FiB/Kulturfront – Kul intervju – Fredrik Virtanen möter Jan Myrdal

FiB/Kulturfront, Fredrik Virtanen och Jan Myrdal bjuder oss på en fantastisk och roande intervju som kritiserar LO:s och Socialdemokraternas ledningar för stämpling av politiska rivaler, med ”kommunism” och ”fascism”, istället för att tolerant förstå de underliggnde orsakerna genom frågan ”Varför?”

Den 60-talsvänster som blev en del av etablissemanget jämförs med alkoholister. De talar om sex, kärlek, känslor, karktär, minne, vittnespsykologi, sanning (som jag själv repeterar), fake news, censur, folkhemspolitiken, äganderätt, planekonomi, liberalism, frihet, socialism, kommunism, kapitalism, tillväxt, nytta.

De talar även om Myrdals nya bok ”Ett andra anstånd”, förmodligen en bästsäljande slags ”shocker” (amerikansk slang) som säkert kan väcka nya känslor, kan göra nytta och kan sprida både glädje och shockera.

Även Henning Mankell, Lasse Diding och Jan Guillou nämns. Myrdal håller ofta till i centrala Varberg, i sitt privata bibliotek, som är tillgängligt för forskare, författare, journalister och alla andra som i sin verksamhet kan ha nytta av samlingarna.

Skulle gärna själv vilja intervjua Myrdal om kommunism, nationalism och EU. Jag skickar en förfrågan.

Mer intressant:

Söndagsmorgnar med Jan Myrdal. Hans O Sjöström, journalist och författare vid Jan Myrdalseminariet 14 april.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Myrdal
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/707GWv/konsten-att-tvala-till-myrdals-livsverk
http://www.norstedts.se/bocker/186796-ett-andra-anstand
https://www.adlibris.com/se/bok/ett-andra-anstand-9789113094489
Håkan Bravinger Norstedts – Presenterar Myrdals nya roman

https://web.archive.org/web/20080913174347/http://www.tv8.se/studiovirtanen/https://myrdalblogg.blogspot.comhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrik_Virtanen

Annonser

Olika former av lögn – Del 7 – Känsloargument kan leda både till rationalitet och lögn

Känsloargument kan stärka rationalitetens effekt på åhörare, men de kan även göra motsatsen, d.v.s. leda bort från rationalitet och därmed leda till lögn och okunnighet. Felet många rationella människor gör är att stänga av känslan, vilket INTE lockar den mer inuitive till rationalitet.

Bild på George Campbell
”[Känslor] är inte ersättare för förnuft, eller ens rivaler i hennes dominans; de är hennes kvinnliga tjänare, genom vars tjänst hon kan ledsaga sanning in i hjärtat, och ge den ett fördelaktigt mottagande. Likt kvinnliga tjänare är de benägna att förföras av sofisteri i en mantel av förnuft, och ibland tillverkas de okunnigt för att hjälpa till vid introduktionen av lögn.”
/ George Campbell Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Appeal_to_emotion#Classical_times

”[Emotions] are not supplanters of reason, or even rivals in her sway; they are her handmaids, by whose ministry she is enabled to usher truth into the heart, and procure it to favorable reception. As handmaids, they are liable to be seduced by sophistry in garb of reason, and sometimes are made ignorantly to lend their aid in the introduction of falsehood.”
/ George Campbell Source: https://en.wikipedia.org/wiki/Appeal_to_emotion#Classical_times

När alltså en diskussion leder in på någon form av känslosvall, ex. framfört av en intuitiv individ, eller av någon som vilseleder medvetet med känslor, så gör man förmodligen bäst i att agera både rationellt och känslomässigt korrekt, inte enbart avfärda det hela kallt eller vetenskapligt.

