Svensk översättning – Brittisk regeringsfinansierad kanal erbjöd journalist 17000 dollar per månad för att producera propaganda för syriska rebeller

Detta är en svensk översättning av artikeln British Govt-Funded Outlet Offered Journalist $17,000 a Month to Produce Propaganda for Syrian Rebels som jag fann via en bloggpost av Anders Romelsjö som heter Storbritanniens regering erbjöd 160 000 kr/månad till journalist för terrorist-propaganda.

–-
Projekt Gråzon

Brittisk regeringsfinansierad kanal erbjöd journalist 17000 dollar per månad för att producera propaganda för syriska rebeller

E-post avslöjar att en populär källa för traditionella västerländska medier är en propagandakanal understödd av Storbritannien.
Av Rania Khalek / AlterNet
December 8, 2016

Media-kontoret för de Revolutionära Krafterna i Syrien (RFS), ett stort syriskt oppositionsmedia-arrangemang och frekvent informationskälla för västerländska medier, finansieras av den brittiska regeringen och leds av västerlänningar som opererar från Turkiet, enligt e-post som tillhandahållits till AlterNet av en Mellanösternreporter som RFS försökte rekrytera.

Kanalen skapade dispyt i november när den släppte en video, på höjden av Mannequin Challenge, ett popkultur-dille där människor tävlar om hur länge de kan frysa på plats på video. RFS-videon visar en iscensatt räddning av Vita Hjälmarna, den västfinansierade räddningsgruppen som arbetar uteslutande i territorium som kontrolleras av rebeller. RFS tog snabbt bort videon och utfärdade en ursäkt av uppenbar oro för att den iscensatta räddningen skulle kunna väcka frågor om äktheten av andra videoklipp från de vita hjälmarna.

Under sommaren har Mellanösternreportern, som bad att inte bli namngiven, kontaktats av en amerikansk bekant och tidigare kollega om att arbeta för RFS.

”Jag är för närvarande i Istanbul och arbetar på ett mediaprojekt för HMG [den brittiska regeringen]”, skrev den bekante i ett e-post-meddelande tidsstämplad den 23 juni

”Vi arbetar på media som omger den syriska konflikten, som en av deras tre partners.”

E-posten inkluderade länkar till RFS Medias engelska hemsida och SMO Media, en arabisk webbsida som täcker södra fronten, en väststödd Fria Syriska Armén (FSA) grupp.

”Vi söker en chefredaktör / produktionsansvarig för att skärpa till vårt team här i Istanbul, och jag trodde att du skulle vara en passa bra. Jag undrar om du har något intresse, eller känner till om någon som vill flytta till Istanbul för en sådan möjlighet” lade den bekante till.

I ett uppföljande telefonsamtal förklarade den bekante till reportern vad jobbet skulle innebära.

”Jag skulle ha talat med oppositionsfolket på marken och skriver nyhetsbitar baserat på uttalanden från medieaktivister som är anslutna till de väpnade grupperna på platser som Aleppo,” förklarade reportern senare.

Lönen som erbjuds för denna uppgift var uppseendeväckande 17000 dollar per månad.

Reportern beslutade sig slutligen för att inte fullfölja RFS-positionen eftersom han ansåg att det skulle vara journalistiskt oetiskt.

”Idén att jag skulle arbeta för regeringen i ett land som är intimt är inblandade i den syriska konflikten är en [idé] som är obegriplig för mig som journalist”, sade han AlterNet.

”Det var långt utöver att arbeta för statsägda medier i min mening. Det skulle innebära att faktiskt vara ett språkrör för specifika väpnade grupper som backas upp av en västerländsk regim med en lång historia av katastrofal inblandning i denna region. Det betyder inte att jag inte har sympati för människor som är emot den syriska regeringen. Jag är inte för regimen. Samtidigt är jag journalist och skulle vilja behålla min integritet på den nivån. ”

Reportern avböjde att rekommendera andra för jobbet och säger:

”Jag tänker inte underlätta ett tvivelaktigt förhållande mellan en reporter och vad som uppenbarligen är en propagandakanal.”

RFS svarade inte på en begäran om en kommentar.

Vi går till källan för informations-svultna västerländska medier.

Västerländska medier litar ofta på självbeskrivande ”medieaktivister” i områden som kontrolleras av Väst- och Gulf-stödda militanta grupper, som Jabhat al-Nusra (tills nyligen Al Qaida-anslutna i Syrien), Ahrar al-Sham, Jaish al-Islam och Harakat Nour al-Din al-Zenki. Dessa grupper är uttryckligen antidemokratiska och har varit inblandade i brott mot de mänskliga rättigheterna, allt från massavrättningar till att använda inburade religiösa minoriteter som mänskliga sköldar. Allra senast, civila som flyr rebell-kontrollerade östra Aleppo har beskrivit att de blivit beskjutna av militanta som försöker hindra dem från att fly till säkerheten i regeringskontrollerade områden.

