Lars Bern har skrivit om Kampen för att återinföra demokratin. I den bloggposten finns en intressant diskussion om detta. Ni kan läsa den där om ni vill det, men jag har valt att förtydliga den här nedan och källhänvisat lite mer, samt rättat några stavfel, eftersom jag tyckte att diskussionen är viktig för vår framtida demokrati.
Skall bli intressant om JÅ [Jimmie Åkesson] blir inbjuden till Bilderberggruppen nu.
Om inte, undra hur Bilderbergarna då skall förhindra att Sverige blir en stark nationalstat?
Åka dit eller inte, smäll på fingrarna kommer obönhörligt, det är bara metoderna som skiljer åt.
Att inte presidenten åker på sådana möten p.g.a. att det strider mot konstitutionen är inget värt eftersom det inte förhindrar att man bjuder in någon eller några av hans förtrogna vänner istället.
Så gott som alla presidenter har polare i Skull & Bones eller någon annan ljusskygg ”klubb” för inbördes beundran, så nog finns det aspiranter att skicka i stället.
Jo, Lars. Det enda försvaret vi (folket) har mot korruptionen är nog att rösta fram partier som är för ett ökat folkligt inflytande genom direktdemokrati som Schweiz. Kanske folket kommer förstå det en dag?
Då måste de tala med varann men även organisera sig effektivt för, som Platon så riktigt påpekade:
”De som är för smarta att engagera sig i politik blir straffade genom att bli styrda av de som är dummare.” [Fler tänkvärda citat om demokrati]
Alla som gnäller på korruptionen i politiken och anser sig vara för smarta för att engagera sig i politiken måste således rannsaka sig själva! Gör det Lars!
”De som är för smarta att engagera sig i politik blir straffade genom att bli styrda av de som är dummare.”
Moment 22?
Man kan se det som ett moment 22, men kanske det finns en utväg för både den lågpresterande politikeradeln och för de högpresterande som inte tror sig vara så smarta som de faktiskt är, nämligen att känna till Dunning–Kruger-effekten, samt att även göra andra medvetna om den, så att högpresterande vågar agera, vågar engagerar sig, samt röstar på ett sätt som gör att högpresterande människor, med långsiktigt förnuft, kreativitet, positivitet, inre lugn, fredlighet, och moralfilosofisk kunskap kommer på rätt plats i samhället, d.v.s. i ledningen för landet, medan de lågpresterande förstår att inse sin låga prestation och vågar göra en insats genom att hålla sig borta från politiska partier och från politiska uppdrag?
Hur, rent praktiskt, skulle det gå till att först skilja ”agnarna från vetet” och sedan få dom (högpresterande) att intressera sig för politik? Ska man inrätta en typ av politisk screening för att avgöra om någon är psykiskt rätt person att bli politiker? Hur gör man för att fånga upp s.k högpresterande, men som lider av ”bluffsyndrom”, dom är ju potentiella politikerämnen bara dom blir behandlade?
Risken finns ju även att en icke självmedveten högpresterande, när hen blir medveten om sin förträfflighet, förvandlas till en tyrann som med alla medel försöker pådyvla andra sin åsikt.
Nä…..Martin,även om jag anar att du skulle vilja se att politik skulle behandlas vetenskapligt och evidensbaserat, så ser jag inte att ditt utopiska önsketänkande är praktiskt genomförbart, det är för många osäkra variabler att ta hänsyn till.
Tja. man kan kanske skilja ”agnarna från vetet” genom olika begåvningstester, samt hjärnscanning för att stänga ute psykopater?
Jo. Det är nog lämpligt. Personligen tror jag att många högpresterande mentalt friska människor som först intresserat sig för politik ofta blivit avtända av lågpresterande människor som låter sig manipuleras av just psykopater.
Plockar man bort dem ur politiken så kan det genast bli mer intressant för de som vi alla skulle må bättre av att ha som ledare, inkl. psykopaten och de lågpresterande.
Visst finns det människor som lider av ”bluffsyndrom”, men alla som är högpresterande har inte bluffsyndrom och det finns behandling mot bluffsyndromet.
Vad är det som är ”förträfflighet”, med att förvandlas till en tyrann? Hur menar du nu?
Visst. Många osäkra variabler gör att vi ofta tvekar. Ekvationen ser olösbar ut, men politik är inte att ha 100% rätt, snarare att ha förmåga att vara öppen, skeptisk, långsiktig, kreativ, positiv och prestigelös, kunna erkänna när man gjort fel och sedan förändra politiken när man blir upplyst om sin belägenhet, inte bita sig fast i en fastfrusen föreställning och vägra släppa taget när misstaget är uppenbart.