Vi kan visserligen vinna slagen logiskt, samt få många hurrarop, från de som tillber rationaliteten, om vi är hårda och kalla mot de mer intuitiva människorna, men vi kommer knappast vinna över de mer intuitiva till rationalitet, vilket givetvis vore den totala vinsten.

jane_goodall_80x80
”Kvinnor tenderar att vara mer intuitiva, eller att erkänna att de är intuitiva, och kanske är inte den hårda vetenskapliga approachen så attraktiv. Det sätt på vilket vetenskapen lärs ut är väldigt kall. Jag skulle aldrig blivit vetenskapsman om jag hade blivit utbildad på det viset.
/Jane Goodall

”Women tend to be more intuitive, or to admit to being intuitive, and maybe the hard science approach isn’t so attractive. The way that science is taught is very cold. I would never have become a scientist if I had been taught like that.
/Jane Goodall

Felfri rationalitet ihop med känsloargument, gärna med en hänvisning till evidens, samt vänliga påpekanden om ev. argumentationsfel som debattören gjort, kan förmodligen vinna över betydligt fler intuitiva människor. Kanske även motdebattören själv?

Detta är inte samma sak som s.k. ”politisk korrekthet”, där rationaliteten ofta haltar grovt. Det jag menar är felfri rationalitet kombinerat med känslomässig korrekthet.

I en demokrati där alla har rösträtt oavsett rationalitet så är det naturligtvis av allra yttersta vikt att alla som är rationella lär sig att behärska känsloargumenten och använder dem i kombination med rationalitet.

Om någon framför ett känsloargument mot vetenskapen, ex. att den är osäker och att religion är tryggare, eftersom den är oförändelig, så kan man svara ex. följande, vilket är fyllt med positiv känsla och motivation att bli intresserad av vetenskapen:

albert_einstein_80x80
”Den vackraste upplevelsen vi kan ha är den mystiska – den fundamentala känslan som står vid krubban av äkta konst och verklig vetenskap”
/Albert Einstein

“The most beautiful experience we can have is the mysterious – the fundamental emotion which stands at the cradle of true art and true science.”
/Albert Einstein

Eller kanske så här, för den som söker svar på livets frågor, eller vill ha kvar sin sekteristiska tro:

Stephen-Hawking-80x80
”Religion var ett försök att svara på de frågor vi alla frågar. Varför är vi här? Var kom vi ifrån? Vetenskapen ger idag bättre och mer konsekventa svar, men människor kommer alltid att hålla fast vid religion eftersom det ger tröst och de litar inte på eller förstår vetenskapen. ”
/ Stephen Hawking Källa: Neil deGrasse Tyson interviews Stephen Hawking – What Happened Before Big Bang?

”Religion was an attempt to answer the questions we all ask. Why are we here? Where did we come from? Nowadays science provides better and more consistent answers, but people will always cling to religion because it gives comfort and they do not trust or understans science.”
/Stephen Hawking Source: Neil deGrasse Tyson interviews Stephen Hawking – What Happened Before Big Bang?

Negativa känslor som vi ska vara uppmärksamma på, samt kan användas i kombination med rationellt är ex. de negativa känslorna av rädsla, oro, skuld, ilska, ledsamhet eller äckel. Man kan ofta se de här känslorna hos ex. klimatalarmister.

Klimatalarmister kan ex. känna rädsla och oro för journalisternas och mediernas varningar, skuld för sitt eget resande, ledsamhet eller ilska att för inget händer i realiteten.

Barn i pulka på gräs
Ett barn i pulka på gräs
är ett typiskt känsloargument
i bildform från Miljöpartiet
men saknar ett rationellt
argument.

Positiva känslor som ex. kan användas för att hjälpa klimatalarmister till mer rationalitet är ex. de positiva känslorna av ex. empati, medkänsla, stolthet, lättnad och hopp.

Vi kan ex. visa empati och medkänsla för klimatalarmisternas negativa känslor. Vi kan få dem att känna stolthet att de varnat för klimathotet, eftersom det varit helt emotionellt korrekt att göra det. Det är faktiskt inget fel att reagera mänskligt på ett hot som nästan alla journalister och medier ständigt repeterar storvulet i grupp, vilket är ett typiskt tecken på lögnaktighet. Det kräver snarare en omänsklig mental styrka att kunna stå emot repetitionerna och storvulenheten från en så stor grupp av medier och journalister.

