Man kan ändå inte göra något – Det är bättre att meditera i tystnad

Jag hör ofta klagomål från människor som går ut på att ”man kan ändå inte göra något”.

Det är kanske bättre att meditera i tystnad? Jag frågar mig om det verkligen är sanningen?

Folk klagar ofta på sittande politiker och när man föreslår andra lösningar, såsom Vetenskapliga partiet, vad gör då folk i allmänhet?

– ”Man kan ändå inte göra något åt saken”, säger en hel del människor. Sedan verkar de inte ha motivationen att leta upp bra politiska initiativ. Om de sedan finner ett hyffsat politiskt intiativ, som ex. Vetenskapliga partiet, verkar de inte helt vilja stödja eller så vågar inte starta egna bättre initiativ.

Ett vanligt beteende, ofta hos människor med energi, är negativa alster där problemet beskrivs, ibland av komiker som George Carlin, ibland genom högtravande texter från ex. Carl Norberg eller ex. texter om begreppet Ouroboros från Vaken.se.

Dessa alster är tyvärr en halvt lama kopior av mainstream-media, blott med en alternativ touch, för både mainstream och alternativen lägger effektivt locket på alla positiva konstruktiva initiativ som ex. Vetenskapliga partiet, men skulle det ex. handla om bankers negativa beteenden, läkemedelsindustrind brottsliga beteenden, pistolskott eller massmord i Norge, då kan det repeteras till leda, till massmördarnas stora nöje.

Det är som om vissa individer gett sig fan på att belysa allt negativt som sker, men aldrig fokusera på varför och givetvis aldrig försöka finna något positivt och konstruktivt som faktiskt försöker lösa det problem som beskrivs.

För det finns faktiskt positiva människor som ex. Mikael som skapat Tillit, tidningen med bara glada nyheter och så finns Vetenskapliga partiet och man behöver alls inte vara enbart positiv bara för att man fokuserar på att komma med positiva lösningar och för att man väljer att se det positiva som faktiskt finns, men någon djävla balans mellan negativitet och positivitet måste det ändå vara för att kunna uppfattas som mentalt friskt.

De personer som beskriver problemen med sin negativitet menar att politiken inte är rätt väg att gå eftersom den är rutten. De skolkar då de facto från sin påverkansmöjlighet i politiken samtidigt som de protesterar mot politiken som förs. Det är givetvis höjden av inkompetens.

Negativiteten i sig självt är givetvis hindret för att kunna inse hur korkade de själva är med sin negativitet och sannolikt kan inte ens John Cleese förklara för dem det idiotiska med negativitet för de besitter naturligtvis inte kompetensen för att ens kunna förstå sin egen inkompetens.

För att ens kunna förstå sin egen inkompetens behöver de alltså just den kompetens de alltså inte besitter.

Frågan till dessa negativietens lakejer är oomkullrunkeligen om vi verkligen kan eller ens bör förändra samhället på något annat sätt än genom just demokratin i en demokrati?

Folkvalda politiker stiftar lagarna för vårt samhälle och försöker sedan se till att dessa upprätthålls, oavsett om politikerna som valts gör ett bra jobb eller inte.

Ofta får jag höra att ”Man kan ändå inte göra något”, ofta pga. 4%-spärren, så människor tror ofta att de därför måste rösta på det minst dåliga eller rösta blankt. Jag frågar mig om det verkligan är sanningen?

Valsamverkanspartiet som hjälper små partier in i riksdagen finns och kan faktiskt fungera enligt samma princip som ex. Centerpartiet och Kristdemokraterna en gång gjorde genom sin valsamverkan Centern som defacto tog sig in i Riksdagen.

Så. Jovisst kan små partier komma in på detta vis om många små partier ansluter sig. Tänk på att alla partier var små en gång och att de sedan växte. Stora gråa gamla kolosser kan också krympa och lämna plats för nya friska gröna alternativ.

Så det enda beviset för att man inte kan göra någonting är just att alltför många har attityden att man inte kan göra någonting och attityd kan man bevisligen förändra. Meditation i tystnad hjälper och vinsten är positivitet.

Positivitet är resultatet av rätt mental aktivitet. Så om meditation leder till en positiv och väl fungerande hjärna är det helt klart bättre att meditera om man alltså verkligen tror att man ändå inte kan göra något.

För med positivitet och konstruktivitet kan man bevisligen bygga raketer som tar människor ut i rymden … och är det inte så så får du allt bevisa motsatsen i kommentarsfältet nedan!

Med vänlig hälsning
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet