ut för, eller vilka normer de har med sig i bagaget, lika lite som man kan veta vem som sätter på vem, eller exakt hur detta genomförs, eller vem av parterna som är dominant.

Jag har själv aldrig tyckt att prostitution varit något bra. Prostituerade har ibland erbjudit mig gratis sex när jag har tackat nej, antingen för att stjäla min plånbok, eller kanske i hoppet om att man ska bli generös efter bra sex, eller kanske i rent sexuellt intresse, eller kärlek vid första ögonklastet? Det är givetvis svårt att veta. Det är det som är så tråkigt med både prostitution och denna extrema ojämlikhet. Den föder obehagliga situationer och förstör tilliten människor emellan.

Backpackers och turister, som tycker att prostitutionsgator är exotiskt och spännande, men inte själva köper sex, påminner mig en aning om den svenska kaviarvänstern som vurmar för massinvandring av extrema sekterister och sedan sätter sig i knät på högern för att sänka värnskatten, men inte själva vill ha tiggare, kriminalitet eller böneutrop in på knuten.

Medin kanske inte själv har känt nyfikenheten, som backpackers och turister har, när de med intresse betraktar länders kultur och människor, utan att döma ut dem? Förhoppningsvis ser backpackers och turister vad som sker när ett land blir alltför ojämlikt och fattigt, men utan att döma de fattiga individerna, eller de bittra eller sextokiga gubbar som bjudits in till landet för att lindra den fattigdomen, medan de rike bygger nya högvåningshus, fina bilar och slott.

Även vi svenska medborgare utsätts för effekterna av det som kaviarvänstern och kaviarhögern har skapat tillsammans och kan givetvis börja fundera på att proteströsta på SD. Då tycker de kaviarstinna, som skapat situationen i sin korruption, att SD är ”rasister” fastän, alla oavsett ras eller bakgrund, är välkomna i SD och att SD har ”nolltolerans mot rasism”, ja, förutom den nazi-sionistiska rasismen mot palestinier i det ockuperade Palestina förstås, förmodligen för att få draghjälp av nazi-sionistisk fulmedia i Sverige.

Jag har sett de där tjejerna/ladyboysen som dansar runt metallstolpar på en sexgata och de äldre männen som sitter där intill. En västerländsk kvinna, som jag precis hade träffat, propsade om att få åka dit och titta eftersom hon inte vågade åka dit själv. Jag lät mig övertygas, men det blev en snabb titt och det var inget speciellt. Det kan säkert upplevas bättre på tuben istället, tror jag.

Så talade jag med en hallick, även om det inte var en typisk sexgata. Självklart gjorde han sitt jobb för att locka med mig till sin bar och självklart gjorde hans kvinnor sina försök. Men när de insett att det inte fanns något att hämta kommersiellt så talade vi om naturen och elefanternas lidande i bojor, om korallreven som tömts på fisk genom överfiskning och om populationens betydelse för ekologisk hållbarhet och vi talade om hans barn och om framtidens generationer. Det samtalet hade jag aldrig haft med honom om jag hade dömt ut honom på förhand.

Det är INTE vi som är emot prostitution som har ”rätt” per automatik. Jag tycker heller inte vi ska döma ut någon på förhand. Vi ska visa tolerans, men jag tycker vi har rätt när vi är för ökad jämlikhet i samhället, vilken minskar risken för utslagning, drogberoende, kriminalitet och påtvingad prostitution, för det är ett lidande för många, samt tar bort fokus från det som är viktigt för oss alla.

Något som är mycket viktigt är i min mening en enad välorganiserad vänster som kan återskapa Sveriges välfärd, som även prostituerade och torskar kan rösta på, så att alla får det hyggligt nog att slippa prostitution och kan följa sina hjärtan och kan börja känna verklig tillit till varann.

Så häng med Socialister! Här talar vi om en ny fraktionerad och valsamverkande riktig vänster: https://www.flashback.org/t3077636

Annonser

Hövlighet kamrater! – Vänsterns debattörer i Flamman måste lära sig att använda evidens

Kamrater, försök alltid tala sanning med evidens som grund! Alltid! Det gynnar hela den riktiga vänstern att tala sanning! Det inser jag när jag läser om anklagelser som kastas hejvilt mellan debattörerna i Romelsjös blogg, där man använder girigbukarnas egna hittepå-ord som grund i debatten, men även när de helt utan evidens anklagar högerpartier i den medlemsägda vänstertidningen Flamman:

Det osakliga käbblet mellan Kajsa Ekis Ekman och Jonas Elvander:
Elvander saknar exempel på antisemitism inom vänstern
Dumskallarnas socialism
Ekis Ekmans argumentation förhindrar nödvändig debatt

Hur ska vi locka väljare ur högerns led med osanning och frånvaron av angrepp på deras verkliga politik, i synnerhet deras ekonomiska politik, vilken faktiskt är deras verkliga svaghet?

