Politisk militär sommarnovell – USA:s svettige Sergeant Brown och Sveriges Löjtnant Månsson i Aurora 17

Förord

Sverige och USA ska samöva. Aurora 17. Vilka människor är det som Sverige ska samöva med vid Aurora 17-övningen? Det är en fråga jag ställer mig som författare idag. Jag tror egentligen inte att skillnaden mellan en svensk soldat och en amerikansk soldat idag är särskilt stor. Våra länder skiljer sig inte nämnvärt åt mer än att USA:s motsvarighet till Vänsterpartiet, vänsterfalangen av Demokraterna är ca tre gånger större i USA än i Sverige.

Någon absolut sanning existerar inte. Vi kan försöka närma oss sanningen med evidens, ibland t.o.m. med matematiska bevis och vi kan ibland komma nära, säkerligen ofta rakt på sanningen, men vi är aldrig helt säkra, men när evidens och bevis pekar i samma riktning kan vi i alla fall känna att vi nått nära sanningen.

Jag ställer således frågorna: Vad är det för soldater som samövar? Hur tänker de? Vilken moral har de? Hur ser de på framtiden? Vilken typ av människor arbetar de för? I min novell framträder ett fullt möjligt svar ur min fantasi.

–-

Politisk militär sommarnovell – USA:s svettige sergeant Brown och Sveriges Löjtnant Månsson

Mörkt. Händerna vilade på relingen. I ljuset från stjärnorna på däck kom ett vitt leende mot Månsson. “Manson, you motherfucker”, sade rösten vänligt med ett skratt på slutet. Löjtnant Månsson skrattade till, översatte orden i sitt huvud och funderade samtidigt på vänligheten i tonen. “Manson”, betydde att rösten menade honom men att personen läst “å” på hans namnbricka som ett “a”. “Din moderknullare” användes i USA ungefär som “Din djävel” på svenska, men kunde menas vänligt mellan vänner i USA.

Det kändes egendomligt och ovant, nästan som att väster om Gotland samtidigt befinna sig i förorten talandes med en lågt bildad smågangster. Månsson svarade med samma vänliga ton på nästan perfekt amerikansk engelska, “Ja, förmodligen är jag en helt förskräcklig moderknullare. Din moder var en förträfflig moder. Kom in i stjärnornas ljus min son!”

Leendet försvann i mörkret. En obehaglig tystnad spred sig. Hade Månsson gått för långt? Kanske var det att gå för långt att skämta med killens moder och kanske rentutav hans imam eller präst? Amerikaner kan vara religiösa och trots sina blå ljuskänsliga ögon kunde Månsson inte uttyda den förvånade minen i det kolsvarta ansiktet trots stjärnornas ljus.

Efter mannens förvåning i mörkret kom skrattet. Båda militärerna var mentalt stabila, drillade att kallt motstå provokationer i sina hårda helvetesveckor som nybakade soldater. Månsson skrattade också, hälsade med handen i luften och lade tillbaka handen på relingen.

I stjärnljuset såg Månsson att det var den svettige sergeant Brown. Sergeanten svettades fastän det var relativt svalt i sensommarnatten. “Du har pungkulor Månsson. Det gillar jag. Kom med mig!” beordrade Brown. “Jag har en kall öl till dig”. “Men sergeant…”, började Månsson, “Inga men!”, sade Brown, “Jag vill visa dig något, men du måste lova mig att inte berätta för någon. Lova!”. “Ok. Jag lovar”, sade Månsson.

De gick ned tillsammans i fartyget, ned för en trång trappa. Klick. Pys. Klick. Pys. Ölen var kall och slank ner lätt. Leende i tystnad kände Månsson hur adrenalinet försvann helt och han kände sig lugnare. Brown satte pekfingret mot sin stängda mun och vinkade att Månsson skulle följa efter så tyst han kunde. De amerikanska soldaterna sov tungt med gardinerna fördragna i kojerna. Sergeant Brown hade kört riktigt hårt med dem under dagens fridykarövningar.

De kom till överdelen av ett stort rum med gallergolv och ett tjugotal silos. Det brummade och klickade i ventiler. Månsson visste vad som fanns inuti. Missiler. Oklart vilka stridsspetsar. Den svenska regeringen hade godkänt införseln och tullen hade inte fått klartecken att kontrollera dem. Enligt svenskt värdlandavtal och lag var inte införsel av kärnvapen förbjudet på svenskt territorium fastän en minoritet av svenska politiker hade krävt det.

“Vänta här!” sade sergeant Brown. Han var försvunnen i ungefär 22 sekunder. Månsson övervägde att fotografera utrustningen och instruktionerna på silosen med sin hemliga kamera, men en märklig känsla fick honom att avstå, trots att han hade order att göra det om tillfälle gavs.

“Du är inte en så dålig moderknullare, Manson”, sade Brown när han tittade fram bakom ett silo med en geiger-mätare för att mäta radioaktiv strålning, “Detta är seriösa moderknullare, riktigt förfärliga moderknullare” fortsatte Brown medan han klappade på ett silo. “Nukleära?”, frågade Månsson. Brown höll geigermätaren mot ett av silona och den visade ett svagt utslag. “Japp och det bekymrar mig. Jag vaknar ofta svettig i mardrömmar”, svarade Brown, vilket förmodligen förklarade både svetten i den svala natten, förutom att Brown faktiskt var vaken mitt i natten.

Brown sade: “Jag har sett många barn slitna i bitar av våra vanliga konventionella klusterbomber i Irak. Jag har sett blodet i vanliga bostadsområden och jag har känt de hemska dofterna av utspritt maginnehåll. Jag har sett barn som frågar när de ska få tillbaka sina armar. Jag har sett läkare och sjuksköterskor som inte vet vad de ska svara och inte kan dölja sina känslor. Liklukten är värst, men ett kärnvapenkrig bekymrar mig faktiskt ännu mer. Bekymrar det inte er svenskar?” Månsson svarade: “Visst, vissa av oss, men vad kan lilla Sverige egentligen göra åt det?”, svarade Månsson.