För att få det du beskriver att fungera måste ju samtliga politiker på ett globalt plan vara likasinnade och ideologiskt synkroniserad, allt skulle gå i stöpet om bara Sverige skulle ha ett sådant politikerrasbiologiskt system och då har vi ju det globalistiska styrsystem som vi inte vill ha.
Vem skulle styra dessa politikers agenda? Inte folket i alla fall, dom har ju redan blivit utsorterade och degraderade till den (lågpresterande)icke intellektuellt fullt tillförlitliga pöbeln. Övriga ledare inom näringsliv, försvar och skola måste ju även de vara högpresterande för att kunna assimileras med den politiska eliten. Vem sida står du på…egentligen?
Jag anser inte att samtliga politiker på ett globalt plan behöver vara likasinnade eller ideologiskt synkroniserade. De behöver enbart ett enda gemensamt fokus; Det bästa för framtidens generationer.
Ideologierna kan man i princip undvika att utgå ifrån helt, men istället använda vetenskaplig metod som grund när man fattar beslut, samt undvika osanna argumentationsfel, värdeomdömen och floskler när man diskuterar. Om enbart Sverige skulle ha ett sådant högpresterande politiker-urval så vore det nyttigt för Sverige och har inget med någon ”ras” att göra.
Vi bör alla undvika kortsiktig agenda-journalism och kortsiktiga agenda-politiker som infiltrerat partierna, eftersom de med stor sannolikhet är MYCKET skadliga för framtidens generationer.
Visst kommer de lågpresterande bli utsorterade och degraderade genom att vi tillsammans är motiverade att välja fullgoda ledare för landet. Värre vore väl att lågpresterande degraderar de högpresterande och blir styrda av människor med svaga intellekt?.
Pöbel är ett nedsättande ord för folket som lurats av illusionister och fråntagits möjligheterna till en fullgod utbildning av en lågpresterande politikeradel, med skräck för att folket ska bli medvetet om deras otillräckliga ledarskap.
Naturligtvis ska våra ledare vara högpresterande istället för att väljas till sina arbeten medelst vänskapskorruption och retoriskt storvulet narcissistiskt trixande. Vem sida står jag på egentligen? Faktiskt på precis allas sida. Vi behöver alla bra ledare för att bli lyckliga.
Ja..det är ju vackert tänkt att ha framtida generationers bästa i fokus. Frågan är väl bara hur man skall tillfredsställa allas bästa utan att någon känner att dom inte fick som dom ville.
Det är ju bara att följa inlägg på Fejjan [Facebook] så inser man att det finns alldeles för många åsikter och önskemål hur politiker skulle och ska agera för att en politiker, utformad enl. ditt önsketänkande, skulle ha möjlighet att tillgodose allas bästa.
Vems politiska önskemål tror du att en sådan politiker skulle uppfylla, en pensionär som vill ha bättre vård på ålderns höst eller ägaren till ett vårdbolag som vill ha högre vinst?
Vad jag menar är, hur goda intentioner man än har, så är det omöjligt att tillfredsställa alla utan att det uppstår konflikter och ett konfliktfritt samhälle är omöjligt att uppnå.
Riktigt. Ägaren till ett vårdbolag som driver sådant i vinstsyfte blir sannolikt inte glad att om den möjligheten försvinner, men samtidigt blir nog de gamla mycket gladare, men även deras anhöriga och även kommande generationer.
Samtidigt kan personen som ägt vårdföretaget kanske bli chef på vårdföretaget, samtidigt som denne slipper få en dotter gruppvåldtagen av ett gäng kriminella som sossar, miljöpartister, centerpartister, liberaler, kådisar och moderutter importerat i maskopi. Detta kan förmodligen vara mer värt att slippa än att äga ett vårdföretag, eller vad tror du?
Ibland kan det långsiktiga förståndet övertrumfa det lågpresterande kortsiktigt giriga tänkandet. De lågpresterande giriga tillskansar sig gärna pengar kortsiktigt och tänker inte på helheten, medan högpresterande med moral är byxade att göra det. Slutresultatet blir bra för alla även om de lågpresterande inte har förstånd nog att förstå den saken.
Du har ju precis medgivit att en högpresterande, hjärnfriskförklarad och moraliskt rättskaffens politiker inte har fantasi och intelligens nog för att tillfredsställa allas behov.
Skall man förklara för ägaren till det vinstdrivande företaget, att han inte längre får förvalta sitt satsade kapital med hänvisning till att ”jamen..då får Gustav på hemmet bättre vård och du slipper ju få din dotter gruppvåldtagen av invandrare”.
Hur många företagare tror du stannar kvar i detta land om dom riskerar att få sina företag konfiskerade av staten?