Att AfS är ett ”antisemitiskt” parti, eller med ett mer korrekt ordval ”anti-judiskt” parti finner jag inga evidens för när jag letar. AfS tycks vara för återvandringen av ALLA kulturellt inkompatibla sekterister till deras sekteristiska hemländer, samt att alla icke-flyktingar som idag utgör en social dumpning som belastar samhället ska skickas tillbaka, något säkerligen många hårt arbetande invandrare och hårt arbetande svenskar kan hålla med om.

Men går ni vänsterdebattörer igång på att angripa ett parti för att vara ”anti-judiskt” så angrip gärna Vetenskapliga partiet, för vi är, likt Karl Marx emot mot alla sekteristiska opiater i vårt samhälle inkl. VoF och fulmediernas olika former av osanning. Vi skulle gynnas av lite publicitet.

Men vad gäller de giriges rätt att, inom landet Sverige, få sko sig på arbetarklassen, så verkar de här AFS-ekonomerna, tvärtom, vara ytterst krösus-vänliga, med sin platta skatt, istället för den riktiga vänsterns progressiva beskattning.

Men jag ser faktiskt ingenting som tyder på att AfS vill kasta ut svenskfödda assimilerade judar ur Sverige. Deras fokus ligger nog främst på återvandring av migrerande extrema icke-flyktingar, vilket skulle gynna människor med verkliga asylskäl. AfS är förmodligen emot de outbildade som lever på bidrag, men de är dessutom för en extremare skattesänkarpolitik för att gynna de allra rikaste på folkets bekostnad.

Carl Norberg, i Folkresningen De fria, dementerar anklagelserna om att vara antisemit och förintelseförnekare Båda orden är dessutom tveksamma och märkliga.

Att dominant anklaga folk för att vara ”förnekare”, när de ställer sig öppna eller skeptiska till olika evidens är dessutom ett mycket klandervärt och ovetenskapligt beteende, och kan liknas vid vilket korkat sekteristiskt resonerande som helst. Att kalla ett folkmord för ”förintelse” är också tveksamt, som om det skulle vara skillnad på mordet av ett folk jämfört med mordet av ett annat folk. Sionistisk rasism!

Ordet ”antisemit” pekar på en rasism mot folkgruppen semiter, men alla judar är ju inte semiter och alla semiter är ju absolut inte judar, men istället ofta muslimer, samt i mer utvecklade länder oftast ateister, såsom ex. Noam Chomsky eller Bernie Sanders, vilka istället talar om sin ”judiska bakgrund”.

Partiet de Fria verkar vid en snabb undersökning vara ett parti för mer direktdemokrati, även om de likt, AfD, KP och SKP, sannolikt enbart kommer försvaga SD och V och bli röster rakt i papperskorgen. p.g.a. att de inte valsamverkar pragmatiskt.

Att ”Sions vises protokoll” skulle vara skrivet för att skapa ”antisemitism” bör ifrågasättas, i min mening! Efter att själv ha dykt djupare i innehållet, i den engelska versionen som är bättre än den svenska översättningen, vilket kräver skepticism och ifrågasättande förmåga, så förefaller det faktiskt som om protokollet är skrivet av sionistiska sekteristiska psykopater.

Ser man till vad som faktiskt skett i världen, sedan protokollen skapades, vad gäller Israel-lobbyns dominans över först Europas krigiska regimer och sedan över USA-regimen, samt vilka individer som sitter i Bilderberggruppen och hur de skapar krig och konflikter och hur fulmedia förvränger allt, särskilt om kommunismen, samt olika ägarförhållanden, sedan de protokollen skrevs, är det helt uppenbart att många sekteristiska psykopater har tagit intryck av dem.

Oavsett hur protokollen uppkom så betyder det INTE att upplysningen om deras existens är ”antisemitism”. En semit eller en jude behöver nämligen INTE anse att de här psykopatiska protokollen är ”visdom” eller äkta, det vore t.o.m. galet, eftersom dessa psykopatiska protokoll sannolikt är skadliga för dem själva, deras barn och deras egen religion, som givetvis kan komma att få lida p.g.a. protokollen, eftersom de extrema psykopatiska beteenden, som protokollen uppmanar till, givetvis kan komma att leda till en extrem motreaktion, från alla de som de här psykopaterna försöker göra till slavar under sig själva, där de själva ämnar vara likt en liten pyramid på toppen.

Bild på Mahatma Gandhi
”När allt känns hopplöst, minns jag att igenom hela historien har alltid sanningens och kärlekens väg vunnit. Det har funnits tyranner och mördare och för en tid har de verkat omöjliga att besegra, men till slut har de alltid fallit — tänk på det ALLTID.”
/ Mahatma Gandhi

Så kamrater, tala sanning alltid! Låt er aldrig luras av fulmedierna!

mer intressant  om varför det Israel håller på med INTE bör kallas ”apartheid”, men etnisk rensning:
https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2017/03/20/apartheidstaten-israel-fns-generalseketerare-kritiseras-internt-av-rima-khalaf-som-avgar-i-protest/

Meditation – Vi hjälper Anne-Li Lehnberg i Flamman på traven att bekämpa den s.k. “högerpopulismen”

Så bekämpas högerpopulismen” skriver Anne-Li Lehnberg i Flamman och hon citerar olika individer som sannolikt inte hjälper Vänsterpartiet på traven. Som nationell ekologisk demokratisk socialist känner jag att hon, såväl som de herrar hon citerar, behöver positiv och konstruktiv hjälp på traven.