Vi kan dessutom ge klimatalarmisterna helt rätt i att klimatalarmism behövs, men utan samma lögnaktighet, och få dem att känna stolthet över att vetenskapen faktisk har en massa evidens för klimatförändingar, genom jordens hela historia, samt ofta varit mycket skadliga för livet på planeten, även om just klimatalarmismen de senaste decennierna kanske varit att likt en galen sekt påskina undergången om tio år?

Vi kan även ge klimatalarmisterna helt rätt i att ekologisk hållbarhet går hand i hand med sänkt CO2-utsläpp, men samtidigt påpeka att politikerna och människorna som röstar på dem faktiskt motverkar ekologisk hållbarhet.

Vi kan hjälpa klimatalarmisterna att känna lättnad och hopp om framtiden, genom satsningar på bra beredskap som kan skydda oss ganska väl från både väderfenomen och klimatförändringar, samt meddela att vi genom astronomi och andra satsningar, samt nedväxt till balans med naturen, kanske kommer kunna minska riskerna för planeten ytterligare.

Känner du tacksamhet för mitt arbete om sanning kan du uttrycka denna tacksamhet på flera olika vis. Ex. kontakta mig för att donera pengar, eller berätta om partiet och denna text för dina vänner och bekanta, enligt Soldathandbokens principer, eller bli aktiv medlem gratis, eller skapa ett eget parti som valsamverkar med Vetenskapliga partiet.

För att bli mer sann, så lär dig fler former av lögn i denna serie om sanning!

Mer intressant:
https://en.wikipedia.org/wiki/Appeal_to_emotion
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4djan_till_k%C3%A4nslor

Bloggar som nämner känsloargument:

https://bajstesting.wordpress.com/2011/03/21/fortjanar-alla-manniskor-helvetet-introduktion/
https://lbslundretorik.wordpress.com/lektion-3-regler-och-argument/
https://jamstalldhetsfeministern.wordpress.com/2014/04/26/nej-till-lika-lon-for-lika-arbete/
https://hogrelius.wordpress.com/2016/08/23/nagon-javla-ordning-maste-det-vara-i-ett-land/
https://agilitybiten.wordpress.com/2015/11/08/naturligt-kak/

 

Forskning – Tara Swart – Journalister älskar sitt jobb – Deras hjärnor fungerar dåligt – Det finns hopp

Slutsatserna av Swarts forskning är inte förvånande. Journalisters hjärnor fungerar i allmänhet dåligt. Det har vi noterat under en längre tid, även om det finns helt fantastiska undantag som vi berömt här, men det finns hopp om högre intelligens för journalisterna. Ett resultat av studien var att journalisters hjärnor, när de jämfördes med andra grupper, visade en lägre nivå av s.k. exekutiv funktion.

Exekutiv funktion är hjärnans förmåga att reglera känslor, undertrycka fördomar, växla mellan olika uppgifter, lösa komplexa problem, samt tänka flexibelt och kreativt. Detta drivs på av flera faktorer enligt Swart, inkluderat hög konsumtion av alkohol, socker och koffein.

Faktorer som kan förbättra journalistiken:

  1. Bli nykter.
    41% av journalisterna drack 14 eller fler enheter med alkohol i veckan. (Den rekommenderade tillåtna mängden per vecka är 14. En enhet är 25ml med alkoholhalt 40%. En vinflaska 750 ml med alkoholhalt 12% innehåller ex. 9 enheter. En ”imperial pint” (568 ml) med öl med alkoholhalten 4% innehåller ex. 2,3 enheter.)
  2. Schemalagt intag av vatten.
    Färre än 5% av journalisterna drack tillräckligt med vatten, vissa ingenting alls. Journalisterna behöver alltså uppmuntras att dricka vatten. Placera ut vattenflaskor intill deras datorskärmar! Påminn dem att dricka med jämna mellanrum!
  3. Mer tid avsatt för mindfulness-övningar.
    För att hjärnan ska vara effektiv behöver den ta pauser från mental aktivitet. Tvinga in journalisterna i mindfulness-rum för meditation med jämna mellanrum!
  4. Intag av fiberrik kost.
    Intag fiberrik kost som avger energi till hjärnan på ett jämnt och balanserat sätt! Erbjud journalisterna mat som innehåller fibrer ex. morötter, bananer och riktiga fiberrika smörgåsar och förbjud socker-haltig mat på arbetsplatsen.
  5. Sluta med koffein.
    Erbjud enbart koffeinfria drinkar, ex. infusioner, samt förbjud sockerbitarna.
  6. Se till att få rikligt med sömn.
    Sov på bestämda tider. Behåll dygnsrytmen. På natten renas hjärnan. Bra sömn höjer IQ under dagen och det blir lättare att se uppenbara samband.

