Moderat blir grön men kommer han trycka på den gröna bromsen innan han når bergväggen?

Enligt ETC verkar det som att en moderat börjat tänka på miljö. (Märkligt att artikeln inte existerar längre ens på Wayback Machine – Ett Aprilskämt från ETC?)

Är det verkligen sant? Nu blir jag glad. Man får hoppas att det inte är moderat panik och populism inför nästa val enbart för att få majoritet.
Nåväl Vi ska inte vara naiva, men kanske är det alls inte populism? Så låt oss vara positiva, om än skeptiska, till moderaten tills motsatsen eventuellt bevisats!

Jag vill dock erkänna att det är med skräckblandad glädje jag läser detta eftersom Miljöpartiet redan är ett ”Moderaterna light” eftersom MP är ett helt vanligt borgerligt parti för frihandel precis som de andra borgerliga partierna i riksdagen utom Vänsterpartiet.

Så i all välmening, för att säkra den nye moderatens kompetensnivå när han nu äntrar den gröna borgerliga rörelsen, kommer här en liten grundläggande enkel utbildning som de andra borgarna inkl. Bilderberg-sossen Stefan Löfvén och den s.k. ”gröna rörelsen” helt eller delvis ännu inte lyckats ta till sig och beviset för att de därför de facto inte är ”gröna” alls än:

1. Var väl medveten på vad ordet ”ekonomi” de facto betyder! Ekonomi betyder i princip konsten att hushålla med begränsade resurser. Det har de gröna förstått precis lika bra som de flesta moderater med egna företag.

2. Håll stenkoll på att planeten är rund som en boll i Universum och att planetens resurser därför är begränsade, likt en ensam ö i ett stort hav. Det har de flesta s.k. gröna också förstått, ja förrutom om de är religiösa och faktiskt på fullt allvar tror att den behaglige och allsmäktige gode guden, likt ett flygande spaghetthimonster, plötsligt kommer ingripa och lösa det hela på ett gudibehagligt vis, trots att denne allsmäktige gud hittills alltid bevisligen tvingats lösa det hela på ett ganska djävulusiskt vis, nämligen med utrotning av djurarter, krig, svält och kannibalism.

3. Håll dunderkoll på att tillväxt leder till fördubbling efter en viss tidsperiod som beror på tillväxtens storlek. 3% leder ex. till fördubbling på ca 25 år, fyrdubbling efter ca 50 år och sextondubbling efter ca 100 år, grovt räknat. Det förstår t.o.m. en normalintelligent tolvåring med grundläggande engelskakunskaper efter att ha tittat på världens viktigaste video, en matematisk grundutbildning i vad tillväxt verkligen betyder.

Av 1, 2 och 3 följer att tillväxt, vilket på lång sikt leder till att vi INTE längre kan hushålla med resurser, alltså aldrig kan vara ”hållbar”. Lustigt nog har de flesta INTE förstått detta, trots enkelheten att sätta samman dessa tre enkla faktum.

Så, min käre nye gröne moderat, visst var väl det där ganska lätt att acceptera? Får du inte i hop det hela riktigt än så sov på saken andas djupt och fundera i stillhet!

Men vet du vad, min käre nye gröne moderat, vad som är mer förbluffande för mig är ändå att den s.k. ”gröna rörelsen”, med fåtalet undantag, inte lyckats sätta samman dessa enkla faktum fullständigt trots att självaste Birger Schlaug försökt påtala faktum gång på gång, men förhoppningsvis kan du hjälpa till med den saken som en ny frisk fläkt öppen för riktigt grön förändring?

Så åter till saken! ”Hållbar tillväxt” är alltså tyvärr en oxymoron, d.v.s. en självmotsägelse. Enda sättet att komma runt oxymoronen är alltså att beskriva ett stopp på denna tillväxt på en balanserad nivå med tillgängliga resurser.

Har man alltså definerat den hållbara slutnivån med vetenskapliga fakta är man alltså kompetent att leda ”hållbar grön tillväxt” politiskt och kommer då att gynna framtidens natur och ekonomi. Då blir du i princip Vetenskapliga partiets gosse.

Men låt mig ändå för tydlighetens skull konkretisera vad som ex. är en möjlig tillväxt på vår begränsade planet!

Att ett enskiljt företag tillväxer grönt, ex. med att börja odla ekologiskt och giftfritt och därmed tar över marknadsandelar från mindre gröna jordbruk, det gör att vi skapar en ”grön tillväxt”.

Ett sådant ekologiskt företag tillväxer bra på en marknad där nyttigare, friskare, färskare, och närproducerat naturligt liv, fullt med naturliga vitaminer, helt enkelt, blir lönsammare, ex. genom politiska förebyggande beslut eller p.g.a. ren intelligent konsumentmakt. Sådan grön tillväxt gör att fler lever mer grönt per person.