Brown reagerade med viss irritation blandad med ledsamhet i rösten, “Jag ska tala om för er svenskar vad ni och alla andra små länder kan göra! Ni kan välja politiker med mer moral och med pungkulor som ger ett stort fett stopp till moderknullande atombomber på ert territorium, för det är det som det moderknullande Washington borde få höra någon djälva gång!”

Månsson suckade och svarade: “Vi har samma problem i Sverige som ni har i USA. Vår befolkning är fördummad av massmedierna som ägs av ungefär samma monopolkapitalister. Folket fortsätter, i alltför hög grad, att rösta på de politiker som ville ha hit kärnvapnen. Politikerna använder ett känslomässigt språk för att hålla det långsiktiga tänkandet i schack. Orden skola, vård och omsorg, eller mer pengar i plånboken, eller det bästa för Sverige, eller alla människors lika värde, eller andra floskler eller självmotsägelser utgör en dunmjuk kudde av behaglig rosa dröm för det svenska folket. De slipper tänka. Det kan mjukt luta sig tillbaka mot kudden. Kudden förirrar intelligensen och det skeptiska tänkandet, men kudden är i allra högsta grad bekväm.

Brown tömde sin öl helt och frågade uppgivet “Så. Vad röstade du på, Manson?” Månsson svarade: “Alltså, jag tror att det skulle kunna översättas till något som liknar Bernie Sanders i USA”. Brown såg något lättad ut och sade “Ganska bra, Manson, men jag vet inte om det är bra nog. Du såg ju vad som hände i USA. Berine blev lurad på konfekten och stöttade ändå drottningen av kaos, Hillary Clinton. Det var därför som så många röstade på Donald Trump som använde delar av Bernies retorik för att vinna valet. Trump beordrade nyligen oss i marinen att skjuta missiler mot demokratin i Syrien och nyligen sålde han mer vapen till Wahhabismens diktatur i Saudiarabien.”

Månsson vände ned huvudet i sann besvikelse och svarade: “Jo, men USA:s folk kunde väl inte veta att det skulle gå så. Det trodde på förändring. Det trodde att träsket skulle rensas upp. Inte heller Sveriges folk skulle väl kunna veta att vår statsminister skulle sälja drönare tillsammans med Wallenberg till saudierna och…” Brown avbröt med ett bestämt “Tjurskit!”, vilket betyder “Skitsnack!” på engelska. Brown fortsatte bestämt: “USA:s och Sveriges folk visste mycket väl vad de gjorde, de satans tjurskitande moderknullarna.”

Månsson var helt tyst och tänkte på vad Brown sade och insåg att det förmodligen var sanningen, även om han själv inte var motiverad att tänka på den saken, lika lite som USA:s eller Sveriges folk sannolikt var motiverat att tänka på vad de gjort val efter val efter val i åtminstone 30 år.

Månssons och var tionde svensks röst på Vänsterpartiet hade i princip haft lika lite effekt som att de allra flesta medborgare i USA ville ha Bernie Sanders som president. Noll effekt. Och frågan var väl om ens fullständig seger för Bernie hade hjälpt när man tänker på vad som hänt med alla av de presidenter och statsministrar som trodde att de kunde skapa världsfred, oavsett om de var republikaner eller demokrater eller demokratiska socialister från Sverige.

Månsson var en kortväxt men vältränad man, en dataingenjör, eller som det egentligen borde heta, datoringenjör. Han hade högt IQ och var stark som helvete för sin storlek, men det syntes knappast på honom, förutom på benen och arslet, om han var naken. Månsson var väl insatt i utrikespolitik. Det var exakt dessa orsaker som gjorde att han hade valts ut till särskilt känsliga och svåra uppdrag.

Att Månsson var en extremt god prickskytt och kunde kasta granater längre och mer exakt än de flesta storvuxna soldater och med lätthet kunde dyka 50 meter på ett andetag under vattnet och hittills med vänlighet hade “strypt ut” många förvånade specialsoldater i svenska försvaret, i vad som kan liknas vi militär brottning utan vapen, det hade faktiskt inte lika stor betydelse.

Det som var viktigt var att Månsson alltid gick under radarn vid svåra operationer och alltid ingav ett stort förtroende oavsett vad det gällde. Oavsett om Månsson kom joggande mot ett svenskt förband mitt i skogen i röd sosse-toppluva, för att se hur många uppgifter han kunde dra ur dem och för att analysera deras handhavande av situationen, eller om han jobbade nära ett misstänkt utländskt objekt i ett större internationellt företag.

Vad exakt det berodde på visste inte försvarsmaktens psykologer, men de trodde att det berodde på att han var kortväxt, ganska oansenlig och hade en lugn och naturligt vänlig personlighet, på gränsen till naiv, en personlighet som attraherade människor på rätt sätt. Månsson visste vad det berodde på. Han mediterade helt enkelt ofta och länge när helst han fick tillfälle. Det hade önskvärd effekt.

Det större medvetande han erhållit, som går att jämföra med en fotbolls storlek jämfört med en golfboll, gjorde nu att Månsson befann sig i ett av USA:s absolut känsligaste rum. Han valde ändå att inte aktivera sin kamera som satt inuti namnbrickan. Ett yrkesmässigt felaktigt beslut, men det skulle visa sig vara ett mycket riktigt yrkesmässig beslut baserat på en helt riktig känsla. Han kände sig nämligen övervakad av något och det var inte sergeanten Brown.

Månsson sade istället till Brown: “De svenska kuksugarna har satt på mig en kamera. Den sitter i min namnskylt, men jag kommer inte ta några bilder och inte berätta för mina överordnade. Vet du varför?” Brown svarade, “Vi antog att du var spion, men jag vet inte varför du inte gör det jobbet om du har med dig kameran?”. “Jag gör inte mitt jobb för att du kanske skulle få lida för det och det skulle ändå inte göra någon skillnad. Dessutom känner jag mig övervakad och alla vet redan vad de måste veta ändå.” Brown svarade: “Du har rätt, Manson, vi kan inte göra ett djävla moderknullande skit åt någonting ändå, förutom en sak”. Brown lyfte ögonbrynen i väntan på Månssons svar.