För att kunna förstå något måste man undersöka det, inte bara ytligt, men på djupet. Vi vet att det är så och vi vet att man kan känna sig helt trygg när man gör det. Att vi får mer sannolika förklaringar på verkligheten gör nämligen inte ont, men kan hjälpa. Det är motståndet mot mer sannolika förklaringar som kan göra ont.

Därför måste vi först, gärna i meditation, släppa våra självcentrerade och sekteristiska hållningar så att vi blir öppna för nya intryck för annars kan vi inte utvecklas och heller inte upptäcka gamla lögner och nya sannolikheter. Tag åtminstone en tyst minut när du känner motstånd, gärna fler, tills lugnet och tryggheten kommer tillbaka!

Ingen är väl oskyldig, men för det första anser jag att det är olämpligt med ohövlighet och nedsättande ord även om det givetvis kan rinna över för vem som helst. Ordet “populism” är ex. ett nedsättande ord som betyder ungefär en lögnaktigt kapad demokrati.

Om man säger något som folket vill höra och blir populär, dessutom berättar hur man ska uppnå det som folket vill ha och sedan försöker genomföra detta så är det exakt så som representativ demokrati faktiskt bör fungera.

Om man däremot är för ex. EU-medlemskapet, sedan säger skola, vård och omsorg på ett trovärdigt sätt inför valet och sedan, när man regerar, skyller på just EU-medlemskapet för att man för en nyliberal politik som krossar arbetaren och facken, samt leder till försämringar av skola, vård och omsorg, ja då har man kanske förtjänat att kallas för “populist” på ett nedsättande vis av de som drabbats?

Att Trump är “höger” som republikan råder det naturligtvis inga tvivel om, men huruvida Donald Trump varit en “populist” åt republikanerna vet vi inte än. Det lär vi få se när han regerat ett tag tillsammans med dem. Men jag hävdar ändå att ordet är nedsättande och onödigt även om det skulle vara sant. Användandet av osanna nedsättande ord är riktigt skadligt för ens egen sak, men även nedsättande sanna ord kan vara skadliga för ens egen sak.

Lehnberg slår fast att “Rationella argument biter inte på högerpopulismen”.

Den egna “rationaliteten” hos Lehnberg verkar anse att de som inte delar hennes uppfattning är irrationella. Jag hävdar att hållningen är rationell i en religiös sekt som vill starta krig med en annan religiös sekt, men irrationell om man verkligen vill förstå något eller samverka med andra människor positivt och konstruktivt i sakfrågor i en fungerande samtalsdemokrati.

Lehnberg verkar anse att “rationella” och “antirasister” måste analysera “vad som lockar” och “anpassa motståndet därefter”.

Detta verka Lehnberg anse p.g.a. att Kristoffer Housset, med magisterexamen i historia, samt pressekreterare för Vänsterpartiet 2005-2013, anser detta.

Att anse något p.g.a. någons auktoritet är olämpligt, anser jag. Detta påminner om den sekterism och dyrkan av auktoritet som man finner inom religioner. Det blir lätt likt en dyrkan av en åsna fullastad med gudibehagligt heliga böcker, eller kanske ännu värre, likt dyrkandet av likriktade åsnor med samma böcker på ryggen som diskuterar internt och gnäggar instämmande åt varann. Argumenten måste möta verkligheten och förkastas om de inte håller, inte förstärkas på ett sekteristiskt vis om de inte håller. Endast så kan vår egen åsna utvecklas mentalt.

Jag anser att attityden att motståndaren är “rasist”, d.v.s. underförstått ond, samt man själv är “god” är problematisk i demokratiska sammanhang när man ska försöka diskutera frågor sakligt och hövligt och nå positiva kreativa lösningar. En stor enighet bakom medkännande positiva och kreativa lösningar är att eftersträva för allas trygghet och välfärd i ett samhälle. Det kan även vara olämpligt att ens använda nedsättande ord p.g.a. att de ord vi använder gärna skapar precis just det som orden betyder.

Men att kalla någon för “rasist” kan naturligtvis vara lämpligt, anser jag, om individen själv anser att beteckningen stämmer på denne och ser det som positivt, ex. om individen anser att någon av de mänskliga raserna, ex. den egna eller någon annan ras, är överlägsen.

Det är inte många som inser det, men rasism är faktiskt inte olagligt. Rasister av olika raser kan dessutom vara goda vänner. Rasism är lite som att titta sig i spegeln och säga du är vacker och du är bäst, fastän man säger mitt folk är vackert och vi är bäst. Detta behöver alls inte skada något annat folk eller leda till krig. Det kan likaväl leda till välmående, fotbollsmatcher och folkfest.