Det är dock viktigt att inse att andra företag då alltså måste nedväxa och kanske t.o.m. gå i konkurs. Sådan fri konkurrens vet jag att du accepterar och jag vet att du inte kommer skylla konkurs på samma miljöskatter som din konkurrent kommer tvingas anpassa sig till.

Om nu denna gröna tillväxt kvickt men sansat, med social trygghet, i balans med naturen och vi kanske t.o.m. blir något färre människor, kan det dessutom bli en ”grön hållbar tillväxt” med massvis med nyttiga glada människor, även om de blivit utkonkurrerade av intelligenta ekologiska bönder som blivit de nya vinnarna.

Om politiker, samtidigt som ”grön tillväxt” sker, på ett intelligent vis, minskar antalet invånare i landet genom ex. att verka för fred i utlandet och genom lokala hjälpinsatser som hjälper andra länder att nedväxa humant, ex. utbildning för kvinnor eller skapar ett ekonomiskt incitament för frivillig familjeplanering, då kan sådan ”grön tillväxt” givetvis fungera väl för då kommer den ökade grönheten per capita, förbruka allt mindre resurser tills vi kommer ner i en i balanserad nivå.

Med sådant intelligent ledarskap enligt Vetenskapliga partiets modell, som du gärna får kopiera, blir ”grön tillväxt” också ”grön” på riktigt och leder då till att fler djurarter skyddas, det leder till ökad standard, framförallt bättre livskvalitet och, sist men inte minst, en enorm mänsklig vinning på lång sikt.

Tillväxt kan alltså vara hållbar på kort sikt tills man når en balanserad nivå, men ”tillväxt”, oavsett hur ”grön” den är, kan alltså aldrig vara ”hållbar” på lång sikt så vida man inte definierat slutet på tillväxten baserat på den mängd resurser man har och hur snabbt dessa resurser återväxer eller återbildas.

Tillväxt på en begränsad yta, ex. Sverige eller jorden, kan alltså aldrig vara ”grön” eller ”hållbar” om vi inte först har ett slutmål för sådan tillväxt baserat på fakta om naturens tillstånd, vilken artrikedom vi önskar oss och vilken standardnivå vi vill ha och vilken fördelning av standard vi vill ha.

Tekniksprång kan givetvis, om vi har tur, förskjuta slutet på tillväxten. OM vi har tur, vill jag poängtera återigen, men det vet vi ingenting om, och det är faktiskt inte moraliskt försvarbart att spela tärning med framtidens generationer.

Dessutom kommer vi, med extremt stor sannolikhet, drabbas av en global nedkylning, vilket redan inträffat många gånger i mänsklighetens historia enligt professor Bob M Carter, kanske också asteoridnedslag eller extrema vulkanutbrott eller extrema solstormar som ytterligare försvårar det hela.

Man kan alltså likna tillväxt-förloppet med att vi accelererar en bil mot en bergvägg i fjärran. Vid en viss punkt måste man bromsa eller hoppas på att väggen förflyttar sig längre bort och plötsligt kan också väggen komma närmare. Detta kan vi inte helt förutspå.

Alla riksdagspartier som i dag sitter vid ratten, mer eller mindre tillsammans, trycker i dag gemensamt på gasen och verkar inte ens vara intresserade av var bergväggen befinner sig och har inte mental kapacitet att förstå Vetenskapliga partiet än, eller ens Birger Schlaug som också kollat in hastighetsmätaren och varnar för tillväxten, dvs. den bergvägg som kommer allt snabbare mot oss.

Vetenskapliga partiet och Birger Schlaug står alltså relativt ensamma på bromspedalen i svensk politik tillsammans med matematiker som Al Bartlett, lantbruksforskare som Julian Cribb, naturalister som Sir David Attenborough, biologer som Jane Godall, du vet hon som studerat schimpanser, och även arkeologer som Jared Diamond.

Vi får alltså tillsammans hoppas att vetenskapligt lagda på något vis lyckas trycka ner bromspedalen innan det är för sent, oavsett om de är riktigt gröna moderater eller gröna vänstermänniskor eller gröna Sverigedemokrater, för annars får jag helt enkelt försöka hoppa av bilen tillsammans med Birger och de andra och på något vis helt sonika betrakta krockförloppet från en säker plats eftersom alla som sitter i bilen likt idioter trycker på gaspedalen. Och nu Gud är rättvis, kommer exakt dessa människor få förtjäna exakt den krockenergi och skärseld, de själva skapat.

Endast de oskyldiga barnen, jag och Birger och, vem vet, kanske den nye gröne moderaten har kanske inte förtjänat denna krock? Om Gud är behagligt god och allsmäktig räddar han oss.

Med vänlig hälsning
Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet

En tänkvärd läsarfråga: Vid vilken tidpunkt i exemplet med den accelererande bilen och bergväggen trycker politikerna på gasen, men ingen acceleration sker?

Martin Gustavsson
Partiledare
Vetenskapliga partiet