… ”Metros hårt kritiserade minoritetsägare Mats Qviberg säljer alla sina aktier i investmentbolaget Custos, som äger Metro och Realtid, för en krona. Det innebär att han – på bara ett halvår – har förlorat 70 miljoner kronor.”
”Mats Qviberg är ändå nöjd”
Jasså?
”Jag är jättenöjd med affären även om det blev väldigt kort och dyrt.”
Jag får inte i hop det hela. Finns det andra mer intelligenta affärer samtidigt som vi inte tagit del av?
”Han ger också Malin Ekman några berömmande ord. På frågan om varför han ville att just hon skulle göra den sista intervjun med honom i rollen som medieägare säger Mats Qviberg: ”Dels har du följt affären från början och är duktig. Dessutom känner jag att det var olyckligt att du hamnade i skottgluggen för den frustration som jag kände vid tillfället. Om du hade känt mig personligen så hade du vetat att mitt uttryck ’aphjärna’ är något som jag använder om mig själv i dagliga sammanhang. Återigen är detta ett exempel på ett begrepp som jag använder i talspråk som definitivt inte fungerar i tryck.””
Mats ”Aphjärnan” Qviberg, vilket han dagligen insiktsfullt tycks kalla sig själv, har dock tydligen tänkt ut en ännu bättre plan:
”Som avskedspresent skickar han in 50 miljoner kronor för att ”säkerställa att Metro skall kunna fortsätta på sin inslagna bana””.
Här ligger det garanterat en hund eller en apa begraven eller bör hans familj kanske överväga en omyndigförklaring? Det hela får mig ändå att tänka på Nils Ferlins dikt:
Nidvisa till människan
(av Nils Ferlin, ur busen Fabians poesialbum)
Jag är ett stackars djur som tappat svansen,
som min kusin, den fredlige schimpansen.
Min fader Adam gick i Edens Lunder
som något oförgätligt apvidunder.
Rätt solo var han av sitt slag och släkte
en konstprodukt som många frågor väckte.
Hans ögon lyste lika små som röda,
stor var hans brunst – som hans talang att döda.
Där kom en lurvig, brun gorillahane …
… en sten i hjärnan vart hans fall och bane.
Men honan log – thy hon fick länge leva,
och skriften skriver hennes namn som Eva.
Vår moder Eva var en grann tjinona,
en liten smidigt växt gorillahona.
Hon födde Adam barn och knäckte nötter
och lärde svartkunskap vid mästarns fötter.
Och tiden gick och Adams barn och söner
degenererades och uppfann böner,
och uppfann samhällsskick, polis och lagar
och gjorde slut – totalt – på Paradisets dagar.
Och blevo myror blott i jättestackar,
dem nöden trampar i med spikjärnsklackar …
– Du alltets medelpunkt, som det är skrivet,
du frågetecken för dig själv och livet,
du senapskorn på världens åkrar, gödda
av det förmultnade och det förblödda,
du människa, du manifestationen
av Han som bor i tron och religionen.
till slut så är du dock, du jordens konung,
trots dina skalders rökelse och honung,
en stackars apa blott på dekadansen
som tappat både sinnesron och svansen.
Källor:
https://www.medievarlden.se/mikael-marklund/2017/05/22/qvibergs-hedervarda-sorti/
https://www.medievarlden.se/2017/05/metro-till-salu/
http://skrivarlyan.ullerud.nu/nils-ferlin-ar-anda-min-favorit/
vetenskapligapartiet.wordpress.com 