Andra saker som rapporten visar är att journalisterna är stresståligare än andra eftersom journalister älskar sitt jobb och ofta brinner för sina tidningars politiska agenda.

Stresstålighet kan naturligtvis ses som något utmärkt, d.v.s. att de inte bränner ut sig så lätt, men det kan givetvis också vara dåligt för framtidens generationer, om journalisterna blir fanatiska, eftersom detta kan minska motivationen att vara öppna för nya infallsvinklar, samt kan minska motivationen att vara skeptisk till de uppfattningar som deras egen propaganda innehåller, vilket kan förlama förmågan att analysera saker mer objektivt ur flera infallsvinklar, vilket kan sänka kvaliteten på det journalistiska arbetet.

Klicka här för att läsa hela forskningsrapporten. För att läsa pressmeddelandet klicka här.

Se även dessa mycket intressanta video-klipp:
1. Tara Swart om hur vi blir mer effektiva,
2. Neuroscience and Nationalism | Tara Swart | TEDxLSE
och s
ök gärna nätet efter fler föreläsningar av ”Tara Swart”.

Här ett två citat av Swart ur film nr.2 ovan:

Bild på Tara Swart

”Jag vill vara väldigt tydlig. Det handlar inte om din eller min åsikt, eller att ha rätt eller fel, eller ens våra politiska val. Det handlar om utvecklingen av den mänskliga hjärnan, från stam-ursprung, genom etnisk och geografisk diversifiering till skapandet av nationalstaten, hela vägen upp till modern nationalism.
/ Tara Swart

”I want to be very clear. It’s not about your or my opinion, or being right or wrong, or even our political choices. It’s about the evolution of the human brain, from tribal origins, through ethnic and geographic diversification, to the creation of the nation state, all the way up to modern nationalism.
/ Tara Swart

Bild på Tara Swart

”Till grunden för våra omedvetna fördomar, så är det, även om du inte tror att du har ett rasistiskt, åldersdiskriminerande eller sexistiskt ben i din kropp, om den stereotypen finns i världen, så är det till viss del kopplat till vår hjärnor, och detta var tänkt att hålla oss säkra, för vår hjärna prioriterar att säkerställa vår överlevnad tills vi kan reproducera oss. ”
/ Tara Swart

”To the bases of our unconscious biases, is that, even if you don’t think you’ve got a racist, ageist or sexist bone in your body, if that stereotype exists in the world, then it’s to to some extent wired into our brains, and this was ment to keep us safe, because our brains priority is to ensure our survival until we can reproduce.”
/ Tara Swart

Bild på Tara Swart
Doktor Tara Swart
är neurovetenskaplig ledarskapscoach
, prisbelönt författare och läkare. Hon arbetar med ledare över hela världen för att hjälpa dem att uppnå mental motståndskraft och högsta hjärn-prestanda, förbättra sin förmåga att hantera stress, reglera känslor och minnas information.

Swart är ledarskaps-coach med både doktorsexamen i neurovetenskap och tidigare medicinsk karriär som psykiater. Hon är utbildad vid Oxford University och King’s College i London. Hennes roll som professor vid MIT och King’s College London, samt som gästföreläsare vid Oxford SAID. Hon är specialiserad på sektorer som möter ovanliga nivåer av stress eller förändring.


Tack går till den medlem som tipsade Vetenskapliga partiet, samt till Pettersson

Mer intressant:
Offentligt – För att bli intelligent så är det viktigt att känna till de vanligaste formerna av osanning.