Skulle det vara så att personen som kallas “rasist” företräder ett parti där det finns människor av många olika raser, samt partiet har “nolltolerans mot rasism”, yttermera är emot krig som dödar människor (av andra raser), så är det naturligtvis mycket olämpligt att kalla denne “rasist” eftersom den som uttalar det kommer framstå som en lögnare och inte tas på allvar. Att tas på allvar är en fördel i politiken om man vill vinna val. Yttermera kommer den som utsätts för det ohövliga tillmälet få sympatiröster i valet om denne visar sig ledsen för tillmälet, men själv kämpar för att hålla sig hövlig.

Ofta är det så att vi själva är de som skapar det problem som vi gnäller på. Sinnet är i ett sådant gnällande dunkelt gnällande tillstånd inte öppet för positiva intryck eller dialog. Jag hävdar att “fienden” i Lehnbergs fall och i stort sett hela vänsterns fall, till största delen, är deras eget val av nedsättande retorik.

Det är den egna fastfrusna negativa attityden till andra människors uppfattning om vad som är “gott” för oss alla och för framtidens generationer, på kort och lång sikt, som utgör själva hindret för att kunna lyckas.

Det är lätt att, som socialist, vara enig med citatet av LO-ekonomen, Sebastian de Toro, som likt de flesta högersossar inom LO säkert gärna proklamerar inför sina väljare att “Stora grupper har förlorat på de senaste decenniernas utveckling, nu krävs en progressiv ekonomisk politik”. Det är retoriskt korrekt. Problemet är givetvis att det kan vara svårt att bli trovärdig hos väljarna, trots fin och hövlig retorik, om man varit medlöpare till en regeringspolitik som gjort raka motsatsen.

Lehnberg ställer sig frågan “Hur kunde Donald Trump, vars valkampanj kantats av allt från tafsningsskandaler till pinsamt dåliga valdebatter, vinna valet?”

Mitt svar ligger i dessa två frågor. Hur kunde en så pass nyliberal kandidat understödd av Wall street vinna primärvalet i Demokraterna, trots hennes minst sagt belastade historik, när folket helt tydligt ville ha den demokratiske socialisten Bernie Sanders som fördömer Wall street-korruptionen? Hur kunde sedan Donald Trump som utgav sig för att representera något bättre än just Wall street-korruptionen, en man som talade med sympati för Bernie Sanders, vinna valet?

Individer tar gärna på varann. Vi åtrår ofta varann. Det är uppenbart. De som gillar bling-bling, drömmer ofta om en rik framgångsrik partner som tar på dem. En individ som tar för sig är ofta sexigt för många. Det är sannolikt därför skandal-dreven, som offentligt och ohövligt, angriper Donald Trump inte hjälper, men istället skapar sympati hos många. Vem tror att bling-bling-tanterna talar sanning och inte talar för att tillskansa sig mer bling-bling, förresten? Människor har dessutom nog ofta svårt att se en normal eller stark sexuell drift som något negativt eftersom de själva ofta har en sådan eller rentutav önskar sig en sådan från sin partner.

Lehnberg ställer sig frågan “Och hur ska vi förstå att Sverigedemokraterna på hemma-plan tycks resistenta mot politiska skandaler?”

Jag tror inte att Sverigedemokraterna, eller något annat parti, är resistenta mot skandal-drev i massmedia ägd av utländsk-lojala intressen som vill krossa nationell svensk demokrati till förmån för EU och global handel. Människor, som ändå läser utländsk-lojal massmedia fortfarande och tror på drevens innehåll, måste ges ett rimligt alternativ om skandalerna ska kunna orsaka partibyten. Sverigedemokraterna själva skäms nog över många skandal-drev, kanske speciellt de som varit sanna, men Sverigedemokraten frågar sig säkert vilket alternativ denna har. Resistensen ligger sannolikt i att det inte finns några vänsteralternativ för Sverigevännen i denna massmedia. (även om Vetenskapliga partiet finns).

Det är helt uppenbart många uppfattar Vänsterpartiet som betydligt mer skandalöst än SD, ex. för att att Vänsterpartiet inte fördömer Islams fascistiska doktriner, på samma vis som de fördömer andra fascistiska doktriner.

Att kalla SD för “högerpopulister” är också lite ohövligt även om det delvis är sant. SD verkar ligga mellan sossarnas högervridna “sociala” nyliberalism och Alliansens konservativa högerpolitik. Således är de “höger” ur den synvinkeln, men samtidigt vänster vad gäller att gå ur det nyliberala EU. Huruvida politiken de presenterat kommer vara “populism” om de får regera hänger enbart på om de kommer infria sina löften eller ej, anser jag.

Lehnberg vill förstå varför SD:s “främlingsfientliga” argumentation fungerar. För det första verkar främlingsfientlighet såväl som kärlek vara naturligt i naturen och verkar beror på hormonet oxytocin som fungerar både som kärlekshormon och främlingsfientligt hormon. Detta hormon stärker känslorna beroende på tidigare erfarenheter. Således är det bättre att försöka använda sanna vänliga ord och bekräftelse, då detta givetvis skapar mer känsla av välvillighet och tolerans människor emellan… om det nu är det man är ute efter…

För det andra har invandringen varit extrem, samtidigt som svenska medborgare ofta upplever att de har fått det sämre med den borgerliga politik som förts av hela detta politiska höger-spektra till höger om Vänsterpartiet. Folk vill se en förändring och många hoppas på Sverigedemokraterna, p.g.a. att den andra politikeradeln inte lyssnat på dem. Precis så hoppas USA:s folk nu på Trump eftersom de inte fick Bernie Sanders.