För två månader sedan, talade jag via telefon med en ofta citerad media-aktivist som bor i Östra Aleppo. Han berättade att om han kritiserar de väpnade oppositionsgrupperna offentligt så riskerar han att bli torterad, eller värre. Faktum är att en i stort sett ignorerad rapport från Amnesty International som publicerades i juni visade att civila i oppositionskontrollerade Aleppo och Idlib har utsatts för kidnappning, tortyr och summariska avrättningar enbart för att ha kritiserat väpnade grupper på sociala medier.

RFS:s videofilmer och hashtags plockas regelbundet upp av stora västerländska medier. En av dess videor har även citerats av människorättsgrupper som bevis på ryska krigsförbrytelser. Bland de mest virala kampanjerna finns #AvengersInAleppo, som innehöll bilder från Östra Aleppo av barn som håller upp skyltar som uppmanar superhjältar ur serietidningen Marvel att rädda dem. (Östra Aleppo styrs av ett antal extremistgrupper som leds av al-Qaidas omdöpta utlöpare, Jabhat Fatah al-Sham.)

Dessförinnan kapitaliserade RFS på populariteten av Pokémon Go för att att sälja ett interventionistiskt meddelande till den västerländska publiken med bilder av barn i oppositionskontrollerade områdena i Syrien som håller upp bilder av Pokémon-tecken med meddelanden som kräver ingripande. Kampanjen magasinerade gynnsam mediebevakning från stora kanaler, däribland Guardian, Washington Post, CNN, Independent, Reuters och BBC, varav ingen har brytt sig om att ifrågasätta ursprunget till RFS eller liknande oppositionskanaler.

En tre miljoner dollar stor brittisk regeringspropaganda-kampanj för Syriens rebeller

RFS Media är bara en av flera olika propagandakanaler som finansieras av det brittiska utrikesdepartementet. En färsk undersökning av Guardian avslöjade att det brittiska utrikesdepartementets Konflikt- och stabilitetsfond i hemlighet har pumpat åtminstone 2,4 miljoner pund (över 3 miljoner dollar) in i propagandaverksamheter för rebeller med sin bas i Istanbul.

Pengarna började flöda efter att det brittiska parlamentet röstade emot att bomba den syriska regeringen i slutet av 2013. (RFS Media startades i december 2013 på både engelska och arabiska.) Omröstningen mot krig tillskrevs till stor del allmänhetens påtryckningar, eftersom medborgare på båda sidor Atlanten, var ovilliga att störta ännu en Mellanöstern-regeringen efter katastroferna i Irak och Libyen, och mobiliserade sig mot ytterligare en kampanj för västligt regimskifte i Syrien.

Efter det politiska nederlaget, sjösatte det brittiska utrikesdepartementet en hemlig propagandakampanj för att undertrycka allmänhetens antikrigs-känslighet, genom att hyra in privata entreprenörer att:

”producera video, foton, militära rapporter, radiosändningar, trycksaker och inlägg från social media, märkta med kämpande gruppers logotyper, och faktiskt driva en presstjänst för oppositionen kämpar”, enligt The Guardian.

Syftet med propagandan, eufemistiskt kallad ”strategisk kommunikation” av utrikesdepartementet, är att i hemlighet ”påverka utvecklingen av kriget genom att forma uppfattningar om oppositionens krigare” och ge ”strategisk kommunikation och medieverksamhet stöd till den syriska moderata väpnade oppositionen.”

Att skönmåla den väpnade oppositionen som ”måttlig” har säkerligen varit en svår uppgift. Medan västerländska tjänstemän var väl medvetna om den extremistiska och våldsamt sekteristiska ideologin som dominerade oppositionen i början av konflikten, valde de medvetet att rentvå deras illdåd till förmån för att försvagningen av den syriska regeringen.

RSF Media har hållit fast vid det målet och porträtterat väpnade grupper som befriare och beskyddare avguda av de människor som lever under dem, har en berättelse som västerländska medier entusiastiskt repeterade även nät deras egna reportrar blev kidnappades, påtvingades lösensummor och även blev skjutna av de väststödda rebellerna.

Detta har presenterat en förbryllande motsägelse i nyhetstäckningen av Syrien. Å ena sidan har utländska reportrar inte vågat gå in i oppositionens områden av rädsla för att bli bortförda. Ändå förser samma medier – vilka avstår från att skicka sina reportrar till oppositionens områden – bekväm förstärkande propaganda som kommer från dessa områden med nästan noll säkerhet, trots faktumet att sådan information nästan helt säkert kräver godkännande av de väpnade grupper som de fruktar kan kidnappa deras reportrar.

Den skeva bilden av Syrien som har lämnats till västerländska mediekonsumenter är inte fel från den syriska oppositionen, som bara för fram sina egna mest omedelbara PR-behov utan hänsyn till objektiv sanning, såsom soldater i krig ofta gör. Det är däremot en fördömande anklagelse mot ett media-etablissemang som har misslyckats med att granska lägliga krigsuppmuntrande berättelser som tjänar de egna regeringarnas geopolitiska intressen.

Rania Khalek är en oberoende journalist som bor i Washington DC-området.