“Vad menar du?”, frågade Månsson. Brown svarade med positivt allvar: “Vi kan arbeta för förändring. Vi kan tala med alla människor, i alla fall med de som har tillräckligt bakom pannbenet. Vi kan göra dem medvetna om hur det verkligen ligger till i världen och göra dem medvetna om hur viktigt det är att vi alla talar med varann och organiserar oss”. “Där har du moderknullande rätt, sergeant Brown. En bägare kan endast fyllas droppe för droppe.”, svarade Månsson.

Brown sade till Månsson: “Riktigt, Manson. När tillräckligt många människor talar med varann och gör det ofta så blir det snart en störtflod av droppar i koppen. Jag ska också vara ärlig mot dig, Manson. Jag har order att fånga dig på video här inne när du eventuellt fotograferar med din kamera.” Månsson svarade med ett leende: ”Jag vet. Det är sannolikt en del av övningen, men det sket sig för er, ni fick inga bevis.”

Brown frågade förvånad: “Hur i helvete kunde du veta att du var övervakad, Manson?” Månsson svarade med ett leende: “Känslan är ibland helt riktig, min vän, och känslan leder ibland till logiken, för varför skulle ni inte övervaka ett av USA:s känsligaste rum minutiöst och ovanpå det släpa in en svensk mitt i härligheten och lämna honom ensam där? Nej, bäste Sergeant Brown, det gäller att vara i kontakt med sina känslor och sitt förnuft. Fråga dig hur du egentligen kan ha moral eller ens pungkulor utan att känna efter? Hur kan man ens ha ett långsiktigt förstånd utan vara i kontakt med sitt lugn och sina känslor?”

Brown tittade på Månsson i förvåning och misstro. “Berätta då hur jag får så stora pungkulor att jag inte vaknar svettig i panik varje djävla natt!“, sade Brown och såg verkligen ut att mena det. Månsson visste med stor säkerhet att sergeanten förmodligen menade exakt vad han sade och precis vad det berodde på.

Månsson kunde skilja verklig rädsla från spelad rädsla på en känsla som förmodligen uppstod genom en kombination av doft och minspel. Svetten i Browns panna var räddhågsen svett. Han fruktade och föraktade de fruktansvärda vapen han satt på och de fientliga ubåtar som kunde sänka skeppet närsomhelst och de ryska ubåtar som kunde utplåna hans fru och fyra barn i New York på en pisskvart.

Månsson tittade vänligt på Brown och sade: “Du måste andas djupt och betrakta dina tankar utifrån och betrakta varifrån din rädsla kommer! Låt din rädsla vara där medan du betraktar den! Fly den inte! Den är naturlig. Livet självt har rädsla inbyggt. Den är en del av Darwinismen. Rädslan är ett självförsvar som tryggar kortsiktig överlevnad även om absolut inget på den här planeten överlever på lång sikt, inte ens genetiskt. Du känner säkert till att livet börjat om på nytt två gånger på jorden och du känner säkert till det oändliga Universum och alla dess galaxer, så betrakta din rädsla i ett kosmiskt perspektiv och du kommer se hur liten och ologisk rädslan är i detta perspektiv!”

Brown svarade: “Ok. Det är absolut värt ett försök, men hur gör vi nu med våra chefer och denna spionövning? Ska vi säga sanningen till dem? Ska vi redogöra för hela vår konversation?” Månsson svarade: ”Jag tror det vore mycket lämpligt. Vår konversation är förmodligen mycket viktigare en denna moderknullande övning ändå, såvida inte någon riktigt dum moderknullare avfyrar en av alla tusentals missiler mot Ryssland av misstag, hybris eller sinnessjukdom”.

De sista orden verkade inte ha en positiv inverkan på sergeant Brown, men han sade ändå: “Ok, vi gör så, men jag tar din namnbricka när vi kommit ut ur rummet först!” Brown följde Månsson ut, tog namnbrickan, vände sig om gick tillbaka in i silorummet med geigermätaren, mätte silosen och var tillbaka efter tio minuter. De gick tillsammans upp på bryggan. Männen ställde sig vid relingen och betraktade stjärnorna.

“Jag har ändrat mig, Manson. Här har du bilderna”, sade sergeant Brown och satte på honom namnbrickan med ett leende. Brown fortsatte: “Vi säger att du klarade uppdraget! Din kuksugande chef levererar bilderna till era och kanske till mina kuksugande chefer och många kommer länge försöka lista ut hur du gjorde det utan upptäckt! Det blir deras övning. Är det OK för dig, Manson?” Månsson svarade nickade med ett leende och en mjuk blinkning och sträckte ut sin högra hand för ett handslag och sade: “Ok. Då klarade vi båda vårt uppdrag. Du fick in mig i rummet enligt order och vi fick bilderna”.

Sergeant Brown gav Månsson ett fast men vänlig hand och log som om han hade en räv bakom örat. Månsson tänkte: “Jag undrar vad han har fotograferat. Det ska bli spännande att se bilderna”. Månsson sade: “Det där var en djävligt god amerikansk öl, Sergeanten. Tack för den. Låt mig nu berätta om en alldeles speciell galax för dig som är på väg rakt emot oss!” Brown svarade: “Låt mig först hämta några amerikanska kalla öl till!” och försvann sedan ner i fartyget.

Månsson riktade sin ficklampa mot väst, och skickade sin signal: Två korta, en lång och fick det väntade svaret: Två korta med fem sekunders mellanrum. Svaret kom cirka femhundra meter från skeppet. Han tog ut kompassriktningen och gjorde ett perfekt hopp över relingen ned i den svarta svenska Östersjön. De svenska attackdykarna mötte Månsson ca femtio meter från den svenska ubåten, ungefär samtidigt som Brown kom tillbaka till relingen.

Sergeant Brown släppte ner båda ölflaskorna i Östersjön med ett leende. Han tog tag i relingen och andades djupt. Snart slutade Brown att svettas. Ett lugn kom över honom och ett leende, som påminde om Månssons leende, kom över sergeantens läppar. “Riktig demokrati och fred kommer snart till hela världen och till USA”, tänkte sergeant Brown.

Epilog

Jag inspirerades att skriva denna text p.g.a. Harold Pinters Nobeltal översatt till svenska (original på engelska). Jag fick nys om dess existens via Anders Romelsjös blogg.

