Flamman: ”SD-väljarna kan ändra sig”

Via Anders Romelsjös blogg blir jag tipsad om Flamman, en tidning som min mor läste för länge sedan. Jag undersöker tidningen för att kunna svara på Romelsjös fråga. Tidningen ägs föredömligt nog av dess egna läsare. Verkligen ingen fulmedia ägd av utländska intressen. Jag lägger upp en länk till Flamman i högerspalten.

Så jag läser några artiklar. I artikeln ”SD-väljarna kan ändra sig” menar ex.  journalisten Jonas Wikström att Sverigedemokraternas väljare kan lockas tillbaka. Det är en välskriven artikel som kanske kan få de något intelligentare socialisterna att inse sin felaktiga taktik mot SD.

Man hade faktiskt kunnat inse redan från början att ohövlighet mot Sverigedemokraterna skulle ha precis motsatt effekt om de känt till det olämpliga med det s.k. ”nazistargumentet” och att undvikandet av detta argumentationsfel t.o.m. lett till en netikettregel som kallas Godwins lag som avråder från att göra sådana jämförelser. Detta för att undvika negativt käbbel. Käbbel leder nämligen inte fram till något positivt och konstruktivt, något som även sociologen och filosofen Jürgen Habermas menade då han kom med idén om deliberativ demokrati.

Den som är lite bevandrad har kanske även noterat andra kända argumentationsfel samt några av den välkände Mahatma Gandhis demokrati-citat:

”Evolution av demokrati är inte möjlig om vi inte är beredda att höra den andra sidan.”
/ Mahatma Gandhi

Således verkar Mahatma Gandhi mena att vi inte bör ignorera eller bespotta några andra politiska initiativ, men lyssna och försöka förstå varann. Har något parti visat att de lyssnat på Sverigedemokraterna och bekräftat vad de sagt och svarat på detta konstruktivt? -Nej. Det tycker jag inte. Där har Sverigedemokraterna sannolikt vunnit massvis med väljare.

”Demokrati, disciplinerad och upplyst, är den finaste sak i världen. En demokrati fördomsfull, okunnig, vidskeplig, kommer att landa i kaos och kan blir självförstörande.”
/ Mahatma Gandhi

Visst fanns det förvarningar eller ”fördomar” om faran med massinvandringen av extrem islamism och s.k. ”hederskulturer” redan innan Sverigedemokraterna började växa, men Svenska folket har snarare varit naiva, inte fördomsfulla. Svenska folket har dömt i efterhand, efter egna upplevelser eller upplevelser inom familjen, enligt egna känslor och ibland även genom förnuftet, ex. genom insikten om sänkta pensioner, mörkad statistik som regeringen och fulmedia velat dölja.

Där har Sverigedemokraterna vunnit, för vem kan lita på en politikeradel som försöker kleta tjära på vindrutan mitt under färden? Politikeradeln har förmodligen förlorat tilliten permanent hos alltför många väljare. Att blåljuga för folket är direkt olämpligt i en representativ demokrati.

”Intolerans, oartighet och hårda ord….. är tabu i alla goda samhällen och strider helt klart mot demokratianda.”
/ Mahatma Gandhi

Intoleransen, oartigheten och de hårda orden mot Sverigedemokraterna från politikeradeln har motverkat demokratin, förvärrat problemet och skjutit upp de förändringar som en växande och stor andel av folket vill se. Har detta respekterats? -Nej. Endast på senare tid har det gjorts tafatta pudlingar.

”För att värna demokratin måste folket ha en angelägen känsla av oberoende, självaktning och samstämmighet.”
/ Mahatma Gandhi

Beteendet från politikeradeln och fulmedia har splittrat folket, t.o.m. fått människor att mista aktningen mot varann och t.o.m. mot sin egen existens som en del av ett svenskt folk i Sverige. Samstämmigheten hos folket måste komma ur en självrespekt och en respekt för varann, en respekt för olika logiska tankesätt, respekt för känslor som bildar olika åsikter, åsikter som måste förstås så att vi kan försöka hjälpa varann att komma till en balans som kan kännas bra för alla.

Och vi kan alla notera att både vänster- och höger-väljare också ändrat sig för att stödja Sverigedemokraterna. Eller hur? Tanken borde således vara skepticism mot politikeradelns, de utländska investerarnas och den utlänskägda fulmedians eget förda krigs- och massmigrations- och asylbarons-politik. Så det gäller inte enbart taktiken mot Sverigedemokraterna, men även mot innehållet i sin egen politik, den politik som gjort folket, även socialister, så fly förbannade att de, ofta i ren protest, röstar på ett parti som utmålas som nazistiskt av denna politikeradel.

Med tanke på den massiva hatkampanjen mot alla som föraktar den politikeradel som tar pensionärernas pensioner och ger dem till de s.k. ”barnen” med kraftig skäggväxt, samt extrem kvinnofientlig fascistisk islamism-sympati, så måste politikeradeln verkligen vränga sig själva ut och in, när man lägger om politiken, dessutom pudla duktigt, för annars blir det inte trovärdigt och då kommer Sverigedemokraterna att stärkas ytterligare.

Frågan är om det ens är möjligt att vränga om ett parti efter att det betett sig såpass odemokratiskt mot Sverigedemokraterna, ett parti som faktiskt röstar för fred och vill hjälpa fler människor lokalt där hjälpen behövs som mest utan att treåringar behöver dö? Är det möjligt med ett sådant konststycke? Det måste liknas vid att krypa upp i ärslet i ren skam och sedan på något vis försvinna.

De socialister som bespottat Sverigedemokraterna med ”rasism” och ”nazism” bör, enligt min egen mening, för att undkomma med hedern i behåll starta nya och mindre naiva partier baserade på bättre förnuft och bättre känsla, partier som sedan valsamverkar sig in i riksdagen genom ex. Valsamverkanspartiet. För enskilda intelligenta individer kan pudla och ändra sig, men knappast ett hela partier.