Enhet Förnuft & Känsla – Det tog litet tid innan jag insåg vad det var för fel på vänstern och feministerna

Följande konversation tar upp ett problem och dess lösning. Den förklarar hur människor ur ex. Sverigedemokraterna, som ofta finns i Avpixlats kommentarsfält, ska kunna kommunicera med sjuklöverns folk och ena Sverige. Lösningen heter att använda både förnuft och känsla när man resonerar, alltså inte enbart använda förnuftet, men att uttrycka varma känslor samtidigt för de kvinnor som ex. lider av krig, förtryck och förföljelse.

Gubben • för 15 timmar sedan:

”Det tog litet tid innan jag insåg vad det var för fel på vänstern och feministerna. De argumenterar utifrån känslor och inte från fakta och logik. Och då blir en dialog inte meningsfull – det blir ju bara pajkastning. Jag minns en kommentar från en vän som hade en diskussion med en feminist: ”Jag trodde att jag argumenterade mot den andra personens fakta och logik när jag upptäckte att jag argumenterade mot personens känslor och då blev en fortsatt dialog meningslös”.

MartinG-Vetenskapliga partiet • för 10 timmar sedan:

”Det är en viktig insikt. Jag har märkt att jag får bättre respons från dessa människor när jag med förnuft och känsla sätter samman långsiktiga argument i flera led med känslor. De kan inte tänka rätt i så många led, men finns känsloargumenten med så är de med på noterna ändå. Deras intentioner är goda, men de luras lätt av onda psykopater genom just känsloargument.

Psykopaterna vill råna statskassan på olika vis, ex. genom krig och asylbaronverksamhet. Deras argument kommer inte visa på verkliga och logiska bevis för vad som är rätt för alla folk, men vara i stil med ”Vi måste hjälpa kvinnorna i Afghanistan” när de vill tjäna pengar på att leverera krigsmatriel, trots att vi hjälpte dem bättre med fredliga metoder innan

De kan säga något i stil med ”Vi måste öppna våra hjärtan” vad gäller att ta in horder med icke-flyktingar och terrorister på bekostnad av bistånd och riktiga flyktingar som flyr eländet, vilket de ofta själva skapat med sina krig.

Slutmålet för psykopaten är att inkassera pengar, oavsett om andra folk får lida eller ej, inget annat.”

Gubben • för 2 timmar sedan:

”Det var en bra kommentar.”

MartinG-Vetenskapliga partiet • för 2 minuter sedan:

”Tack. :-) Din kommentar var också bra för den beskrev problemet även om den inte levererade lösningen. Jag är maskiningenjör med hög förmåga att se samband och lösa problem. Se min kommentar som en gåva till dig och dina strävanden! Känn dig motiverad att ta andemeningen med dig till dina medmänniskor och berätta gärna om Vetenskapliga partiet för dem samtidigt om du känner tacksamhet för ökad insikt!”

Läs även mer om John Dübecks & Lilou Dübecks åsikter om hjärntvätt och påstådd upplysning på Avpixlat! Den är läsvärd. Det John Dübeck råkat ut för benämner man ofta som s.k. argumentationsfel, i detta fall mer specifikt personangrepp eller ad hominem-argument och är ofta resultatet av att en människa förlorat rent logiskt, men av sårad stolthet ändå försöker vinna det, s.a.s. lite grann som när någon välter schackspelet över ända vid förlust.

Detta kan förhindras genom social kompetens. Man kan vinna schackspelet logiskt men få motståndaren att känna sig väl till mods ändå genom rätt typ av kommunikation, respekt och bekräftelse.

För att exemplifiera en korrekt kommunikation med en feminist bör man kanske således säga något i stil med. ”Ni har rätt i att kvinnan inte ska våldtas eller förtryckas” för att först visa respekt och bekräftelse, sedan fortsätta med att uttrycka känslor ”Jag känner stor sorg och förtvivlan när jag ser att de kvinnor som befriat sig från männens förtryck utomlands nu utsätts för samma elände i Sverige”, sedan kanske fortsätta med, ”och det är därför jag anser att förtryckta kvinnor som vill befria sig från förtrycket ska skyddas från förtryckande män”, samt följaktligen, ”Vår demokrati och vår välfärd behöver ibland tillhandahålla en temporär fristad för människor oavsett härkomst där respekt, jämlikhet och frihet råder”.