Nu till uttrycket ”Den främlingsfientliga berättelsen” som talar “till en primal rädsla”.

Beskrivningen tycks anspela till ödlors primala beteende när de fientligt angriper varandra och visst kan man se detta primala ödle-beteende hos många människor inom politiken. Vägen ut ur det primala ödle-beteendet är de högre funktionerna i hjärnan, där vi försöker förstå varann och ta hand om varann.

Meditation, kunskap i psykologi och filosofiska funderingar i stillhet kan bättra på förmågan att tänka mindre primalt och mer känslomässigt och logiskt rationellt, samtidigt har det sannolikt varit rationellt rent darwinistiskt att tillhöra det primala överlevande ödle-beteendet i den mänskliga historien när väl skiten träffat fläkten, vilket den givetvis ofta gjort, eftersom människan saknar förmåga att förstå exponentialfunktionen.

Vi har inte bara sett sett Balkan, Rwanda och Hitlertyskland, vi har även sett USA:s, Nato:s och Sveriges stöd av extrema fascistiska islamister i Syrien och svenska vapenleveranser till den stat som stöttar dem, nämligen Saudiarabien.

Det s.k. “antirasister” bör göra för att trycka tillbaka sådan extremt fascistisk politik är naturligtvis inte att vara medlöpare till den, ej heller låta denna extrema fascism massinvandra till Sverige, så att både invandrare som flytt denna extrema fascism, samt vanligt svenskt folk, inte blir ”rasister” eller ”islamofober” på kuppen!

För svensken är oftast inte rasist, även om s.k. “antirasister” ibland kan lura folk till att bli det, genom den falska reflexmässiga ödle-lika slutledningen att man är för det som någon ohövlig person är emot. Nej. Svensken hjälper faktiskt gärna andra raser, även Sverigedemokraterna, men svensken, ej heller den assimilerade invandraren, vill betala för icke-integrerbara kulturer, eller för asylbaronernas boendeindustri, när pengarna kan göra 10 gånger mer nytta lokalt i tillfälliga flyktingläger eller kanske kan lindra egen sjukdom och lidande något. Svensken är relativt intelligent dessutom och inser ofta att ju fler som försöker ta sig över Medelhavet i dåliga gummibåtar, desto fler stryker med. En stoppad migration och påbörjad utvandring kommer rädda liv (av andra raser), garanterat.

Beteckningen “den främlingsfientliga kommunikationen” är olämplig då det finns främlingar i kommunikationen som är fientliga till andra främlingar, likt Amineh Kakabaveh från Vänsterpartiet, som är fientlig till nya främlingars extrema kvinnoförtryckande fascistiska islamistiska doktrin.

Lehnberg citerar Sebastian de Toro: “Vi ska givetvis ta strid mot främlingsfientliga partiers rasistiska ideologi, men man behöver inte se ner på deras väljare. Det är människor som känner oro för utvecklingen och som i vissa fall också varit dess förlorare.”

Uttrycket “ta strid mot” är uppviglande och fientligt. Sverigedemokraterna har främlingar från andra länder i sitt parti. Sverigedemokraterna har “nolltolerans mot rasism”. Vänstern ser inte enbart ner på SD:s väljare men är direkt ohövliga och aggressiva mot dem. Detta måste givetvis förändras. Så kan man inte vinna väljare.

Lehnberg frågar sig: “Hur ska man lyssna på och försöka förstå människor som fallit för rasistiska och högerpopulistiska budskap utan att köpa deras världsbild och problemformuleringar? Är det ens möjligt?”

Ja. Det är fullt möjligt. Det finns egentligen inte något alternativ för den som vill förstå än att ta in och bearbeta andras världsbild och problemformuleringar, men du behöver enbart köpa den delen av deras världsbild och den delen av formuleringarna som du själv anser vara rimliga och sanna när du undersökt dem djupare. Jag anser att det är fullt möjligt eftersom jag själv gjort det. Du behöver inte köpa hela paketet, men kanske medvetet förbereda dig på att åtminstone köpa några delar.

Ett exempel på att den egna uppfattningen om den egna godheten och “antirasismen” kan kvarstå, fastän man ändrar uppfattning, är ex. att en stoppad migration på skrangliga gummibåtar kommer rädda (andra rasers) liv. Deportationen av illegala invandrare kommer rädda barns liv (av andra raser) då ryktet sprider sig att den illegala migrationen inte längre fungerar. Den effektivare användningen av pengar för att hjälpa lokalt med bistånd kan kanske hjälpa (andra raser) upp till 10 gånger mer (om vi hjälper rätt) än att vi ger pengarna till svenska asylbaroner som Bert Karlsson.

Det finns några saker som kommer gynna det demokratiska socialistiska Vänsterpartiet, anser jag:

+ Att bli mer tydligt ekologiska och nationella.
+ Att avsluta all samverkan med nyliberala partier som saknar utträdeskrav ur EU.
+ Att bli mer hövliga ex. sluta kalla folk för “rasister” som gör allt för att inte vara det.
+ Att försöka öka förståelsen av vad Islams fascistiska doktriner verkligen säger genom att slå upp citat och börja lyssna på mordhotade apostater som berättar vad de flytt från, inte bara avfärda rationell islamkritik som irrationell islamofobi.

Jan Myrdal konstaterar att Nya Tider är mer sanningsenliga än DN

Detta får jag nys om via Anders Romelsjö – Debatt om yttrandefrihet, Nya Tider, DN och nazism och Myrdals konstaterande är egentligen inte konstigt. Jan Myrdal är för jämlikhet och är en känd och kontroversiell författare som driver saker till sin spets med välgrundade åsikter, en författare som ständigt refuseras av DN.

Nu är det så att DN är en tidning ägd av Bonnierfamiljen. Denna familj har förmodligen lojaliteten hos kolonialismen, imperialismen, USA och Israel, och är förmodligen alls INTE eniga i den “sanning” som vänstermänniskorna Jan Myrdal eller Anders Romelsjö vill förmedla.

På samma vis som Jan Myrdal refuserades ville sannolikt DN, precis som annan massmedia med moraliskt tveksamma ägarförhållanden kopplade till Nato-intressen, inskränka Nya Tiders yttrandefrihet på en bokmässa i Göteborg.

Detta handlar inte enbart om Nya Tider eller ens skillnader i politiska åsikter eftersom mediemogulerna av rent konkurrensmässiga intressen givetvis vill inskränka yttrandefriheten även för andra publikationer i butiker och pressbyråer.

Detta är alltså även ett resultat av konkurrens att de stora mediemogulerna vill krossa de små tidningarna oavsett om de är höger, vänster, nationella eller internationalister rent politiskt, inte enbart en politisk agenda.

Denna monopolistiska inskränkning av yttrandefriheten sker naturligtvis även genom de delar som tidningarna lögnaktigt kallar “fri debatt” på sina insändarsidor. Denna “fria debatt” är naturligtvis allt annat än “fri” och styrs av tidningarnas politiska agendor, vilken naturligtvis styrs av ägarförhållandena. Även på Internet är dessa s.k. “fria forum” och kommentarsfält hårt censurerade.

När sedan politiker, massmedia och andra aktörer, ex. Google, planerar stegvisa smygande inskränkningar av yttrandefriheten för alternativ media drar man osökt parallellen till Sovjetunionens kommunistiska styrning av media-innehållet.

Man konstaterar kallt att skillnaden i beteendet i praktiken är minimal, även om det demokratiskt styrda kommunistpartiets censur för folkets väl och mediemogulernas odemokratiska styrning genom sin censur mot folkets verkliga demokrati, givetvis i praktiken är annorlunda.

Det är sant att vi fortfarande har en relativt hög nivå av yttrandefrihet i Sverige, men det är de sittande mediemogulerna, de sittande politikerna och chefredaktörerna som i praktiken styr mängden och kvaliteten på det opinionsbildande material som folket de facto får tag på i TV-burken, i butiker och i pressbyråer.

Men de styr inte alla. Långtifrån. Undantaget är den växande skara individer som själva uppsöker nya alternativa medier som ex. Nya Tider eller Avpixlat via Internet eller ex. blir medlemmar i tidningen Flamman där läsarna själva äger tidningen och direkt kan påverka dess innehåll, tidningar som inte behöver ta hänsyn till mediemogulernas agenda.

Visserligen är yttrandefriheten tydligt snedvriden i Sverige och därmed även demokratin, men många människor börjar vakna. Visserligen har många fastnat i jagandet av fantasifigurer i Pokemongo-appen, i de amerikanska spion-apparna Facebook, Messenger eller Whatsapp, i en slags distraktion, en slags ny religion, en verklighetsflykt från de alltmer växande sociala problemen.

För många hamnar, p.g.a. av EU-kapitalismens frihandel/fulhandel, i arbetslöshet, utbrändhet och sjukdom samtidigt som de ser problemen som växer i samhället och de flyr då antingen verkligheten eller måste anstränga sig en aning för att se sanningen, d.v.s. ställa sig frågande till vad som sker och varför massmedierna inte beskriver den verklighet de upplever.

Det är därför inte konstigt att man numera ser att många t.o.m. ratar de gratistidningar som mediemogulerna bönar och ber om att de ska läsa genom att just göra dem helt gratis. Och varför ska de läsa en slags kopia av samma desinformation genom DN eller Aftonbladet och dessutom betala för det?

Folk börjar nu vakna via sina telefoner och datorer. De läser helt annan alternativ media som har bättre förklaringar på den misär och olust som de upplever och detta kommer naturligtvis i förlängningen sannolikt få effekt. Min egen förhoppning är att det kan bli en samlad och enig effekt och inte en splittrad effekt där nationella och socialister bekämpar varann, men där de enas på två viktiga punkter:

1. Revolutionen mot mediemogulerna och storkapitalet, såväl som mot repressiva diktaturer som splittrar folken, måste vara nationell och demokratisk i varje land och värna det egna folket och de egna medborgarna såväl som invandrade medborgare som vill integreras i en gemensam och fredlig kultur. När alla nationer lyckats är denna revolution internationell. Kulturer som inte är förenliga med den nationella kulturen som råder kan inte ges någon plats i en nationell s.k. “mångkultur”.