Vetenskap – Lars Bern – Direktör på KTH vill förbjuda vetenskaplig metod vad gäller jakten på koldioxiden

Det är en f.d. KTH:are som ställt frågan i en föreläsning: ”Är det hållbart att jaga koldioxid?” Direktören för alumniaktiviter vid KTH hävdar i ett meddelande att hypoteser som skolan har som politiskt mål inte bör falsifieras. Citat av Lars Bern:

”Per-Olof Eriksson inledde med ett föredrag med rubriken Är det hållbart att jaga koldioxid? Eriksson är en teknisk fysiker utbildad vid KTH. Han pratade om vad som är normalklimatet på jorden och hur litet vi människor kan påverka det. Han menade att det innebär att vi måste acceptera det klimat som vår relation till solen ger oss. Vi får anpassa oss efter det, samtidigt som vi bekämpar de miljöproblem som vi de facto orsakar.”

”Eriksson har på senare år gjort sig känd som en kritiker av den av etablissemanget stödda vetenskapliga hypotesen om hur antropogena utsläpp av koldioxid förväntas påverka klimatet mot en förment uppvärmning.”

Emma Jones direktör för alumniaktiviter vid KTH levererar följande reaktion på Erikssons föredrag:

”Ni anordnade ju en föreläsning för ett litet tag sedan med Per-Olof Eriksson, vilken var mycket välbesökt. Jag förstår att ni med föreläsningen ville skapa debatt och som akademisk institution är det viktigt att vi värnar rätten att framföra olika åsikter. I det här fallet blir det dock problematiskt då åsikterna går stick i stäv med KTH:s inställning och vår rektors uttalade grundpelare för vår framtida utveckling.”…

Läs mer: Lars Bern – Kungliga Tekniska Högskolan trampar i klaveret och förnekar vetenskapens metod

Jag delar uppfattningen av Lars Bern att ”Uttalandet är fullständigt hårresande för att komma från en institution som berömmer sig om att syssla med vetenskap.” Personligen anser jag att det är oerhört viktigt att det antingen leder till offentliga pudlingar eller uppsägning av Jones för KTH:s goda rykte.

Men kanske är det inte så märkligt ändå. Emma Jones har gått på Imperialistiska Universitetet i London. Är man en imperialist så är sannolikt också med på imperialisternas agenda för världsdominans. I denna dominans ingår det att lyda imperialismens ledare, d.v.s. monopolkapitalisterna som önskar sig förtryckande globalism.

Klimathotet är ett av dessa illusionisters huvudverktyg för detta. Då måste man försöka förtrycka yttrandefriheten och demokratin på detta vis. Om Jones fick betalt direkt från Rockefeller center för att skriva brevet så skulle det INTE förvåna mig det minsta.

Mer om vetenskaplighet:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hypotetisk_deduktion

Några saker som Vetenskapliga partiet önskar av de skribenter som placeras i vår RSS-feed

Vi förväntar oss inte perfektion, men skriv gärna till oss om att du vill ha med din RSS-feed i vår högerspalt. (Din RSS-feed heter oftast ditt bloggnamn plus ”feed” eller ”rss”) Vi har angett våra egna RSS-feeds under rubriken ”Meta” längst ner i högerspalten. Det bör man göra. Vi rekommenderar att du använder WordPress.com eller WordPress.org eftersom denna programvara är fri och öppen, s.k. GPL.

Ha gärna riklig styckeindelning i text och kommentarer så att det blir lättläst för alla och skriv 100% av texten på god svenska. Ha gärna väl översatta texter och citat från utländska källor, gärna med originaltexten bifogad under. Inga snabböversättningar av Google Translate alltså. Det gäller även de nordiska språken.

Använd relativt öppna och gärna modererade kommentarsfält med ex. Disqus-, Cloudflare-, Blogger- eller allra helst WordPress-fält eller gärna ett annat fält som inte kräver inloggning. Lagom modererade kommentarsfält är oftast trevligast att läsa. Använder du en WordPress-blogg ökar dessutom chanserna att du får svar på dina egna kommentarer på våra kommentarer.

Försök få dig själv och kommentatorerna på din blogg att hålla sig till journalismens etiska regler och svensk lag. Undvik gärna Internettrolling, näthat och nätmobbing på din blogg. Det är bara tråkigt och enformigt att ta sig förbi eller kastas in i sådant. Håll istället din blogg positiv och konstruktiv.

Använd en tydlig rubrik om vad dina inlägg handlar om, samt gärna ett utdrag som summerar innehållet något. (Alltså helst inga Klickbeten. Ex. Rubriken ”Grisens kärna” räcker inte. Det bör alltså minst vara ex. ”Jihadism – Grisens kärna – Varför vi måste förbjuda Islam” eller liknande) Skriv gärna mer än två inlägg per vecka, även om de inte är långa, men håll dig gärna till politik och vetenskap på något vis.

Gör ditt bästa för kritiskt tänkande ex. genom att vänta med att publicera och ex. meditera en stund för nya infall som gör din artikel bättre. Försök vara självkritisk genom hypotetisk-deduktiv metod. Lär dig de vanligaste argumentationsfelen så att du alltmer sällan nedlåter dig till dem själv.

Försök att vara objektiv, d.v.s. att försöka se saken från flera synvinklar, ex. att det finns två officiella versioner om vad som skett i Ukraina och i Syrien, samt beskriva dem så objektivt som möjligt innan du drar din egen slutsats. Eller om du skriver något negativt om islam, försök då även se något positivt, ex. tag upp en vettigare och mer modern inriktning inom islam ex. Bahá’í.

Försök i möjligaste mån kalla människor för det som de kallar sig själva, eller om det skulle vara osant, använd då i vart fall något som beskriver sanningen mer objektivt. ”Nationalsocialist” bör ex. användas om NMR eftersom de kallar sig själva det och dessutom följer den ideologin. De kallar sig ex. inte ”högerextrema”och det finns en anledning till det. De anser sig inte vara det.

Kalla heller inte socialdemokrater för ”socialister” eller ”vänster”, eftersom de alls inte är det i realpolitiken och sannolikt gnider händerna i glädje när de förstår att de lurat dig till det. Vänsterpartister är oftast och vill oftast bli kallade för ”socialister” t.o.m. ”kommunister”.