Vidare kan man påstå ”Vi kan varken ha medeltida former av kristendom eller extrema former av islam som förtrycker kvinnan i Sverige. Sverige måste vara ett fritt och kärleksfullt land där alla kvinnor respekteras, trivs och känner sig trygga när de är ute på promenad och kan välja sin egna pojkvän eller en ny tro”. Som svensk med svenska värderingar är det lätt att hålla med, men med detta sätt att resonera talar man till känslorna samtidigt som man för in logiken.

Slutligen kan man säga ”Kristendomen har inte alltid respekterat kvinnan, men förtryckt henne, men kristendomen hör hemma i Sverige idag för den respekterar kvinnan idag, men extrema former av Islam hör inte hemma i Sverige och borde förbjudas eftersom dessa sekter inte respekterar kvinnan.”, men man bör också vara medveten om att islamister kan ljuga friskt för feminister om sin religion, ex. lögnaktigt kalla den för ”fredens religion”, så man måste även ta några exempel på vad Islam faktiskt innebär ex. ta upp några saker som islam slutligen leder till, även rent matematiska exempel som tydliggörs på ett enkelt sätt kan vara hjälpsamma. Samtidigt kan man där baka in känsloargument till feminister i sina förklaringar, om man är motiverad att skapa enhet i Sverige.

T.o.m. Utvandring tillbaka över Medelhavet för de som saknar asylskäl kan beskrivas på på ett mer känslomässigt korrekt sätt, ex. ”Människor som nu sett fördelarna med den fria jämlika svenska kvinnan och mannen, men saknar asylskäl för att freden och demokratin nu är vunnen i deras hemländer, kan nu äntligen få återkomma till sina kära hemländer bortom Medelhavet och bygga upp dem tillsammans där med samma respekt, frihet och jämlikhet som vi åtnjuter i Sverige. Om de inte väljer den den jämlika respektfulla vägen kommer vi känna stor sorg för dem, men samtidigt har vi ändå gjort vår känslomässigt korrekta hjälparbete i Sverige. Det kommer alltid finnas människor i behov av hjälp i världen, särskilt vid krig, och då måste vi ha kraft att kunna hjälpa till på rätt sätt. Ett sätt vi kan få mer kraft är att människor, nu med nya erfarenheter genom sin vistelse i Sverige, återvandrar och på så vis kan hjälpa fler människor till jämlikhet och trygghet i sina egna länder när de återuppbygger dem tillsammans.”

Darwinism – Medicin – D-vitamin – Tolerans – Människans anpassning till sin omgivning

Via Motpol finner jag en artikel av John Järvenpää som heter: Etnomasochism som en projektion av självhat. Artikeln hänvisar till Fria tiders artikel som heter: Carina Rydberg: att vara vit är värdelöst! Denna artikel hänvisar i sin tur till den artikel som är upphovet till debatten som heter: Den vita rasens nära förestående undergång – tankar kring bikini-debatten.

Jag läser och noterar i kommentarerna att behovet av D-vitamin kan vara en anledning till hudens olika pigmentering i olika miljöer. Vetenskaliga partiet har redan D-vitamin-politik, av denna anledning.

Via kostdoktorn finner jag en bra artikel om D-vitamin. Idag leder mig denna artikel till hypotesen att en känsla av ogillande mot svart hud i ett solfattigt klimat eller en känsla av ogillande mot vit hud söder om ekvatorn i själva verket kan bottna i Darwinism, dvs. att man vill att ens avkomma skall överleva. Men kanske är det inte så enkelt? Kanske det även kan bero av nivåer av oxytocin, eftersom människor som ser helt lika ut har helt olika uppfattningar om gillande och ogillande, helt oavsett hudfärger.