Det luktar diktatorisk kommunism lång väg, och Gustav vart plötsligt utan vård då företagaren tog sitt pick och pack och drog till Norge där dom inte hade högpresterande politiker, eftersom du tidigare skrev att det inte var nödvändigt att högpresterande politiker var internationellt synkroniserade
Sina döttrar har han nog pengar tillräckligt av för att hyra en livvakt till, om det skulle behövas, och Gustavs behov skiter han i.
[Eftersom jag vill avsluta diskussionen som blivit lång på Lars Berns blogg svarar jag här och meddelar Pettersson]
I vår demokrati borde vård, läkemedelsindustri, skola, omsorg, kollektivtrafik och försvar, i min mening, drivas i statlig regi, eftersom när de drivs i privat regi så tenderar det att gå tokigt. Det har Bern delvis redogjort detaljer för för i sin blogg.
Företagare tjänar i ovanstående marknadskapitalism på att minska en god service genom vinstuttag, göra människor sjuka eller på att korrumpera politiker till att starta krig.
Service, hälsa och fred är betydligt mer logiskt och otroligt viktigt för framtidens generationer, anser jag. Håller du inte med?
Ett ganska fattigt land som Kuba har t.o.m. lägre barnadödlighet än ex. Florida i USA. I Sverige fungerar barnavårdscentralerna allt mer dåligt i spåren av EU:s race mot välfärdsbottnen. eftersom sjuksystrar slutar, eftersom de stressas till sjukdom och arbetet inte fördelas genom lägre arbetstid.
Jag tycker att låg barnadödlighet är viktigare än att skapa vinstuttag ur vården för en parasiterande företagare. Tycker verkligen inte du det?
Likväl så hoppas jag att det kommer finnas företagande inom områden där kapitalismen kan antas gynna människorna. Jag hoppas att företagaren kommer kunna förvalta sitt satsade kapital, men kanske det bör ske på ett mer rättvist och samhällsnyttigt vis, eftersom vi (om folket styrs av högpresterande) förhoppningsvis INTE kommer delta i EU-racet mot välfärdsbottnen, den extrema massinvandringen som de lågpresterande skapat, genom sina krig och sina öppna gränser, men även genom sitt gödande av terrorister och barnavlande kulturer, för att skapa fler kortsiktiga vinster, men istället skydda framtidens generationer i Sverige mot sådant och dess hemska långsiktiga konsekvenser.
De högpresterande kommer dessutom sannolikt att öka vår demokrati, vår självständighet och vår totalförsvarsförmåga, men även göra oss mer ekologiskt hållbara, det som ingen politiker vet vad det betyder i något enda etablerat riksdagsparti idag. (Jag ställde ex. 14 frågor till Miljöpartiet om ekologisk hållbarhet, men har ännu inte fått svar.)
Hänvisningen idag är tyvärr i princip att: ”Gustav på hemmet måste förstå att han ska ha sämre service för att ägaren ska kunna göra bättre vinstuttag. Risken har tyvärr ökat för företagarens dotter att idag bli gruppvåldtagen eller träffas av en förlupen kula, men det fick hon inte reda på genom medierna, p.g.a. ägarförhållandena, men genom andra kanaler som redovisat den statistiken, samt halva orsaken till detta”, d.v.s. massmigration segregering och den extrema islamismens hederskultur. Att mer jämlika samhällen har en lägre mordfrekvens och att vi för att skapa detta behöver ett ut ur EU undviker tyvärr högerpartierna V och SD att påtala, sannolikt för att Israel-lobbyn inte skulle gilla detta” eller för att säkra sin lydiga bihangs-roll efter valet.
Företagare som inte gillar en hög nivå av socialismen, och hellre har marknadskapitalismens massmigration, gruppvåldtäkter och dödsskjutningar omkring sig, har fritt val att flytta till detta om de vill det. Sverige är idag tyvärr ett utmärkt ställe för en sådan företagare. Tendensen verkar vara stigande.
Vetenskapliga partiet kommer inte konfiskera några företag. Vi vill ha en sund balans. Staten kommer införa progressiva skatter som kommer finansiera återställningen av samhället till en mer logisk och mer jämlik balans, men inte en total balans, eftersom det skulle upplevas som orättvist för högpresterande människor.
Produktivitetsökningarna som Bern redogjort för via SwebbTV bör tillfalla hela samhället rättvist, så att alla människor gradvis får det bättre och inte förlorar såsom 90% har gjort de senaste decennierna.
Kubas valsystem skiljer sig från vårt, men att det skulle vara ”diktatoriskt” kan jag inte hålla med om. De har en deltagardemokrati. Folkrörelserna och förbunden lägger förslag till kommunförsamlingen som nominerar kandidater till provins- och nationalförsamling. Representanter som väljs behåller sin tidigare lön. De får inga privilegier som i Sverige/EU. De är skyldiga att regelbundet berätta för sina väljare vad de gör och de kan avsättas under mandatperioden om deras väljare inte är nöjda med dem.