Socialdemokraterna däremot är numera för kapitalismen och EU-frihandeln som undergräver både socialism och demokrati, alltså ungefär en slags lightversion av de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Mer passande och sant är således att ex. kalla dem för ”De imperialistiska monopolkapitalistiska Socialdemokraterna” eftersom de är för EU och Nato-samverkan som gynnar monopolkapitalets vapenexport och imperialistiska krig, ex. mot demokratin Syrien. ”Monopolkapitalister och imperialister” blir alltså ett mer sant namn än enbart ”socialdemokrater” idag.

Använd helt enkelt sanna, tydliga ord eller benämningar om saker. Det gynnar det upplysta sakliga demokratiska samtalet, fred och enhet mellan människor och lögnaktiga benämningar och partier försvinner då. Motsatsen, att använda beteckningar felaktigt, landar lätt i förvirring, käbbel och kaos. Använd ex. INTE vaga tveksamma hittepå-ord som ex. ”vänsterliberal”, eller ”islamofobi”, men om du gör det, så förklara mer exakt vad du anser att det betyder eller länka gärna till en förklarande sida om saken.

Länka helst till trovärdiga källor, alltså helst inga länkar till välkända vilseledande medier såsom DN eller annan monopolkapitalistiskt ägd media som vilseleder medvetet, ibland inte ens till Wikipedia om den är politiskt vaktad och tveksam, vilket politiskt laddade ord ofta är, särskilt på Svenska Wikipedia som är extremt politiskt snedvriden och styrd. I undantagsfall ange då en rel=”no follow” inuti länken till sådana artiklar, samt en uppmaning att helst inte klicka på den. (Klicka helst inte på Wikipedialänkarna!) Vetenskapliga partiet vill nämligen gynna bättre uppslagsverk, journalism och medborgarjournalism genom att det länkas till dessa istället.

Försök undvika eller synliggöra floskler och självmotsägelser.

Lägg helst inte upp scripts eller länkar till sociala medier såsom ex. CIA:s spionerande Facebook eller det snuttifierade Twitter som förstör det normala samtalet, men länka givetvis gärna till WordPress-bloggar eller människors egna domäner eller intressanta forumtrådar, helst baserade på fri programvara (GPL).

Använd ett blogg-format som kan läsas lätt med script och bilder frånslagna genom ex. NoScript. Fyll inte sidan med för många bilder så att den blir för stor för mobiltelefonanvändare. Använd gärna länkar som hänvisar till större bilder, data eller diagram eller små klickbara bilder som minskar antalet nedladdade kbytes.

Skriv eller översätt gärna väl underbyggda konspirationsteorier som analyseras skeptiskt, eftersom vi själva slutat tro på många av massmedias dåligt underbyggda konspirationsteorier, men var observant på att du bör ha viss kompetens på området du angriper. Skriver du ex. om Molnsådd eller kondensstrimmor bör du ha viss kompetens för uppgiften, ex. ha meteorologisk eller annan ingenjörsmässig kunskap på området kondens, ex. en maskiningenjör, eller åtminstone intervjua någon med denna kompetens innan publicering.

Se även Kommentarsregler.

 

Kritik – Sverigedemokraterna underkastar sig Nato vilket kommer skapa fortsatt asylkaos för Sverige

Tidigare skrev jag en artikel som poängterade att det inte framgår om Sverigedemokraterna är för alliansfrihet och neutralitet. Numera verkar det framgå att Sverigedemokraterna är eniga med högern, sossar och flera miljöpartister, d.v.s. monopolkapitalets lakejer (det militärindustriella komplexets lakejer) deras färgrevolutioner, terrorism och atomkrigshets, d.v.s. exakt en av de saker som skapat asylkaoset, förutom överbefolkningen och den påföljande miljöförstöringen, kanske rentutav den totala förintelsen.

Den nya lydelsen ur Sverigedemokraternas politik är nämligen följande:

”Sverigedemokraterna menar att det är statens kärnuppgift att värna vår frihet och att hävda vår territoriella integritet och vi anslår därför kraftigt ökade medel till Försvarsmakten med målsättningen att nå en nivå av 2,5 % av BNP. Sveriges försvarspolitik ska fokusera på försvaret av Sverige. Genom att stärka vårt eget försvar, genom att fullt ut verka för ett nordiskt försvarssamarbete och genom partnerskapet för fred med NATO tar Sverige sitt säkerhetspolitiska ansvar.

När Sverige återfått ett existensförsvar är det rimligt att Sverige åter bidrar med militärt bistånd i fredsskapande och fredsbevarande insatser med FN-mandat bakom. Det är en balanserad inställning långt från både isolationism och förlorad självständighet.”

Det är visserligen bra att Sverigedemokraterna vill bygga upp ett nytt modernt försvar. Alla länder behöver det såsom världen tyvärr ser ut. Givetvis är det bra att det delvis är inställt på ”territoriell integritet”, men vi behöver även bygga upp ett försvar mot det som är det verkliga hotet i dag, d.v.s. mot färgrevolutioner understödda av USA, som i Ukraina, d.v.s. revolutioner mot demokratin. Det hela världen idag behöver är dessutom ett försvar mot terrorism understödd av USA, Israel, Saudiarabien och Turkiet etc.

Det är därför vi behöver en kombination av allmän värnplikt och modern teknologi, d.v.s. det som visat sig effektivt mot terrorismen och statsterrorismen mot ex. Syriens demokrati. Därför tror jag att det är synd att Sverigedemokraterna har tagit bort den allmänna värnplikten ur sitt program.

Vad som anses vara ”allmän värnplikt” borde kanske hellre ytterligare förtydligas? Jag anser det vara självklart att det ska handla om ett fullgott försvar inkl. ett välbeväpnat hemvärn. Det är rimligt att ett en svensk soldat eller svensk hemvärnsman naturligtvis betraktar sig som svensk och värderar yttrandefrihet och demokrati högt. De andra ”svenska medborgarna” som inte känner sig ”svenska” måste trots detta underkasta sig ”allmän värnplikt”, en värnplikt som ev. kan hjälpa dem att bli Sverigevänligare, ex. avprogrammeras från samhällsfarliga doktriner som riskerar Sveriges väl.

Det är också bra att Sverigedemokraternas är för ett nordiskt försvarssamarbete, något vi länge haft med ex. Finland, vilket gör norden till en stark fredlig och neutral buffertzon, även om det skärpta Finland beklagat svenska sossars, miljöpartisters och borgares galna nedrustning, förmodligen även beklagat Nato-vurmen som nu gjort vår gemensamma neutrala zon mindre. Att vurma för Nato hjälper nämligen inte norden till samverkan med Finland, snarare anser jag att vi hellre bör hjälpa det sannolikt ofrivilliga krigsbrotts-Norge ut ur Nato.

Men att gå på bomb-politikeradelns Nato-vurm-linje anser jag vara ett tveksamt val för Sverige om man är motiverad att vara Sverigevänlig på riktig. Det är tvärtom att göra sig till måltavla för kärnvapen, samtidigt som ”försvarshjälp” från andra Nato-länder knappast kan existera ändå vid ett eventuellt kärnvapenkrig. Hela Europa kommer i princip vara ödelagt vid ett kärnvapenkrig mot Ryssland eftersom EU är oerhört svårt att försvara mot kryssningsmissiler.

Visserligen skulle politikeradeln kunna vara för Nato som ett slags försäkran om att inte bli attackerat av Nato eller deras proxy-arméer som attackerat land efter land i världen, oavsett om de varit demokratier eller ej, och mördat miljontals människor sedan 1945. Visserligen skulle Sverige på så vis kanske kunna undgå mord på miljontals människor kortsiktigt, likt en butiksföreståndare som räddhågset betalar maffian procent för ”beskydd”.

Man bör då rimligen fråga sig om det verkligen är långsiktigt hållbart? Jag anser att sådan feghet är helt fel väg att gå. Vi kan vara neutrala och ändå ha goda relationer med stormakterna, ex. köpa materiel från både Ryssarna och Natoländer för vårt eget självständiga konventionella totalförsvar, ett totalförsvar som till största delen bör vara statligt och producerat i Sverige. Långsiktigare är således att ha lite djävla ryggrad, menar jag.

Kanske menar Sverigedemokraterna att vi av säkerhetsskäl bör vara nära Nato under återuppbyggnaden av Sveriges försvar, eller rentutav under den tid då Sverige rensas ut från demokratiproblem? Det framgår inte. Det skulle ev. kunna vara slugt, men då måste man rimligen ha resten av politikeradeln med sig på att stänga gränserna och häkta/avvisa/deportera potentiella terror-problem dit där de hör hemma. Då är det intelligent, inte annars. Så länge problemet växer i Sverige är det ointelligent. Då är Nato-pengarna förmodligen helt bortkastade, t.o.m. kontraproduktiva.

En annan sak som inte framgår är om Sverigedemokraternas kan vara enigt med Nato-agendan om konstanta krig eftersom det i största utsträckning drabbar ”muslimer”, men det kommer de nog knappast erkänna och det vore dessutom synnerligen korttänkt med tanke på att alla som kallar sig ”muslimer” inte är emot demokrati och yttrandefrihet eller ens vill förstöra Sverige genom massmigrationen och dennas effekt på populationen i Sverige. De är enbart sekulära människor som flyr de problem som extrem islamism och Washington skapat tillsammans med pengar från Wahhabismen.

Riktiga flyktingar är sannolikt oftast kvinnor som söker fristad för sig och sina barn medan kriget härjar. Män är inte att betrakta som flyktingar utom i undantagsfall, anser jag, ex. Salman Rushdie som har en fatwa på sitt huvud. Fega skäggiga barn eller fullvuxna män är oftast inga ”flyktingar”, men enbart fega män som inte ställer upp på sitt land när hemlandet behöver dem.

Nato-krigen löser inte heller överbefolkningen eftersom barnaföderskorna inte drabbas, men nästan enbart männen och i viss mån barnen då länder utsätts för sanktioner eller terrorbombningar av terroristerna såsom ex. Syrien. Terrorn och ”kriget mot terrorismen” orsakar givetvis onödigt lidande, migration och asylkaos, men det är framförallt överbefolkningen och Nato som skapar misären som orsakar migrationen, förutom att vi inte spärrar den och avvisar den så att beteendet upphör, samt hjälper de lidande människorna till fred och nedväxt av populationen i sina egna länder.

När barnaföderskorna yttermera ynglar av sig i Europa, enligt religionens påbud, och sätter stämpeln ”muslim” i rumpan på sina oskyldiga barn, ev. misshandlar sina barn grovt genom att skära av dem den känsligaste och trevligaste delen på snoppen, och sedan drar med dem till Wahhabismens moskéer, som politikeradeln välkomnat, ev. hotar sina barn med dödsstraff om de begår apostasi, ja, då har vi inte löst något problem alls, vare sig för Syrien eller för Sverige, men istället skapat ytterligare ett problem för Sverige och på lång sikt även för resten av norden och världen, inkl. för sekulära muslimer.

SD bör således göra sig av med sin bomb-Nato-retorik, anser jag, och vara ”socialkonservativa” på riktigt, d.v.s. ta oss tillbaka till det svenska folkhemmet, det som byggdes av svenska folket under Olof Palme och ledare före honom, d.v.s. det som dagens s.k. ”socialdemokrater”, s.k. ”miljöpartister” och borgare gör sitt bästa för att rasera genom sin satans ”frihandel”. Att ställa sig emot detta vore att ställa sig mot etablissemanget. Det vore att utgöra ett verkligt alternativ till dem, likt Vetenskapliga partiet gör.

Ur folkets kraft i september 2018 med minst 51% Sverigevänlighet för det svenska folkhemmet kan vi sedan hjälpa andra länder med långsiktiga bistånd, försvar och fred mot Natos och terrorismens satans mördare. Det vore ”svenskt” på riktigt och för ”demokrati” på riktigt, anser jag. Feghet är släkt med lydnad och underkastelse så var modiga Sverigedemokrater! Samverka inte med den gnidna djävulen! Det kan aldrig bli rätt genom att man gör fel, så enkelt är det, så gör rätt!