2. Fascistiska religioner/ideologier måste bekämpas, eftersom de låser in människor genom sekterism, hot och våld. Därmed förhindrar de människors verkliga frihet, deras yttrandefrihet, deras demokratiska friheter och deras verkliga kulturella frihet och deras trosfrihet. Hitlertyskland, Sionistisrael, Wahhabbismen, Salafismen och Stalins diktatoriska skräckvälde såväl som USA-regimens odemokratiska imperialism, vilken bestyckar terrorister med vapen, måste bekämpas av folken demokratiskt och nationellt.

Nu skulle man givetvis kunna anse att Jan Myrdal kan publicera sina alster utan refusering någon annanstans än i DN och det är precis det han har gjort i Nya Tider. Men se! Då blir DN och mediemogulerna skrajsna. För tänk om alla skulle börja göra som Jan Myrdal, nämligen överge DN och all annan massmedia ägd av de mediemoguler eller politiker som splittrar och krossar folket med sin tomma retorik? Då skulle folket vinna och mediemogulerna och de korrupta politikerna förlora.

För är det inte så att massmediemogulerna och deras blint lojala skräpjournalister och politikerna är ute efter att splittra Sveriges medborgare på olika vis i en ofruktsam konflikt mot varann? Främjar de inte att de nya glåporden utgörs av ord som ex. “rasism” och “kommunism”, glåpord mot “nationell självkänsla” och mot “jämlikhet”, ord som i sin förvanskade form splittrar arbetarklassen i två läger, helt utan att man beskriver den verkliga betydelsen av dessa ord, men istället försmutsar dem med andra betydelser?

Så jag upplyser er alla om, återigen, att man inte behöver vara politiskt högervriden, “högerextrem” eller “konservativ” för att vara skeptiker till den förda invandringspolitiken. Nej. För när den naiva migrationspolitiken gjort tillräckligt många asylbaroner tillräckligt rika och riktigt många människor dött i Medelhavet och tillräckligt många terrorister detonerat i våra storstäder kan man alltså enas om att det är idioti, helt oavsett politisk hemvist.

Att “konservativa” och “högerextrema” råkar vara emot samma sak som oss jämlikhetsförespråkare beror på samma fenomen som att nästan ingen vill äta bajs. En naiv kostsam migrationspolitik och bajs smakar nämligen inte jordgubbstårta, även om den är dyr, oavsett från vilken vinkel man angriper den med tårtspaden.

Gruppen eller etniciteten avgör således inte hur man ser på en naiv migrationspolitik. Man kan vara från Somalia, vara brun som choklad, likt Mona Walter, den numera kristna apostaten, och samtidigt vara emot invandringen av extrema islamister, vars texter hon känner väl till, men som hon föraktar.

Och även om man skulle vara rasist, d.v.s. ser sin egen ras som högre stående, oavsett vilken ras nu detta skulle vara, så kan man givetvis vara skeptisk till den förda extrem-islamistiska massmigrationspolitiken till Sverige eftersom man naturligtvis kan ha vilken etnicitet/ideologi/religion som helst och samtidigt vara emot extrem islamism, eftersom extrem islamism betyder terrorism, krig och elände, precis som fascismen, nazismen, sionismen eller vilken annan sekteristisk extremism som helst.

Således kan ett motstånd mot den förda migrationspolitiken, helt enkel, betyda att man har förnuft och känsla och är för ett vetenskapligt samhälle, fred och inte vill ha fler drunkningsolyckor i Medelhavet, samt att de extrema islamisterna ska utvandra dit där de hör hemma religiöst och kulturellt. Ju fler som bryr sig i varje nation att ta kål på den extrema migrationspolitiken och mediemogulernas lögner, desto bättre resultat får vi givetvis både nationellt och internationellt.

Flamman: ”SD-väljarna kan ändra sig”

Via Anders Romelsjös blogg blir jag tipsad om Flamman, en tidning som min mor läste för länge sedan. Jag undersöker tidningen för att kunna svara på Romelsjös fråga. Tidningen ägs föredömligt nog av dess egna läsare. Verkligen ingen fulmedia ägd av utländska intressen. Jag lägger upp en länk till Flamman i högerspalten.

Så jag läser några artiklar. I artikeln ”SD-väljarna kan ändra sig” menar ex.  journalisten Jonas Wikström att Sverigedemokraternas väljare kan lockas tillbaka. Det är en välskriven artikel som kanske kan få de något intelligentare socialisterna att inse sin felaktiga taktik mot SD.