Enligt min mening luktar Sveriges etablissemangsmedier och politikeretablissemang, som gynnar det imperialistiska Israel-lobby-styrda USA, som betydligt mer oligarki än Kuba, även om vi och det amerikanska folket har full rätt att byta ut representanterna när vi röstar vart fjärde år.
Men fulmedierna är ingen hjälp för oss i väst. Journalisterna som är lojala med härskarklassen ställer inte de uppenbara frågorna som bör ställas, enligt Jens Ganman. Istället drar de fram NMR och mörkar alla andra alternativ som hade kunnat valsamverka sig in och ersätta den härskande maktelitens korruption. Visst kallas illusionismen för ”demokrati”, men är det ”demokrati” i realiteten?
[”Lars P” verkar inte våga svara här. Jag tror mig ana varför. ”Lars B” publicerar heller inte mitt svar. kanske är de nära vänner, eftersom Lars Bern inte tar bort personangreppet som jag inte får besvara. Det påminner om vanlig höger-fulmedia, när de förlorar argumentationen. Nåväl, eftersom både ”Lars P” och ”Lars B” tycks vilja exakt samma sak så publicerar jag mitt svar på Petterssons personangrepp nedan. :-) ]
Martin. Jag kommer inte att tillmötesgå dig och gå i svaromål på din blogg.
Detta eftersom du har möjlighet att manipulera eller helt ta bort saker på din egen blogg.
Några sista frågeställningar som alla kan läsa:
Har du, som ledare för ett parti som önskar att politiker bör genomgå hjärnscanning för att befästa deras högpresterande, intellektuella och moralistiska kapacitet, själv genomgått en sådan?
Om inte, hur vet du, utan att ha vetenskapliga och evidenssäkrade bevis, att du själv besitter de kriterier som du har som vision för ditt eget parti?
OM du, vilket jag ser som högst osannolikt,skulle ha genomgått en sådan undersökning, skulle du då, vänligen, kunna delge mig och övriga, resultatet av den undersökningen.
Kommer du att sparka ut dig ur ditt eget parti, om det visar sig att du inte tillhör den högpresterande politikerkårens inre kärna?
Skulle så bli fallet, avser du då att backa tillbaka och bli ”Kung Martin, utsänd av Gud” igen?https://kungmartinsparti.wordpress.com
Jag begär inte att du skall svara här på LB:s sida, jag hoppas bara att du kan svara sanningsenligt på din egen blogg.
[Både Lars B och Lars P vill alltså att jag svara här. Vilken tur att jag mediterar och därför redan hade det här på känn och därför sparade inlägget! :-)]
Martin Gustavsson – Vetenskapliga partiet
Svar på dina frågor:
1. Har du, som ledare för ett parti som önskar att politiker bör genomgå hjärnscanning för att befästa deras högpresterande, intellektuella och moralistiska kapacitet, själv genomgått en sådan?
– Nej, men jag är öppen för det. Samhället är idag så pass moraliskt degenererat att vi som kollektiv behöver detta, anser jag. Berns redogörelser [såväl som många andra intressanta individers redogörelser som vi länkat till] pekar på samma moraliska degenerering, anser jag.
2. Om inte, hur vet du, utan att ha vetenskapliga och evidenssäkrade bevis, att du själv besitter de kriterier som du har som vision för ditt eget parti?
– Det vet jag inte. Jag kan givetvis lida av moralisk inkompetens, Lars, helt utan att vara medveten om detta, men evidens som talar för min förmåga och min moral är ex. att jag skrev 1.6 på högskoleprovet, min dagliga rutin med meditation, innehållet i mina texter, att jag arbetar uthålligt baserat på tidigare besparingar och donation, inte med kortsiktig girighet för lön.
3. Kommer du att sparka ut dig ur ditt eget parti, om det visar sig att du inte tillhör den högpresterande politikerkårens inre kärna?
– Nej. Jag skulle nog bli väldigt skeptisk till korrektheten i en sådan undersökning [det skulle kunna vara baserat på korruption] och söka en annan forskares åsikt.
2. Skulle så bli fallet, avser du då att backa tillbaka och bli ”Kung Martin, utsänd av Gud” igen? https://kungmartinsparti.wordpress.com
– Förmodligen inte, men vill du veta mer om Kung Martins parti så kan du läsa den här intervjun. :-)
Bara för att man blir inbjuden till en klandervärd och hemligt smusslande organisation av mediemoguler och bankirer, så behöver man faktiskt inte åka dit.
Det finns en anledning att USA:s konstitution förbjuder presidenten att delta i sådana sekteristiska hemliga sällskap. Det strider mot demokratiska principer.