Medborgare! Dina ägare håller strax hemligt odemokratiskt möte i USA. Klubben kallas för Bilderberggruppen.

Många svenskar ägs av Bilderberggruppens herrar på olika vis, ex. genom att låna pengar av dem, betrakta deras medier eller genom att rösta på dem. Älskar man sin personliga frihet bör man se upp med den saken, anser jag, och tänka mer långsiktigt på varthän spektaklet är på väg. För…

voltaire_80x80

”Så länge folket inte bryr sig om att utöva sin frihet, kommer de som vill tyrannisera göra det; för tyranner är aktiva och flitiga, och kommer hänge sig i guds namn eller under namnet av vilka andra gudar som helst, religiösa eller icke-religiösa, för att sätta handfängsel på sovande människor.”
/ Voltaire (Detta och fler citat om Demokrati)

Bilderberggruppens odemokratiska möte, där flera av de politiker, monopolbankirer och mediemoguler, som stöttat jihadism-terrorn mot ex. Syriens demokrati, samt skapat massmigration av religiöst indoktrinerade, samt stjäl din välfärd med sina lögner, de träffas i år den 1-4 juni i Chantilly Virginia i USA. Där kommer de sannolikt (aktivt och flitigt) avgöra hur världens olika folk bäst ska terroriseras och rektalpenetreras av monopolkapitalets sionister, naturligtvis dels genom de vanliga illusoriska religionerna baserade på hallucinationer, men sannolikt även genom andra förvillande psykologiska tekniker.

Ska vi bry oss? Jag anser att vi bör det. Bilderberggruppen är förmodligen toppen av den klubb som George Carlin talar om med uppgivenhet. Personligen är jag mer positivt inställd. Man kan finna och hjälpa bättre banker, prenumerera på bättre bloggar eller betrakta Vetenskapliga partiets urval i högerspalten och vi kan framförallt rösta på bättre partier genom Valsamverkanspartiet. Nyheten hittade jag genom Cornelia Dahlberg som även länkar till olika Youtubeklipp om den vidriga odemokratiska tillställningen.

Dagen då Julian Assange lämnar Ecuadors ambassad i London kan vara den första dagen för västs demokratiska revolution

Anders Carlgren frågar sig:

”Vad händer den dag Washington, med hänvisning till the Espionage Act, begär att Theresa Mays konservativa regering eller en brittisk domstol skall utlämna Assange till USA? Hur länge kan då Assange gömma sig i en konventionsskyddad fastighet på Knightsbridge i Londons mera fashionabla kvarter? Och vad händer om USA kräver att Ecuador upphäver den beviljade asylen? Eller om Ecuador helt enkelt vägrar att hysa honom längre? Om svaren på sådana frågor vet vi förvisso intet. Men Julian Assange kan knappast hålla sig i självvalt förvar i evighet. Amen. När det förvaret löper ut hjälper knappast varken färgat hår, fejkade linser eller någon förklädnad.”

Det stämmer. Dagen då Julian Assange lämnar Ecuadors ambassad i London kan vara den första dagen för västs demokratiska revolution. många andra i Wikileaks har all anledning att stödja honom hela vägen.

Föreställ dig att en mycket stor del av Londons ungdomar slussar ut honom och att polisen ingriper, men fullkomligen krossas och att ungdomarna sedan fortsätter välbeväpnade mot Brittiska underhuset och tar över Storbritannien och ex. installerar en centralkommitté som istället för det parlamentariska kacklet genomför direktdemokratiska omröstningar där folkviljan styr landet?

Julian Assange skulle då bli en ny slags Fidel Castro. Allt hänger på hur Wikileaks organiserar det hela.

Mer om saken:
https://nyadagbladet.se/inrikes/julian-assange-frias-fran-valdtaktsanklagelserna/
http://newsvoice.se/2017/05/19/utredningen-mot-assange-laggs-ner-men-han-forlater-inte/
http://jinge.se/allmant/assange-fri-oppet-brev-till-trump.htm

Översättning – Paul Craig Roberts – Attacken på Trump

Detta är en svensk översättning av Paul Craig Roberts – The Assault on Trump
(Översättarens egna kommentarer efter översättningen.)

18 maj 2017

Vi bevittnar ett oöverträffat angrepp från den nationella säkerhetsstaten och dess liberala media på en USA-president.

Vilda och icke-understödda anklagelser om förrädiska eller olagliga ryska förbindelser har varit det stående temat för nyheterna sedan Trumps kampanj till president. Dessa anklagelser har nått punkten att det nu finns en riksrättsåtal-rörelse som drivs av den nationella säkerhetsstaten och deras liberala medier och stöds av demokrater, de amerikanska vänstervridna som har vänt sig mot arbetarklassen när ”Trump-beklagliga” och berömda personer som Harvard juristprofessor Larry Tribe. Washington Post, som inte var närvarande vid president Trumps möte med Rysslands utrikesminister Lavrov, menar att Trump gav USA:s nationella säkerhetsinformation till Lavrov.

Den ryska regeringen har erbjudit den pressituerade median ett transkription av mötet, men, naturligtvis, är de presstituerade inte intresserade.

Den senaste historien är att Trump försökte muta FBI-direktören Comey, innan han avskedade honom, för att inte undersöka Trump som en del av den ”ryska utredningen”. Helt klart finns det ingen intelligens kvar i amerikanska medierna. Presidenten behöver inte muta någon som han kan avskeda.

Vad vi bevittnar är målmedvetenheten av den nationella säkerhetsstaten för att behålla sitt prisade ”ryska hot” i dess tilldelade roll som hot nummer ett mot USA. De liberala medierna, som ägs av CIA sedan 1950-talet, är i överensstämmelse med med detta mål.

De amerikanska medierna är så vana vid sitt slaveri under den nationella säkerhetsstaten att den inte tänker på konsekvenserna. Men professor Stephen Cohen gör det. Jag håller med honom om att det största hotet mot den nationella säkerheten ”är angreppet på president Trump.” http://www.informationclearinghouse.info/47076.htm

Cohen sa att det finns en fjärde regeringskrets, underrättelsegemenskapen, som obstruerar förvaltningen av amerikanska utrikesfrågor av det verkställande utskottet och av kongressen.

Som ett exempel påminde han oss om att ”År 2016 utarbetade president Obama en överenskommelse med Rysslands president Putin för militärt samarbete i Syrien. Han sa att han skulle dela underrättelser med Ryssland, precis såsom Trump och ryssarna borde ha gjort häromdagen. Vår försvarsdepartement sa att det inte tänkte dela underrättelser. Och några dagar senare dödade de syriska soldater, de bryter mot avtalet, och det var slutet på det. Så vi kan fråga, vem tillverkar vår utrikespolitik i Washington idag?”

På 1960-talet tyckte president John F. Kennedy att han var ledaren, och han mördades för sin tro. JFK blockerade en invasion av Kuba, Northwoods-projektet, en förebyggande kärnvapenattack på Sovjetunionen, samt talade om att avsluta det kalla kriget.

På 1970-talet drevs president Nixon bort från ämbetet, för han trodde att han var ansvarig för utrikespolitiken. Liksom Kennedy var Nixon ett hot mot den nationella säkerhetsstaten. Nixon pressade igenom SALT 1 och anti-ABM-fördraget, och han öppnade upp till Kina, och desarmerade dessa spänningar. Det militära säkerhetskomplexet såg att budgeten sjönk när hotet minskade. Nixon bestämde sig också för att dra sig ur Vietnam, men begränsades av den nationella säkerhetsstaten. Nixon, den mest kunniga presidenten om utrikesfrågor, tvingades från ämbetet, för att hans ansträngningar i uppdrag för fred utgjorde ett hot mot militär- och säkerhetskomplexets makt och vinst.

Det är viktigt att förstå att det inte finns några bevis alls mot Nixon i Washington Post-”utredningen”. Postens journalister satte helt enkelt samman en samling insinuationer som förtalade Nixon, vars ”brott” var att säga att han fick reda på Watergate-inbrottet vid ett senare tillfälle än vad han faktiskt gjorde. Nixon höll tyst tills efter hans omval, för han visste att CIA:s Washington Post skulle använda det för att förhindra hans omval.

”Brottet” som Nixon verkligen avlägsnades för var hans framgång med att etablera mer fredliga och stabila relationer med Ryssland och Kina.

Trump, insatt i fastigheter och underhållning, var omedveten om de landminor som han steg på när han sa att det var dags att normalisera förbindelserna med Ryssland och att ompröva Nato.

Det amerikanska militära säkerhetskomplexet sitter på en budget som extraheras från mycket hårt pressade amerikanska skattebetalare på 1 000 miljarder dollar årligen. Genom att hota att normalisera förbindelserna med fienden som skapades för att motivera denna stora budget, presenterade sig Trump som det största hotet mot den amerikanska säkerhetsstatens makt och vinst.

Det är därför Trump kommer att knäckas och/eller tas bort som USA:s president.

Återigen visar demokratin i USA att den är maktlös. Det finns ingen i Washington som kan hjälpa Trump. De som skulle kunna hjälpa honom, som jag själv, kan inte godkännas av den amerikanska senaten, som ägs, inkl. flintlås, stock, och pipa, av det militära säkerhetskomplexet, av Wall Street och av Israel-lobbyn. Trump försökte ansluta det lidande amerikanska folket till deras regering, en handling av förräderi mot oligarkin, som gör ett exempel av Trump som kommer att avskräcka politiker i framtiden från att göra populistiska vädjanden till folket.

Översättarens egna kommentarer:

Rent objektivt är det naturligtvis märkligt att fokuset ligger på Trumps obevisade kopplingar till Ryssland när de s.k. ”Demokraternas” koppling till Saudiarabien, Israel och Israel-lobbyn är fullkomligt övertydlig och bevisad, men med förklaringarna om medie-presstitutionens uppbyggnad ovan är det naturligtvis inte alls märkligt.

Att kalla de s.k. ”Demokraterna” för ”vänster”, ”vänstervridna” eller ”liberal” måste anses vara en grov överdrift när de sitter i det militärindustriella komplexets ficka och stjäl allas vår demokrati, samt våra mänskliga fri- och rättigheter. Kalla dem för vad de är! De är monopolkapitalets mutade extremkapitalister under falskt flagg.

Att republikanerna skulle vara bättre betvivlar jag. Möjligtvis väntar lösningen bland de demokratiska socialisterna eller hos de gröna, även om det heller inte är säkert alls. Bernie Sanders och Jill Stein ser lockande ut, men vad realiteten påbjuder är givetvis okänt. Kanske även de s.k. ”libertarianerna” kan vakna upp ur sin slummer och inse vad kapitalismen leder till, nämligen riggad monopolkapitalism. Däri ligger kärnan till problemet, anser jag.

Det är intressant att jag sannolikt varit vilseledd om Nixon, samt att CIA och det militärindustriella komplexet sannolikt legat bakom drevet mot honom, men jag tror att det är tveksamt ifall Trump kommer att knäckas och/eller tas bort som USA:s president. Trump kommer förmodligen anpassa sig. Ordern om att olagligen beskjuta Syriens demokrati var för mig väckarklockan.

Kanske var Trump tvungen medan han jobbar på lösningen? Det är svårt att avgöra, men personligen tror jag INTE att en president som ökar klyftorna i USA genom skattesänkningar för de allra rikaste genom republikanerna kan vara lösningen, även om skattesänkningar givetvis skulle kunna betyda att dra ner på militära utgifter till fördel för folket. Det återstår att se, men det skulle som sagt förvåna mig.

Se på Donald Trumps historik! Är detta en trovärdig människa eller en falsk människa? Jag säger inte att Clinton var ett dugg bättre, snarare förmodligen sämre, när man tittar på hennes personlighet och historik, men varken pest eller kolera kan bli jordgubbstårta. Däri ligger problem nummer två, anser jag, något som Jill Stein tog upp i valet, nämligen brist på demokratiska valmöjligheter åt folket. Ett systemfel. Den som röstar på jordgubbstårta röstar på antingen den s.k. ”republikanska” oligarkins pest eller den s.k. ”demokratiska” oligarkins kolera. Det är givetvis talande att oligarkerna ofta ger kampanjbidrag till båda sidor. En presstituerad medie-oligarki är INTE demokrati.