Man hade faktiskt kunnat inse redan från början att ohövlighet mot Sverigedemokraterna skulle ha precis motsatt effekt om de känt till det olämpliga med det s.k. ”nazistargumentet” och att undvikandet av detta argumentationsfel t.o.m. lett till en netikettregel som kallas Godwins lag som avråder från att göra sådana jämförelser. Detta för att undvika negativt käbbel. Käbbel leder nämligen inte fram till något positivt och konstruktivt, något som även sociologen och filosofen Jürgen Habermas menade då han kom med idén om deliberativ demokrati.

Den som är lite bevandrad har kanske även noterat andra kända argumentationsfel samt några av den välkände Mahatma Gandhis demokrati-citat:

mahatma_gandhi_80x80
”Evolution av demokrati är inte möjlig om vi inte är beredda att höra den andra sidan.”
/ Mahatma Gandhi

Således verkar Mahatma Gandhi mena att vi inte bör ignorera eller bespotta några andra politiska initiativ, men lyssna och försöka förstå varann. Har något parti visat att de lyssnat på Sverigedemokraterna och bekräftat vad de sagt och svarat på detta konstruktivt? -Nej. Det tycker jag inte. Där har Sverigedemokraterna sannolikt vunnit massvis med väljare.

mahatma_gandhi_80x80
”Demokrati, disciplinerad och upplyst, är den finaste sak i världen. En demokrati fördomsfull, okunnig, vidskeplig, kommer att landa i kaos och kan blir självförstörande.”
/ Mahatma Gandhi

Visst fanns det förvarningar eller ”fördomar” om faran med massinvandringen av extrem islamism och s.k. ”hederskulturer” redan innan Sverigedemokraterna började växa, men Svenska folket har snarare varit naiva, inte fördomsfulla. Svenska folket har dömt i efterhand, efter egna upplevelser eller upplevelser inom familjen, enligt egna känslor och ibland även genom förnuftet, ex. genom insikten om sänkta pensioner, mörkad statistik som regeringen och fulmedia velat dölja.

Där har Sverigedemokraterna vunnit, för vem kan lita på en politikeradel som försöker kleta tjära på vindrutan mitt under färden? Politikeradeln har förmodligen förlorat tilliten permanent hos alltför många väljare. Att blåljuga för folket är direkt olämpligt i en representativ demokrati.

mahatma_gandhi_80x80
”Intolerans, oartighet och hårda ord….. är tabu i alla goda samhällen och strider helt klart mot demokratianda.”
/ Mahatma Gandhi

Intoleransen, oartigheten och de hårda orden mot Sverigedemokraterna från politikeradeln har motverkat demokratin, förvärrat problemet och skjutit upp de förändringar som en växande och stor andel av folket vill se. Har detta respekterats? -Nej. Endast på senare tid har det gjorts tafatta pudlingar.

mahatma_gandhi_80x80
”För att värna demokratin måste folket ha en angelägen känsla av oberoende, självaktning och samstämmighet.”
/ Mahatma Gandhi

Beteendet från politikeradeln och fulmedia har splittrat folket, t.o.m. fått människor att mista aktningen mot varann och t.o.m. mot sin egen existens som en del av ett svenskt folk i Sverige. Samstämmigheten hos folket måste komma ur en självrespekt och en respekt för varann, en respekt för olika logiska tankesätt, respekt för känslor som bildar olika åsikter, åsikter som måste förstås så att vi kan försöka hjälpa varann att komma till en balans som kan kännas bra för alla.

Och vi kan alla notera att både vänster- och höger-väljare också ändrat sig för att stödja Sverigedemokraterna. Eller hur? Tanken borde således vara skepticism mot politikeradelns, de utländska investerarnas och den utlänskägda fulmedians eget förda krigs- och massmigrations- och asylbarons-politik. Så det gäller inte enbart taktiken mot Sverigedemokraterna, men även mot innehållet i sin egen politik, den politik som gjort folket, även socialister, så fly förbannade att de, ofta i ren protest, röstar på ett parti som utmålas som nazistiskt av denna politikeradel.

Med tanke på den massiva hatkampanjen mot alla som föraktar den politikeradel som tar pensionärernas pensioner och ger dem till de s.k. ”barnen” med kraftig skäggväxt, samt extrem kvinnofientlig fascistisk islamism-sympati, så måste politikeradeln verkligen vränga sig själva ut och in, när man lägger om politiken, dessutom pudla duktigt, för annars blir det inte trovärdigt och då kommer Sverigedemokraterna att stärkas ytterligare.

Frågan är om det ens är möjligt att vränga om ett parti efter att det betett sig såpass odemokratiskt mot Sverigedemokraterna, ett parti som faktiskt röstar för fred och vill hjälpa fler människor lokalt där hjälpen behövs som mest utan att treåringar behöver dö? Är det möjligt med ett sådant konststycke? Det måste liknas vid att krypa upp i ärslet i ren skam och sedan på något vis försvinna.

De socialister som bespottat Sverigedemokraterna med ”rasism” och ”nazism” bör, enligt min egen mening, för att undkomma med hedern i behåll starta nya och mindre naiva partier baserade på bättre förnuft och bättre känsla, partier som sedan valsamverkar sig in i riksdagen genom ex. Valsamverkanspartiet. För enskilda intelligenta individer kan pudla och ändra sig, men knappast ett hela partier.