Jag vill passa på att ge några citat av Darwin i sammanhanget:

”Upprätthållandet av den allmänna opinionen beror på vår uppskattning av gillande och ogillande av andra; och denna uppskattning bygger på vår sympati, som det knappast kan betvivlas ursprungligen utvecklats genom naturligt urval som ett av de viktigaste inslagen i de sociala instinkterna.”
/Charles Darwin

”The enforcement of public opinion depends on our appreciation of the approbation and disapprobation of others; and this appreciation is founded on our sympathy, which it can hardly be doubted was originally developed through natural selection as one of the most important elements of the social instincts.”
/Charles Darwin

Så först och främst får jag antaga att viljan att underkasta sig den egna gruppen, oavsett argument, sannolikt är mycket stark, något man upptäcker vid meditation i enskildhet då man är frånvarande. Yttermera kan viljan att stå i opposition, att sticka ut, ex. att hata sitt eget utseende, såsom vid etnomasochism, eller andra utseenden, såsom vid rasism, komma ur en bristande empati som sannolikt kan vara resultatet av en traumatisk upplevelse ex. ett falerat förhållande, svartsjuka eller begär. Kanske har kvinnan blivit lämnad av en vit man och vill nu hata vit hud? Eller har kvinnan som sårats valt en svart man, vilket sårar mannens stolthet, vilket leder till hat? En källa till fördomar, såsom Olof Palme beskriver saken, och det kan ske åt båda hållen.

”Det kan ifrågasättas om någon karaktär kan nämnas som är utmärkande för en [mänsklig] ras och är konstant.”
/Charles Darwin

”It may be doubted whether any character can be named which is distinctive of a [human] race and is constant.”
/Charles Darwin

Om man tar ex. ett västerländskt medel-IQ hos ett folkslag på 100 som ett karaktärsdrag är det värt att notera att normalfördelningskurvorna från andra folkslag våldsamt skär in i varandra även om skillnaden skulle vara så stor som 20 enheter från ett folkslag söder om ekvatorn eller i Asien.

Spridningen är såpass stor att det kan ifrågasättas om denna karaktär är utmärkande för ett folkslag, men istället kanske kan bero mer på olika behov av ledarskap, behov av tänkande, behovet av lydnad under religion eller mer behov av annat än IQ i olika miljöer ex. att springa eller klättra snabbt?

”Människan i sin arrogans tror sig vara ett stort verk värdigt att liknas vid en gudom. Mer ödmjukt, och jag tror sannare, att betrakta honom som skapad från djur.”
/Charles Darwin

”Man in his arrogance thinks himself a great work worthy the interposition of a deity. More humble, and I believe truer, to consider him created from animals.”
/Charles Darwin

Jag tror att de mer djuriska instinkterna, känslorna, ligger under ytan och påverkar de positioner som människor ofta väljer att ha, samt att dessa oftast inte bygger på vetenskapliga undersökningar, även om jag vill hoppas att det finns möjlighet att meditera djupt på saken och nå ökad insikt och ökad medvetandenivå på denna punkt.

”Mannen skiljer sig från kvinnan i storlek, kroppslig styrka, behåring osv., såsom i sinnet, på samma sätt som gör de båda könen hos många däggdjur”
/Charles Darwin

”Man differs from woman in size, bodily strength, hairyness, &c., as well as in mind, in the same manner as do the two sexes of many mammals.”
/Charles Darwin

Noterar att skillnaden i det medfödda sinnelaget hos män och kvinnor generellt sett kan förklara de strukturer som tycks uppstå, vilka både män och kvinnor ofta ser som naturliga, men som ses som onaturliga av de kvinnor som fötts med en mer manligt sinnelag, men även av män med ett mer feminint sinnelag.

Samtidigt kan det förklara den tolerans, på gränsen till naivitet, som många kvinnor har, men som saknas hos många män. Samtidigt tror jag att meditation kan öka empatin mellan könen till en sådan nivå att vi är toleranta mot varandras skillnader, samt accepterar varandras styrkor och svagheter och finner vägar att resonera oss till en sund balans där vi tillåter både förnuft och känsla.

MVH
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet